Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna
|
|
- Rolf Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast som ensam behandlingsform. Vid fetma kombineras ofta kostbehandling med beteendemodifierande behandling. Perioder av VLCD/LCD (Very/Low Calorie Diet) (för mer information se dokument Pulverkostbehandling ) och farmakologisk behandling (för mer information se dokument Läkemedel) är tillägg till kostbehandlingen vars syfte är att uppnå större viktreduktion och/eller riskreduktion jämfört med kostbehandling som ensam terapi. Den övergripande målsättningen med kostbehandlingen är att viktreduktionen skall vara av den omfattningen att mätbara förbättringar av associerade riskfaktorer och sjukdomstillstånd uppnås under behandlingstiden. Därtill skall patienten upprätthålla en adekvat nutritionsstatus att inte bristtillstånd uppstår. Patienten skall också kunna skaffa sig sådana levnadsvanor vad gäller mat, dryck och fysisk aktivitet att en lägre vikt kan behållas över längre tid. Kostbehandlingen av övervikt och fetma skall individualiseras. Utgångspunkten är de nordiska och svenska näringsrekommendationerna (1, 2) som rekommenderar en regelbunden måltidsordning med 3 huvudmåltider samt eventuellt 1-3 mellanmål. Den rekommenderade sammansättningen av de energigivande näringsämnena är: protein, energiprocent (E%), 30 E% fett samt E% kolhydrat (2). Intag av mättat fett och sackaros bör begränsas till under 10 E% vardera. Intaget av kostfiber bör ligga mellan 25 och 30 gram per dag. Näringsämnessammansättningen i kosten vid övervikt- och fetmabehandling bör i stora drag likna de rekommenderade för hela befolkningen. Dock kan anpassning av kostens sammansättning förekomma för den enskilda patienten. För att uppnå en viktreduktion på 1/2 till 1 kg per vecka rekommenderas patienten en energinivå som är procent av patientens beräknade dagliga energibehov för viktstabilitet (3). Det innebär att energiintaget för de flesta skall minska med kcal/dag. Energiintaget kan presenteras som ett skriftligt kostråd baserat på tre huvudmåltider. Vid höga energibehov kan huvudmåltiderna behöva kompletteras med mellanmål. Grundläggande råd De kostförändringar som vanligtvis krävs för viktminskning är: regelbundna måltider begränsad portionsstorlek dagligt intag av grönsaker och frukt vatten eller annan energifri dryck som törstsläckare och huvudsaklig måltidsdryck sparsamt intag av energitäta livsmedel såsom godis, bakverk, glass, snacks och energitäta snabbmatsmåltider (4, 5) För att åstadkomma viktminskning som patienten med övervikt eller fetma kan behålla resten av livet behöver patienten ofta anamma olika strategier eller verktyg. Exempel på en för många gynnsam strategi är att äta något innan man handlar mat. Risken att köpa något som är enkelt att äta och energitätt (se nedan) minskar. En stor del av arbetet mot en livsstil med lägre vikt och ökad fysik aktivitet handlar om för varje patient att finna hur hon/han kan kombinera delvis nya matrutiner med användbara strategier hur att välja att äta eller inte i olika situationer (6, 7).
2 Kostbehandling som ensam behandlingsform vid fetma har en generellt sett låg följsamhet med en viktreduktion på 5-10 kg efter 12 månader (3) men med stora individuella variationer (5). Specifika råd och hjälpmedel Att äta en portion per måltid är en viktigt grund för att begränsa energiintaget. Regelbundna måltidsvanor gör det lättare att äta lagom både vid varje måltid samt totalt per dag. En generell måltidsordning är tre huvudmåltider samt därutöver frukt vid ett till tre mellanmål. Är det många timmar mellan huvudmålen kan det vara bra med ett mellanmål, medan det kan vara bättre att hoppa över det är mindre än 4 timmar mellan. För patienter med högt energibehov, framför allt unga män, bör mellanmålet förutom frukt också innehålla smörgås eller motsvarande. Vuxna och barn från 10 år rekommenderas äta grönsaker och frukt motsvarande 500 g per dag och barn år 400 g/dag. Hälften bör vara grönsaker och hälften frukt. Grönsaker är energisnåla, fiberrika och ger volym till måltiden, vilket bidrar till en ökad mättnadskänsla på mindre energi. Således kan måltider med stor volym av grönsaker hjälpa patienter att äta mindre mängd kalorier vid varje måltid. Tallriksmodellen hjälper patienten att få en bra sammansättning på måltiden när det gäller fördelning mellan näringsämnen. Med fördel lägger man upp grönsakerna först så att de fyller halva tallriken. Därefter kolhydrater i form av potatis/ris/pasta/bröd, samt protein i form av kött/fisk/skaldjur/ägg/baljväxter som vardera ska täcka en fjärdedel av tallriken. Tallriksmodellen anger inte energiinnehållet i måltiden utan portionsstorleken måste anpassas i storlek efter patientens energibehov. Vatten är den bästa energifria drycken både som måltidsdryck och som törstsläckare. Söta drycker som läsk, saft, frukt- och bärjuicer, mjölk samt alkoholhaltiga drycker kan ge stort kaloritillskott. Smaksatta drycker sötade med sötningsmedel kan rekommenderas som kalorifria alternativ. Både vuxna och barn behöver minst 5 dl mjölk eller mjölkprodukt dagligen för att säkerställa kalciumbehovet. Personer med stor mjölkkonsumtion (> 1/2 l per dag) bör rekommenderas kalorifria alternativ för att underlätta viktminskningen. Att sänka fettintag genom att välja magra mejeri, kött och charkuteriprodukter, är ett effektivt sätt att minska energiinnehållet i måltider. För ytterligare viktminskning krävs att mängden mat (portionsstorleken) minskar samt att energität mat och dryck begränsas. Särskilda aspekter som bör belysas vid livsmedelsval är fett, fettkvalitet, fiber och socker. Man lär patienten/föräldern att tyda en innehållsförtecknig och bedöma produkter. Produkter av särskild betydelse att diskutera med patienten är mjölkprodukter, drycker, charkvaror, pålägg, bröd och frukostflingor. Man behöver begränsa utrymmesmat såsom sötsaker, choklad, glass, snacks, bakverk, läsk och alkohol, då de innehåller mycket energi och oftast lite av vitaminer och mineraler. Det är svårt att minska i vikt om man äter regelbundet av detta. I en del fall klarar patienten inte att begränsa dessa mängder, utan råd om att avstå helt kan bli aktuellt. Man behöver också begränsa mängden snabbmat som kan vara mycket energirik framför allt på grund av sitt höga fettinnehåll. Man förbjuder inte denna mat men det är viktigt är att
3 diskutera lämpliga portionsstorlekar och hur snabbmaten kan kombineras med grönsaker för att öka volymen och sänka energiinnehållet i måltiden. Nyckehålssymbolen visar vägen för livsmedel som innehåller lite fett, socker och salt samt mycket kostfiber. Broschyrer om nyckelhålssymbolen finns att beställa kostnadsfritt från Livsmedelsverket ( Egenkontroll av kroppsvikt Patienten kan också uppmuntras att väga sig själv regelbundet. Datum och vikt noteras i avsett dokument. Regelbunden vägning har visat sig var ett viktigt verktyg för den enskilde att snabbt korrigera mindre viktändringar (5). Att föra matdagbok är ett annat viktigt verktyg vid kostbehandling. När man skriver ned när och vad man äter kan olika mönster i matvanorna upptäckas. Exempelvis kan man finna att man äter något framför TVn varje kväll, att man tar om av middagen, äter något i bilen på hemväg från arbetet eller regelbundet köper godis eller läsk i skolcafeterian. Detta blir tydligt i en matdagbok och som behandlare får man ett redskap att diskutera kring med patienten men kan också vara patientens egna noteringar som hon/han inte nödvändigtvis visar för andra. Det stöd från omgivningen patienten kan få är en viktig del när det gäller att förändra livsstil och vanor. Diskutera med den enskilde patienten vilket stöd han/hon har och vilken betydelse det har i förändringsarbetet. Kostbehandlingsprogram Ett kostbehandlingsprogram består oftast av olika teman som diskuteras med patienten vid de individuella- eller gruppträffarna. Temana inkluderar energibalans, måltidsordning, livsmedelsval, tillagningsmetoder, kost och näring, förändring av matvanor. Under behandlingens gång bör man vara uppmärksam på och diskutera hur tankar, sinnesstämning och känslor styr ätbeteendet. Nedan presenteras 6 teman som kan ingå i ett kostprogram för övervikt- och fetmabehandling. Den ordningsföljd som temana presenteras skall inte ses som tvingande utan individualiseras för varje patient eller grupp. Vid individuell behandling bör ett energibehovsanpassat kostråd presenteras vid det första besöket. Kostråd kan även användas vid gruppbehandling. Nedan beskrivs innehåll i 6 teman för kostbehandling. 6 teman vid kostbehandling TEMA 1: Kostråd Vid detta besök beräknas patientens energibehov för viktreduktion med hjälp av Harris- Benedict s könsspecifika ekvationer (8) eller estimeras patientens energibehov på annat sätt. Ett mängdanpassat kostråd presenteras och diskuteras med patienten. Proportionerna mellan de energigivande näringsämnena i kostråden bygger på SNR 2005 och är följande: inte mer än 30 E% (energiprocent) fett, E% protein och E% kolhydrat. De mättade fettet är begränsat till <10 E% och sackaros utgör högst 10E%. Kostfiberintag: gram per dag. Mot bakgrund av en kostanamnes diskuteras om måltidsordningen i kostrådet liknar patientens och vilken/vilka initial(a) förändring(ar) patienten vill börja med att genomföra. En diskussion om för patienten lämpliga måltidstider samt några exempel på maträtter som kan passa in i måltidernas komposition. Tallriksmodellen kan diskuteras. Patienten kan uppmuntras att med hjälp av hushållsvåg väga de mängdangivna kostkomponenterna i kostrådet. Detta för att träna ögonmåttet för lämplig portionsstorlek.
4 TEMA 2: Kostfibrer Frukostmåltiden brukar vara en bra måltid att kombinera med en diskussion om kostfibrer. Diskutera olika frukostalternativ, kostfiberinnehåll i bröd, flingor och gryn. Samtidigt kan sockerinnehållet i dessa livsmedel diskuteras. Hur påverkar sockermängden det totala energiinnehållet i produkten eller hur mycket man äter eller dricker av varan? Diskussion om det gröna nyckelhålet på livsmedel med mycket kostfibrer och begränsade mängder av salt och sackaros. TEMA 3: Huvudprinciperna för lunch/middagsmåltid Här kan tallriksmodellen återkomma samt tillagningsmetoder och fett och fettkvalitet. Om ämnena är alltför omfattande för ett diskussionstillfälle kan de delas upp och återkomma vid flera tillfällen. Vilka grönsaker äter patienten? Kan dessa tillagas på olika sätt för att öka variationen? Diskutera olika sätt att tillaga och använda baljväxter. Vilka typer av mat- och smörgåsfett använder patienten? Diskutera och jämför energiinnehåll i margarin/smör och olja. Är det säkert att man minskar i vikt bara för att man väljer hälsosamma livsmedel? Jämför energiinnehåll i margarin och olja, i lax jämfört med kolja eller sej. TEMA 4: Mellanmål vid viktminskning portion efter person Medan SNR 2005 rekommenderar 1-3 mellanmål per dag för befolkningen i stort är det inte självklart att detsamma gäller för obesa patienter i behandling. Det är patientens energibehov som styr möjligheterna om mellanmål kan ingå som en del av måltidsordningen eller inte. Diskutera olika mellanmålsalternativ beroende av energibehov. För patienter med lågt energibehov exempelvis medelålders kvinnor med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet får det oftast endas plats med ett par frukter per dag som mellanmål medan den yngre mannen med kroppsarbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden kan behöva mer planerade mellanmål för att inte huvudmåltiderna ska bli för stora. TEMA 5: Hur är en innehållsdeklaration uppbyggd och hur tolkas den? Att kunna läsa och tolka en innehållsdeklaration är ett av de viktigaste verktygen en patient har för att göra bra matval i livsmedelsaffären. Om man har tillgång till livsmedelsförpackningar kan man göra direkta jämförelser mellan olika förpackningar och på så sätt visa hur patienten kan gå tillväga när hon/han står i affären. Vid detta behandlingstillfälle kan man också diskutera det gröna nyckelhålet och vad det betyder. Viktigt är att diskutera hur energiintaget påverkas om man äter mer av nyckelhålsmärkta livsmedel än ordinarie variant. Exempelvis energiinnehållet i 3 skivor mager, nyckelhålsmärkt ost jämfört med 2 skivor helfet ost. TEMA 6: Mat- och måltidsplanering Planering är nyckelordet i förändringsarbetet för bättre matvanor och att dessa ska kunna hålla i längden. Detta tema kan förutom att vara ett separat diskussionsområde också finnas med i diskussionerna om de olika delarna av förändringsarbetet av matvanorna. Diskutera med patienten vilken typ av planering som kan vara aktuell. Skriftligt material inklusive recept Vad gäller skriftligt material rekommenderas översiktliga sammanfattningar ( the take-home massage ) över de teman som diskuteras. Ibland kan förteckningar över energi-, fett-, socker-, kostfiberinnehåll i olika livsmedel vara en hjälp för patienten. Sett i ett längre perspektiv, bör patienten lära sig att själv söka information om matvarors innehåll och göra jämförelser i affären när hon/han handlar (se nedan Hur är en innehållsdeklaration uppbyggd och hur tolkas den? ).
5 Patienter efterfrågar ofta skriftligt material inte minst matrecept. Det finns en uppsjö av recept och matlistor som är framtagna för behandling av övervikt och fetma. I bokhandeln finns kokböcker med samma syfte. Dessutom brukar patienterna själva ha smala recept hemma. Det brukar finnas en outtalad förväntan att få något i handen när man går från behandlaren. Fråga patienten vad hon/han har för kokböcker, recept och listor hemma och hjälp henne hur hon kan använda dessa i syftet att minska i vikt. Hemuppgifter Hemuppgifter är för många ett konkret sätt att prova genomföra förändringar och få möjlighet till återkoppling och diskussion. Det är viktigt att ge specifika och avgränsade hemuppgifter samt att ge tillbakakoppling vid nästa behandlingstillfälle. Framgångsfaktorer för viktminskning Kost vid övervikt och fetma diskuteras ofta i olika media, mellan arbetskamrater och vänner emellan. Många åsiktsyttringar framförs. Det är viktigt att all behandling som ryms inom medicinsk och kirurgisk fetmabehandling och som bedrivs inom sjukvården baseras på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. Den största utmaningen inom kostbehandling av övervikt och fetma är inte innehållet i de nuvarande rekommendationerna för kost vid viktminskning utan hur man kan öka följsamheten till dessa. Det amerikanska registret The National Weight Control Registry har som syfte att ta reda på vad människor som lyckats minska i vikt (minst 10% av koppsvikten) och behålla den lägre vikten över tid (minst 12 månader) har gjort och gör för att klara detta. Registret har >5000 deltagare (5, 9). Information från dessa människor visar att framgångsfaktorer för viktminskning är: äta regelbundet vardag som helgdag äta frukost varje dag sänka sitt energiintag välja mager mat väga sig regelbundet skriva ned vad man äter och dricker utöva fysisk aktivitet minst 60 minuter/ dag Personer som äter regelbundet och ungefär lika mycket vid varje måltid lättare att kontrollera sitt energiintag vid varje måltid och undviker överätning på exempelvis kvällen. Om man äter frukost varje dag vänjer man sig vid att planera sina måltider och att man har mat hemma. Man har också fått en energimässig start som hjäper personen att äta lagom under resten av dagen. Att minska energiintaget är den grundläggande förutsättningen för viktminskning. Väljer man mager mat är det lättare att kontrollera energiintaget samt energitätheten i maten. Det är lättare att äta för mycket energi om man äter mat med hög energitäthet (kalorier per gram). Exempel på energität mat och dryck är snabbmat, choklad, godis, glass, snacks, bakverk, sockersötade- och alkoholhaltiga drycker. Exempel på energigles mat är grönsaker, de flesta frukter, rotfrukter, grovt bröd, magert kött. När man väger sig regelbundet får man lättare kontroll över sin vikt och kan snabbt justera en viktökning, innan den blivit alltför stor. När man skriver ned vad man äter och dricker får man en översikt över sitt matmönster (när och var man äter) och vad man äter. Detta kan vara mycket informativt för att förklara varför man ökar, minskar eller står stilla i vikt.
6 Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande för att behålla en uppnådd viktminskning över tid dvs. vara viktstabil. Referenser 1. Nordic Nutrition Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. 4 ed. Copenhagen: Nordic Council of Ministers, Svenska Näringsrekommendationer Heymsfield SB, Harp JB, Reitman ML, et al. Why do obese patients not lose more weight when treated with low-calorie diets? A mechanistic perspective. Am J Clin Nutr 2007;85: Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp Obesitas. Behandling av övervikt och fetma - en praktisk handbok Wing RR, Hill JO. Successful weight loss maintenance. Annu Rev Nutr 2001;21: Wing RR. Behavioral Approaches to the Treatment Of Obesity. In: Bray G, Bouchard C, (eds.) PTJ, eds. In: Handbook Of Obesity. New York: Marcel Dekker, Inc., 1997: Costain L, Croker H. Helping individuals to help themselves. Proc Nutr Soc 2005;64: Frankenfield DC, Muth ER, Rowe WA. The Harris-Benedict studies of human basal metabolism: history and limitations. J Am Diet Assoc 1998;98: Klem ML, Wing RR, McGuire MT, Seagle HM, Hill JO. A descriptive study of individuals successful at long-term maintenance of substantial weight loss. Am J Clin Nutr 1997;66:
www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna
www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merKostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna
Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merBra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen
KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merBra mat för hela familjen
Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merAtt genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016
Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merVad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?
Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater
Läs merModedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet
Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merBlir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merViktminskning och Modifast LCD
Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merRiktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.
Läs merMeny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans
Matpratsom förändrar Meny Behandling - Viktarbete, realiteten, samtalet Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden
Läs merSunda matvanor för skolbarn
Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet
Läs merBra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist
Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merFlera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial
Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial fokuserar vi på kosten i behandling, med praktiska tips för
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merRiktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola
Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs mer-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar
Läs merVad väljer du till mellanmål?
Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA
ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs merFrukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.
Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs mermaten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merMatfrisk Jag har bestämt mig!
Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merSUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN
SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merVAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER
VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren är en kort sammanfattning av forskningsläget kring mat, vikt, fysisk aktivitet och cancerprevention. Syftet är att den ska användas
Läs merMeny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.
Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merRiktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan
Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs merBilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merRåd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merKOSTPOLICY. i Gislaveds kommun
KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs mer