STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Transkript

1 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet Ingrid Larsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster Systema/sk sammanställning av den vetenskapliga li9eraturen om råd om mat eller fak/skt intag av mat /ll personer med fetma Samtliga koststudier behandlar råd om olika koster inte det fak/ska intaget av kosterna Kostråd: det önskade/ inten/onen vad studiedeltagaren ska äta Fak/skt intag: delvis något annat Tiden påverkar inte kostråden Det fak/ska intaget påverkas med /den 1

2 Resultatdriven lizeraturgenomgång Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost (motsvarar sk. LCHF) Högkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågfe9kost Kost med standardinnehåll av fe9 Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Kost med fokus på högt intag av enkelomä9ade fe9er Kost med fokus på lågt glykemiskt index/ låg glykemisk belastning Medelhavskost Underlaget för koster baseras på 23 RCT och två observa/onsstudier KostsammansäZning Kost Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Högkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågfe9kost Kost med standardinnehåll av fe9 Högt innehåll av enkelomä9at fe9 (MUFA**) Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Energigivande näringsämne, E% Kolhydrat Fe9 Protein 40 (20-40) * (20E% MUFA) * The Ornish diet, vegetarisk, **MUFA: mono-unsaturated fatty acids, ***oftast 30 E% exempelvis the Zone diet >15***

3 Kostråd i studierna: MåZlig lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Må9lig lågkolhydratkost 40 E% kolh. Fokus: grönsaker, ro_rukter, frukt och bär, fullkorn och fiberrika livsmedel Fe9: ibland med fokus på omä9at fe9 och fisk, begränsat intag av mä9at fe9. Ibland Atkins- kost med fokus på livsmedel rika på mä9at fe9. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommenda/on av olika typer av fe9 eller begränsat intaget av fe9 Kostråd i studierna: Strikt lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Strikt lågkolhydratkost 20 E% kolh. Odast en mängdangivelse ex. 20 gram kolhydrat/dag i två veckor, däreder öka med 5 gram/dag /lls önskvärd vikt uppnå9s Fokus: grönsaker, fullkorn och fiberrika livsmedel Fe9: ibland med fokus på omä9at fe9 och fisk, begränsat intag av mä9at fe9. Ibland Atkins- kost med fokus på livsmedel rika på mä9at fe9. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommenda/on av olika typer av fe9 eller begränsat intaget av fe9 Kostråd i studierna: Medelhavskost Kost Medelhavskost Kostråd Tradi/onell Medelhavskost: Högt intag av grönsaker, frukt, nö9er, fullkornsprodukter, olivolja, må9ligt intag av fisk och fågel, lågt intag av mejeriprodukter, rö9 kö9, charkvaror och sötsaker, må9ligt intag av vin som konsumeras /ll mål/der 3

4 Kostråd i studierna I samtliga studier: Begränsat intag av sötsaker, bakverk, läsk, chips, glass EnergirestrikOon i förekommande fall (12 av 23 RCT) /ll kcal per dag energirestrik/on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller 25% /ll 30% energirestrik/on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller E9 bestämt dagligt energiintag ex kcal (kvinnor) och 1800 kcal (män) 14 kostjämförelser IntervenOonskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Må9lig lågkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost Lågt glykemiskt index 1 ++ Må9lig lågkolhydratkost Högproteinkost 1 ++ Lågkolhydratkost och hög andel enkelomä9at fe9 Lågkolhydratkost med hög andel protein 1 + Låg glykemisk belastning Lågfe9kost 1 ++ Lågt glykemiskt index Högt glykemiskt index 1 +++* Lågfe9kost med hög andel protein Lågfe9kost med standardinnehåll av protein 1 +++* *Bibehållande av vikt 4

5 14 kostjämförelser, forts. IntervenOonskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Högproteinkost Lågfe9kost Högproteinkost Standardinnehåll av protein Strikt lågfe9kost Lågfe9kost 1 ++ Högt innehåll av enkelomä9at fe9 Högkolhydratkost 1 ++ Medelhavskost Lågfe9kost 1 ++ Medelhavskost Lågfe9kost 1* Lågfe9kost *insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom **insjuknande i diabetes Standardinnehåll av fe9 1** Kost och dödlighet eller sjuklighet (observaoonsstudier) Kost UballsmåZ Antal Evidensstyrka Medelhavskost Dödlighet (10 år) 1 + Kost med fokus på ökat intag av fleromä9at fe9 samt reducerat intag av transfe9er och kolesterol Insjuknande i typ 2 diabetes (14 år) 1 + Viktminskning IntervenOon vs. Kontroll 6 mån, kg 12 mån, kg 24 mån, kg Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost - 10,1 vs. - 8,5-9,2 vs. - 8,5-6,3 vs. - 7,4 Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost - 5,3 vs. - 2,4-2,4 vs. - 2,4-1,5 vs. - 0,2 Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost - 7,0 vs. - 6,9 - - Strikt lågkolhydratkost vs. låg GI- kost - 11,1 vs. - 6,9 - - Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost - - 6,5 vs. - 4,6* - Högproteinkost vs. lågfe9kost - 3,6 vs. - 3,9-3,4 vs. - 2,7-3,9 vs. - 6,0 Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein - - 2,7 vs. - 2,2 - Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost - 6,7 vs. - 4,7-6,6 vs. - 4,6 - Medelhavskost vs. lågfe9kost - 8,9 vs. - 7,2 - - *40 veckor 5

6 SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag 6

7 Lågkolhydratkost och lågt GI/ låg glykemisk belastning Effekt av koster på midjeomfång och kroppssammansäzning, intervenoon vs. kontroll Eder 6 månader: gynnsam effekt på midjeomfång och kroppssammansä9ning (reduk/on av kroppsfe9) Evidensgradering för midjeomfång och kroppssammansä9ning: må9ligt starkt (+++) /ll o/llräckligt vetenskapligt underlag (+) Eder 12 /ll 24 månader: o/llräckligt underlag (+) för a9 dra slutsatser Interven/on vs. Kontroll Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost Totalt LDL- HDL- kolesterol kolesterol kolesterol 12m: I>K 24m: I=K 24m: I=K 6m: I<K 6m: I>K 12m: I>K 24m: I>K 6m: I>K 24m: I=K Triglycerider 12m: I<K 24m: I=K 6m: I<K - 6m: I<K - 6m: I>K 40v: I=K - 40v: I=K 40v: I=K - 7

8 Interven/on vs. Kontroll Blodsocker HbA1c Insulin Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost (utan DM) (utan DM) Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost 6m: I<K (med DM) 6m: I<K (med DM) (med DM) (utan DM) (utan DM) (utan DM) (med DM) 6m: I<K (med DM) - 40v: I<K (med DM) 40v: I<K (med DM) - Högproteinkost vs. lågfe9kost O/llräckligt underlag O/llräckligt underlag (utan DM) (utan DM) Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost (utan DM) (med DM) O/llräckligt underlag (utan DM) (utan DM) - (utan DM) (utan DM) Evidensgradering för blodfezer och blodsocker, HbA1c och insulin Evidensgradering blodfe9er, blodsocker, HbA1c, insulin: må9ligt starkt (+++) /ll o/llräckligt vetenskapligt underlag (+) Odare högre evidensgrad vid 6-12 månader InformaOon som saknas/är knapphändig Informa/on om fysisk ak/vitet saknas för a9 kunna värdera grad av energi- obalans Informa/on om förändring av följsamhet Visual Analogue Scale (VAS) (två studier) Die/ster och studiedeltagarna besvarar VAS om deltagarnas följsamhet (en studie) Utsöndring av ketonkroppar i urin (sju studier) 8

9 AZ beakta vid studier av kosters effekt på vikt och markörer för hälsa och sjukdom Viktnedgång per se förbä9rar metabola riskmarkörer Minskat energiintag betyder a9 det absoluta intaget av fe9, kolhydrat och protein minskar Reducerat intag av sötsaker samt ökat intag av grönsaker reducerar triglycerider och ökar HDL- kolesterol När man förändrar intaget av e9 näringsämne förändras sam/digt intaget av andra näringsämnen maten innehåller flera näringsämnen per livsmedel När intaget förändras, kan också andra levnadsvanor påverkas, exempelvis fysisk ak/vitet, alkohol- och rökvanor Följsamheten sjunker med /den InformaOon om förändrat kosontag finns i 13 av 25 studier Må9 på följsamhet Två jämförelser har kunnat analyseras med avseende på energiintag Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein Kos/ntagsdata har sällan tolkats mer ingående energiintag i rela/on /ll ändring av vikt och riskmarkörer förändrat livsmedelsval? kan förändrat livsmedelsval per se påverkat riskmarkörer? energiintag vs. energiomsä9ning (via fysisk ak/vitet) i rela/on /ll viktändring Kliniska överväganden Flera olika koster har effekt på vikt och riskmarkörer och kan erbjudas /ll/ provas av personer med fetma En ini/al viktminskningskost? och en behålla- vikten kost? Kontrollkosten (odast lågfe9kost) har i flera jämförelser en kliniskt signifikant effekt på vikten på kort sikt (6 månader) Flera av lågkolhydratstudierna men inte alla, har had fokus på typ av fe9 i kostråden. I samtliga studier har man ge9 råd om ökat intag av grönsaker och minskat intag av sötsaker Den individuella riskbedömningen måste ligga /ll grund vid val av kostbehandling /ll personer med fetma 9

10 SammanfaZning Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost ger större viktminskning än lågfe9kost på kort sikt (6 månader) Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfe9kost Högproteinkost Medelhavskost ger på längre sikt (12-24 månader) lägre vikt, utan sta/s/skt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost midjeomfång, kroppsfe9, blodfe9er, blodsocker och insulin följer viktändringen Följsamheten Oll en kost är avgörande för dess effekt Följsamheten Oll en kost är avgörande för dess effekt men är för fetma inte Ollräckligt beforskat 10

11 KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 11