Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Transkript

1 Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg

2 Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben LÄNSENHETEN Föräldra- och Barnhälsan Verksamhetschef MHV-samordnare BHV-samordnare Psykologer inom Föräldra- och Barnhälsan Projektanställd psykolog inom primärvård Piteå Luleå/ Boden Kalix Gällivare Kiruna Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård MHVöverläkare BHVöverläkare

3 Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan har i huvudsak två uppdrag Det första är ett utvecklings-, utbildnings- och kvalitetssäkringsuppdrag avseende verksamheten inom MHV/BHV i Region Norrbotten. Målet är att verka för en jämlik och rättvis mödra- och barnhälsovård. Det andra är ett kliniskt uppdrag som består i att vara konsult- och remissinstans i frågor som rör familjer och barns hälsa samt barns utveckling.

4 Mödra- och Barnhälsovården ur ett jämlikhetsperspektiv

5 Uppföljning av Mödra- och Barnhälsovården i Region Norrbotten ur ett jämlikhetsperspektiv Inhämtande och sammanställning av statistik Uppföljning av viss statistik på respektve MHV/BHV Återföring av statistik till personal på MHV/BHV och deras chefer vid årliga lokala dagar i länet Information till Närsjukvårdens ledningsgrupper om arbetet vid Länsenheten och genomgång av statistik Årliga möten med Beställarfunktionen vid Ekonomi- och Planeringsavdelningen

6 Mödra- och Barnhälsovården når i stort sett ALLA blivande föräldrar, föräldrar och barn Nästan 100% av de blivande föräldrarna och föräldrar med barn 0-6 år är anslutna till den frivilliga mödraoch barnhälsovården i Sverige Tidigt hälsofrämjande och förebyggande arbete Metod: Nationella basprogram MHV/BHV - Ett unikt tillfälle att främja folkhälsan

7 Förebyggande nationella mödra- och barnhälsovårdsprogram

8 Andel gravida med övervikt och fetma vid inskrivning i mödrahälsovården ,2 39,0 32, Övervikt+fetma Norrbotten Övervikt+fetma Riket Övervikt+fetma Stockholm

9 Hälsosamtal MHV Målet är 80 % De två hälsocentraler som gjort flest hälsosamtal når drygt 90 % av de gravida De två hälsocentral som utfört minst hälsosamtal når mellan 23-33% av de gravida.

10 Totalt antal barn 0-5 år inom BHV = ; 12% 3760; 25% 1680; 11% 1763; 11% Piteå+ PÄ Luleå/Boden Kalix/Östra Kiruna Gällivare+Pa+Jo 6350; 41%

11 Hembesök till nyfödda Enligt det Nationella Barnhälsovårdsprogrammet ska alla nyfödda barn erbjudas ett hembesök Vårt mål är 70% Resultat Norrbotten 54% De två hälsocentraler som gör flest hembesök når 88% De två hälsocentraler som gör minst hembesök når drygt 5%

12 % Andel hembesök till nyfödda i Norrbotten mmål: 70%

13 Post partum depressions screening Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) 6-8 veckor efter förlossningen

14 Screening av depression (EPDS) Varför screena? Depression hos föräldrar påverkar barnets anknytning och möjligheten till en god start i livet. Föräldrar med depression bör erbjudas stödjande samtal av BVC-sjuksköterska eller behandling av psykolog och/eller kontakt med distriktsläkare Målet är 90% Resultat Norrbotten 65% De två hälsocentraler som erbjuder flest EPDS-screening når drygt 90% av de nyblivna mammorna De två hälsocentraler som erbjuder minst EPDS-screening når 20-30% av de nyblivna mammorna

15 Andel depressionsscreeningsamtal (EPDS) inom BHV i Norrbotten Mål 90%

16

17 Andel 4 åringar med övervikt+fetma i Norrbotten

18 Skolbarn övervikt/fetma 30 Diagramrubrik Norrbotten åk4 Seinäjoki åk5 Ref: City of Seinäjoki Overcoming Obesity Programme

19 Seinäjoki SAMARBETE Kommun Skola Förskola Hälsovård Föreningsliv

20 4-årsbesöket den sista stora uppföljningen av barnets utveckling inför skolstarten Två av hälsocentralerna har genomfört nästan 100% av 4-årsbesöken medan de hälsocentraler som genomfört minst 4-årsbesök endast träffat drygt 70% av 4-åringarna Medelvärde i Norrbotten 89% 4-årsbesök Om 30 % av barnen inte erbjuds besöket vad missar vi då? Ingen kontroll av syn, hörsel, vikt/längd (BMI), motorik, samspel och kognition Om ett barn inte får en uppföljning vid 4 år, vad för det med sig?

21 Vad behövs för en jämlik Mödra- och Barnhälsovård? Att hälsocentralerna ska efterleva regionens beslut att följa de Nationella basprogrammen, samt att det ska finnas MHV och BHV på alla hälsocentraler Att ALLA blivande föräldrar, föräldrar och barn ska erbjudas hela Nationella basprogrammet Att MHV/BHV har tillräcklig bemanning med rätt behörighet och aktuell fortbildning för att kunna erbjuda en jämlik mödra- och barnhälsovård i hela länet Att de extra statliga medel som tillförs barnhälsovården ska användas för implementering av det nationella barnhälsovårdprogrammet Att Familjecentralsverksamheten med MHV/BHV, Socialtjänst och Öppen förskola byggs ut i länet

22 Tillsammans med er når vi målen för Mödra- och Barnhälsovården i Regionen!

23

24 Vägledande samspel Vägledande samspel ICDP, International Child Development Programme. SAM-projektet bekostar psykologernas utbildning Vägledande samspel är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet mellan de blivande föräldrarna och barnet redan under graviditeten

25 forts Vägledande samspel Vägledande samspel främjar samspelet mellan föräldrar och barn med fokus på lyhördhet, inlärning och positiv gränssättning. Vägledande samspel bidrar till ett bättre mående i hela familjen Vägledande samspel bygger på anknytningsteori, modern utvecklingspsykologi samt inlärnings- och affektteori

26 Föräldragruppsverksamhet Via Länsenhetens psykologer implementeras metoden Vägledande samspel (ICDP) på några av länets Mödra- och Barnhälsovård med start hösten 2017 Målet är att alla barnmorskor och BVCsjuksköterskor i länet ska ha genomgått utbildningen inom några år

27 Målsättning för Vägledande samspel ICDP i Norrbotten Mödra-och barnhälsovården är hälsofrämjande och bör genomsyras av förhållningssättet Vägledande samspel Barnmorskor och sjuksköterskor inom MHV och BHV arbetar aktivt med att uppmärksamma och främja det positiva samspelet mellan barn och föräldrar/omsorgsgivare. Föräldragruppsverksamheten inom MHV och BHV bygger på Vägledande samspel.

28

29 Familjecentraler Annika Selberg Lundberg Verksamhetschef Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

30 Familjecentralen Familjecentralen är en naturlig mötesplats och i Norrbotten finns två Familjecentraler. De är placerade i Kalix och Haparanda.

31 En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. Den är hälsofrämjande, stödjande samt generellt och tidigt förebyggande En familjecentral ska minst innehålla mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens inriktning mot förebyggande arbete

32 Hälsofrämjande och förebyggande Process där människor uppmuntras att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Stärka det friska, förebygga psykisk ohälsa, sjukdom och ohälsa Hur? Öka skyddsfaktorer = hälsofrämjande arbete Minska riskfaktorer = förebyggande arbete

33 Vad säger rapporterna? Den främsta vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att tidigt upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer Fler anmälningar till socialtjänsten från BVC som ingår i familjecentral jämfört med vanlig BVC Mer samverkan med socialtjänsten Familjecentralen med sina många samverkande professioner, är en bra bas för tidig intervention

34 Förutsättningar för att starta fler Familjecentraler i länet Att arbetsgrupper bildas med beslutsmässiga representanter från Regionen och intresserade kommuner Att extra medel tillförs i arbetet för fler Familjecentraler i länet Mål: Att inom fem år starta flera Familjecentraler med ALLA fyra ben

35 QUNEU&sns=em