Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Transkript

1 Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

2 Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska Tandsköterska Förskolelärare Idrottslärare/rektor Barnpsykolog Folkhälsostrateg

3 Föräldrar, barnhälsovård förskola, fritids, skola, tandvård, massmedia och handeln samtliga har en stor pusselbit i det hälsofrämjande arbetet

4 Primär prevention - Genom tidiga hälsosamtal förespråka bra matvanor och den fysiska aktiviteten/lekens betydelse till alla barnfamiljer

5 En manual har arbetats fram för att få mer struktur kring ämnena amning, mat, lek, alkohol, rökning, sömn, trafik mm som distriktssköterskan samtalar om vid hälsosamtalen på BVC. Manualen finns på samtliga BHV områden i Blekinge sedan februari Samtliga områden har betydelse för barnets utveckling och hälsa

6 Första hembesöket 8-månaders hembesök, 3 och 4 års besöket Det är viktigt att tidigt ge familjen vägledning i vad som är en bra livsstil. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till förändring som gynnar barnet

7 Det är betydligt lättare att grunda sunda vanor än att ändra redan etablerade vanor BVC- sköterskans kostrådgivning = Livsmedelverkets rekommendationer Livsmedelsverket rekommenderar standard produkter fram till ett års ålder, mellanprodukter till två års ålder och därefter lättprodukter Efter två års ålder rekommenderas även lättare pålägg. Välj korv, ost, leverpastej och skinka med gröna nyckelhålet på som symboliserar lågt fett och/eller sockerinnehåll samt att produkten kan vara fiberrik

8 Från tidig ålder förespråkar vi goda matvanor. Måltidstänkande och viss regelbundenhet kan sakta börja formas från ca 4 månaders ålder När barnet blivit lite större är det nödvändigt att lära sig känna skillnad på hunger och sug och att inte ständig ha tillgång till mat och dryck

9 Lek & Stimulans Ex på råd som ges från BHV Från späd ålder bör barnet ligga en stund varje dag på en filt på golvet och träna sina färdigheter Lära gåstol ska användas sparsamt, barnet behöver lära sig att träna sina motoriska färdigheter på golvet Viktigt att barnet ges utrymme att kunna röra på sig Det lite större barnet kan gå en bit bredvid vagnen vid promenad

10 Utomhuslek från tidig ålder stimulerar barnet till att använda sin kropp. Genom leken blir det nyfiket, börjar gräva, rollspel, klättra, hoppa, hasa och åla och så massor av frisk luft.

11 Sekundär prevention Vid 4 års besöket mäts iso-bmi. Vid övervikt/fetma erbjuds återkommande hälsosamtal och tillsammans med föräldrarna arbetas mål fram som leder till bättre levnadsvanor Tertiär prevention Vid manifest sjukdom (fetma) förhindra progress och minska riskerna för komplikationer som sjukdomen kan föra med sig. Remiss till barnkliniken och /eller dietist

12 Motiverande samtal och riktad rådgivning! Erbjuds föräldrarna om barnet har iso- BMI>25 vid 4 års besök på BHV Syftet med samtalet är att motivera, informera och hjälpa familjen att ändra vanor och beteende Samtalet ska vara en vägledning och coachning utan övertalning eller moralisering

13 MOTIVATIONSGRAD Genom en enklare skattning i skalan kan man bedöma på vilket stadium av motivation familjen befinner sig 0-3 innebär att familjen är oförberedd (ointresserad) 4-9 är intresserade men kanske osäkra till förändring 10 är inställda till förändring

14 Viktigt att arbeta med mål och delmål! Huvudmålet är att barnet ska ha långsam viktuppgång och växa i sin vikt Delmålen arbetas fram tillsammans med föräldrarna

15 Fysisk aktivitet/lek Kroppen är gjord för att röra sig. Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt/fetma, benskörhet, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar mm Hos yngre barn är den fysiska leken den naturliga motionen Minst 60 min/dag, bör präglas av lek och rörelseglädje. Kan delas upp på kortare perioder Intensiteten bör vara måttlig till hög och ge lätt andfåddhet

16 Viktigt att den fysiska leken är rolig

17 Kostråd: Tre huvudmål och två mellanmål, suget blir då mindre och småätande undviks. Vatten som törstsläckare och måltidsdryck Mjölk är viktigt men det räcker med 2-3 glas per dag. Endast en portion vid måltiden Grönsaker och frukt varje dag Livsmedel med gröna nyckel hålet som symbol

18 Det lilla extra Det finns även utrymme för godis, chips och läsk. Men bara en gång per vecka i begränsad mängd. Glass, kakor och andra bakverk innehåller mycket socker och fett men väldigt lite näring, serveras därför sällan

19 Fysisk aktivitet/lek + Bra mat =BRA VIKT

20 Svårigheter på vägens gång! Att nå ut till kommunala verksamheter, informationen stannar upp på vägen till berörda. På vissa BHV områden upplever distriktssköterskor att de trampar familjen på tårna när barnets övervikt tas upp

21 Hur fortsätter vårt projekt? Under våren planeras samtliga BHV områden besökas av projektledaren för att implementera den riktade rådgivningen i den ordinarie verksamheten. Riktad FU med barnpsykolog och distriktssköterska i en av kommunerna i länet med fokus på kost och lek Utvärdering av projektet Juni 2008

22 Barns hälsa i centrum!!!! Hur vi mår som barn har stor betydelse för vår hälsa senare i livet. Dålig hälsa leder till mer sjukdom. Att investera i barnens hälsa är det mest långsiktiga och förnuftiga vi kan göra som aktörer i verksamheter kring barnfamiljerna