Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Transkript

1 Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten för Klinisk Nutrition och Obesitasmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

2 Disposition Evidensbaserade nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder Förekomst och risker med fetma Vilka är de evidensbaserade aktuella råden vid fetmabehandling? Rådgivningsnivå och praktiska tips

3 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning

4 För hälso- och sjuvården För patienten

5 Förekomst av övervikt och fetma 2010 vs. beräknad förekomst 2030 (män) Fetma: svenska män 2010: 14% 2030: 26% (beräknad) UK Health Forum/ WHO 2015

6 Förekomst av övervikt och fetma 2010 vs. beräknad förekomst 2030 (kvinnor) Fetma: svenska kvinnor 2010: 12% 2030: 22% (beräknad) UK Health Forum/ WHO 2015

7 Beräknad fetmaförekomst i USA 2030

8 Fetman kostar 2 tusen miljarder dollar per år i världen (2014)

9 Risker med fetma

10 Fetma är en konsekvens av högre energiintag än omsättning över tid Scientific American, Summer 2015

11 Aktuell evidens för fetmabehandling Lägre energiintag än omsättning Magsäckskirurgi (långsiktiga resultat) Multikomponentstrategier Lågenergipulverpreparat Energirestriktion, fysisk aktivitet, beteendeförändring, läkemedel (K. Xenical) Kost Flera olika kostsammansättningar ger liknande viktminskning på 6-12 månaders sikt

12 Det vetenskapliga underlaget för Mat vid fetma SBU

13 Måttlig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Sammanfattning - koster ger större viktminskning än lågfettkost på kort sikt (6 månader) Måttlig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfettkost Högproteinkost Medelhavskost ger på längre sikt (12-24 månader) lägre vikt, utan statistiskt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost midjeomfång, kroppsfett, blodfetter, blodsocker och insulin följer viktändringen

14 Sammanfattning viktändring: intervention vs. kontroll Tid Intervention Kontroll 6 månader -3,6 till -11,1 kg -2,4 till -8,5 kg 12 månader -2,4 till -9,2 kg -2,2 till -8,5 kg 24 månader -1,5 till -6,3 kg -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag

15 Mat vid fetma i tre punkter Ju större energirestriktion desto lägre vikt Livsmedelsrestriktiva koster ger större viktminskning på 6 månaders sikt jämfört med koster med större livsmedelsvariation Följsamheten till kosten är helt avgörande för utfallet. Stora kunskapsluckor!

16 Hälsan påverkas av vi äter och vad vi inte äter Att förändra sina matvanor handlar alltid att välja mer av något och mindre av något annat, sällan måste något uteslutas helt.

17

18 Ramverket för evidensbaserad viktminskningsbehandling Reducerat energiintag Initial bedömning Förändrat beteende Egen-monitorering Supportgrupper Scientific American, Summer 2015

19 Grundläggande kostråd för viktminskning Regelbunden måltidsordning Äta en energianpassad portion per måltid Äta grönsaker och frukt dagligen (större volym, lägre energitäthet) Energifria drycker som törstsläckare och måltidsdryck

20 The National Weight Control Registry: framgångsfaktorer för lägre vikt över tid Regelbundna måltidsvanor vardagar som helgdagar Äta frukost varje dag Minskat energiintaget Minskat fettintag Skriva ned vad man äter och dricker Väga sig själv regelbundet Fysisk aktivitet >60 min per dag Am J Clin Nutr 1997;66: , Am J Clin Nutr 2005;82(suppl):222S-225S, Obes Res 2005;13: , N Engl J Med 2006;355: , Obes Res 2006;14: , Obes Res 2000;8: , Am J Prev Med 2014;46:17-23, J Phys Act Health 2014;11:

21 Sju FRAMGÅNGSFAKTORER för lägre vikt över lång tid Ät regelbundet Frukost, lunch, middag/kvällsmål de flesta dagar Ät frukost varje dag Hjälper dig att äta lagom resten av dagen Ät färre kalorier Brukar du ta om av maten? Träna på att låta bli Ät magert och mindre sött Mindre fett och socker ger färre kalorier i maten Skriv ner vad du äter och dricker Man kan förändra vanor man är medveten om Väg dig regelbundet Vågen hjälper dig att hålla koll på små förändringar av din vikt Fysisk aktivitet minst en timme per dag Rör du på dig varje dag är det oftast lättare att äta som du tänkt dig Källa: The National Weight Control Registry

22 Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal vid behandling av fetma Mycket korta, generella, standardiserade råd Ingen särskild uppföljning. Max 5 min. Kan kompletteras med skriftlig information. Dialog mellan personal och patient, anpassad till ålder, hälsa och risknivå. Kan kompletteras med verktyg, hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning. Ca min. Med tillägg. Kvalificerat rådgivande samtal Som rådgivande samtal men längre, ca min. Särskild uppföljning. Motiverande strategier. Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal.

23 Framgångsrik dialog om förändrade vanor för viktminskning Bygg det kvalificerade rådgivande samtalet och kostråden på en vetenskaplig kunskapsbas Skaffa goda ämneskunskaper Använd Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd Skilj mellan vetenskap och egna preferenser, tycke, smak och åsikter Egna eller andras erfarenheter av matvaneförändring för viktminskning är inte evidensbaserad kunskap

24 framgångsrik dialog om förändrade vanor för viktminskning, forts. Ta vara på patientens erfarenheter vid tidigare viktminskning/ viktminskningsförsök Vad har fungerat / inte fungerat Utnyttja hjälpmedel: skrivna råd, recept, inköpslista, web-sidor matdagbok, vågar, mobilapplikationer (egen-monitorering) Följ alltid upp det man ber patienten om att prova eller förändra Samarbeta med dietister

25 Fetma i primärvården Ingrid Larsson och Stephan Rössner Studentlitteratur s 2015 Art.nr ISBN