Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan
|
|
- Jakob Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben
2
3 Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utveckla och införa insatser i syfte att främja; - trygga och goda uppväxtvillkor, - ökad fysisk aktivitet, - goda matvanor.
4 Från pilotområden till alla
5
6 Samverkan Mödrahälsovården Barnhälsovården Folktandvården Socialtjänsten Öppen förskola Förskola Grundskola Fritidshem Fritidsgård Gymnasium Kyrkor Universitet mfl.
7 Exempel på goda exempel När barnmorskan förskriver FaR till blivande mödrar ger receptet även möjlighet till gratis inträde på kommunens badhus, vilket fritidskontoret finansierar. Lokala team, teamansvarig, kontinuerliga träffar. Samma Hälsoformulär används i hälsosamtalen av barnmorska och tandhygienist.
8 Exempel på goda exempel BVC som inte är familjecentral genomför föräldrastöd i grupp i öppna förskolans lokaler. Lokala team, teamansvarig, kontinuerliga träffar. BVC screenar alla barns tandhälsa vid 12 månader.
9 Exempel på goda exempel Folktandvården utbildar förskolor och erbjuder dem materialet Bodil Krokodils verktygslåda i syfte att främja barns tandhälsa. Gemensam utbildningsdag för BVC-sköterskor, BHVpsykologer, förskollärare och specialpedagoger.
10 Exempel på goda exempel Landstinget erbjuder alla skolsköterskor att registrera hälsosamtalen i databasen Epibarn. Ger elevhälsan möjlighet till statistik på klass-, skol-, program- och kommunnivå. Memeologen bidrar till förbättringskunskaps- och ledarskapsutbildning för ledare och chefer.
11 Exempel på goda exempel Landstinget och Länsförsäkringar utbildar skolan i materialet VIP väldigt intressant person. Ett elevägt material om självkänsla, värdegrund och relationer. Folktandvården deltar i caférådsmöten.
12 Exempel på goda exempel Samverkan mellan landsting och gymnasium
13 Exempel på upplägg av samverkan i en kommun Möte mellan skolchef och Saluts processledning Skolchefen utser en lokal styrgrupp och referensgrupp
14 Organisation i en kommun Deltagare styrgrupp: skolchef grundskolerektor & elevhälsa gymnasierektor kostchef socialchef Deltagare referensgrupp: skolpolitiker folkhälsonämndens ordförande hälsocentralschef folktandvårdschef representanter från fastighet, fritid, polis
15 Exempel på upplägg av samverkan i en kommun Möte mellan skolchef och Saluts processledning Skolchefen utser en lokal styrgrupp och referensgrupp Saluts processledning möter styrgrupp och referensgrupp ca ½ år Möten mellan styrgrupp och Saluts processledning i syfte att utforma, planera och leda kommunens Salut-satsning Saluts processledning möter rektorer Rektorer sprider Salut till medarbetarna Lokala team utses av rektorer
16 Hur har samverkan varit för oss? - Tagit och tar mycket tid. - Omvägar på vägen. - Samverkan ifrågasätts när individen inte ser vinsten. - Samverkan sker på olika villkor. - Samverkan kan hamna i olika fas. - Intern samverkan inte heller enkel. - Gamla samarbetsproblem dök upp.
17 Hur har samverkan varit för oss? + Landstinget har förtroende. + Vi börjar jobba med dem som vill jobba med oss. + Vi är nybörjare. + När det fungerar är det så bra! + Salut har bidragit till ökad samverkan.
18 Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME
19 Andel barnmorskor som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=22)
20 Andel BVC-sjuksköterskor som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=47)
21 Andel personal inom Öppen förskola som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=20) *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001
22 Andel tandhygienister som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=19) *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001
23 Lita på processen!
24 Tack för er uppmärksamhet! E-post: Salut för ett friskare Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Välkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen
INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen. Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen
Gör Salut-satsningen någon skillnad?
Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Gör Salut-satsningen
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:
Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen
Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen Vad är Familjepeppen? När: Projekttid 2010-2013 Var: Umeåregionen Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs För vilka: Alla föräldrar med barn
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 10.15
Samordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Salut-satsningens syfte
Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk
Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.
Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare
Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Mödrahälsovården & folktandvården Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Modul I
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan
Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun
Utvärdering Gröna Kortet Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun Norrbusöverenskommelsen Länets kommuner + NLL Östra Norrbottens rutin för nätverksmöten och samordnad individuell plan
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013
ERSBODA FAMILJECENTRAL Verksamhetsplan 2011-2013 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, öppen förskola, elevhälsa och socialtjänst)
Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015
1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län
Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län Tillsammans skapar vi en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser. 200 000 invånare 8 kommuner Region sedan 2015 Kronobergs
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid
Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg
Integration Gävleborg Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg Integration Gävleborg Syftet med Integration Gävleborg Att bidra till en socialt
Välkommen på 10-årsjubileum!
Välkommen på 10-årsjubileum! Salutdagar i Lycksele, Skellefteå och Umeå febr-mars 2015 Program Salutdagar 2015 09.00-09.30 Välkommen och vad är på gång 09.30-10.00 Vad har hänt sen sist? 10.00-12.00 Salut-satsningen
Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014
1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan
Barn- och Ungdomsplan
Barn- och Ungdomsplan Kartläggning 2011 samverkan Beslut rubriker Arbete påbörjas Gemensam budget 3 miljoner Framåt.. Barn- och Ungdomsplan ORGANISATION: VI ARBETAR TILLSAMMANS! Barnhälsosamverkan
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
HLT- strukturerad samverkans modell
HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden
2014-05-20 47 Innehållsförteckning Ärende 37 Barnsamordnare i Habo kommun... 49 38 Besök från Slättens förskole- och skolområde... 50 39 Ekonomisk månadsrapport... 51 40 Ekonomisk rapport tertial 1 2014...
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Verksamhetsplan Ersboda familjecentral
Verksamhetsplan Ersboda familjecentral 2006-2008 1 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, Öppen förskola, elevhälsa och
BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.
Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Föräldrastöd i Angered en översikt
Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
P L A N E R A. Syskon som anhöriga
Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig
Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Beslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2017:4469 Falkenbergs kommun barn.utbildning@falkenberg.se för gymnasiesärskola efter tillsyn i Falkenbergs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2(7) Skolinspektionens
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Stärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
0 (11) Kvalitetssammanställning 2016/2017. Barn- och Elevhälsan. Ann-Helene Kristoffersson Barn- och elevhälsochef ( )
0 (11) Kvalitetssammanställning 2016/2017 Barn- och Elevhälsan Ann-Helene Kristoffersson Barn- och elevhälsochef (2018-08-01) Innehåll Bakgrund... 2 Organisation... 3 Mål... 4 Familjecentralen... 5 Elevhälsan...
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Ledningssystem för samverkan
1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan
Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-
Lärande och samverkan vid implementering av Vägledande samspel
Förslag till delprojekt inom Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd i Umeåregionen Lärande och samverkan vid implementering av Vägledande samspel Praktik & Forskning 2010-03-12 KONTAKTPERSON
Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Måndag 31 januari 2011 kl. 08:30 ca 13:00 OBS! Starttiden 08:30. Beräkna halvdagsmöte till ca 13:00
NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Måndag 31 januari 2011 kl. 08:30 ca 13:00 OBS! Starttiden 08:30.
Välfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Förskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
. ~~. L,J,1... Eva österlu d Hjort
~ Närvårdssamverkan Säd ra Älvsborg Närvårdsområde Herrljunga Ledningsgruppsmöte Datum/Tid Plats Omfattning 2014-12-18, kl. 8.15-10.00 Kommunhuset, Stensjön 25-31 Närvarande Elisabeth Skarnehall Eva österlund
Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Frisk i mun och kropp av samma mat. - samtal över måltid med familjer
Att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden - konferens i Örebro den 17-18 mars 2016 Frisk i mun och kropp av samma mat - samtal över måltid med familjer Katharina Wretlind Tandläkare Ulrika Åhs Jonsson
ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott
PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(7) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2013-08-22, kl. 1300-1515 ande Anne Niska, S Jan Larsson, S Ann-Sofi Larsson, V Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf, socialchef
Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Barn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Familjecentraler i Jönköping Dåtid nutid framtid
Familjecentraler i Jönköping Dåtid nutid framtid tema Gunvor Runesson 1 Erik Wargren 2 1 Verksamhetsutvecklare för Barnhälsovården, Landstinget i Jönköpings län. Barnssjuksköterska och distriktssköterska,
Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.322 1 (10) Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Pedagogisk omsorg... 2 Barn i pedagogisk omsorg... 2 Mest yngre
Första linjen unga, Karlstadsområdet
Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
PROTOKOLL FRÅN FÖRSKOLERÅD
PROTOKOLL FRÅN FÖRSKOLERÅD 2016-02-09 Närvarande 2016-02-09 Föräldrarepresentanter: Ordf. mötet:helena Hultman Sekreterare: Ann-Christine Andersson Solänget : Solbacken: Angelica Carlsson Gesällen: Linda
Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun
Förälder i Ängelholm - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun 1 main_foraldrarstod_10_final.indd 1 2017-08-31 13:18:49 main_foraldrarstod_10_final.indd 2 foto Ataljé Lena 2
Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.
För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala
Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan.
Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan. Tillväxt Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Kommunens
Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län
Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Öppna förskolan Gläntan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Genomförandeplan ANDT och BRÅ
Genomförandeplan ANDT och BRÅ 2013-2014 Alkohol-narkotika-doping-tobak, Brottsförebyggande arbete Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Plan Verksamhet Beslutsinstans xxxx-xx-xx Upprättad
REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN
REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN KOMMUNERNA I GÄVLEBORGS LÄN REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN I GÄVLEBORGS LÄN I juni 2015 antog Sveriges Landsting
5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete
Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,
SAM, samverka, agera, motivera
SAM, samverka, agera, motivera Ett arbete för att skapa tryggare förutsättningar för unga, där organisationen får en samlad målbild och inkluderande förhållningssätt stärks SAM-projektet och SAM-modellen
Fokusområden ett steg till
Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat