Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Transkript

1 Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten

2 Dagens program Vad har hänt sedan sist? Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska Resultat om mat & tänder från Barnets hälsa i fokus (1½ år) Eva Eurenius, sjukgymnast & med.dr Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist, kostekonom Hur går vi vidare? Senaste nytt Sammanfattning och avslutning

3 Salut-satsningen strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld & kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt

4 Salut-satsningen strävar mot att: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning & gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld & kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- & drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en tim/dag föräldrar rör sig minst 30 min/dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader & delvis ännu längre barn introduceras att äta frukt & grönsaker vid varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn & föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt

5 Vad har hänt sedan sist?

6 Till denna gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar

7 Till denna gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten utvecklar rutinerna för faderskapsbekräftelse alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team bokat en ny träff

8 Erfarenhetsutbytet Vad har vi på plats?

9 Grupprum 1. Åsele John-Erik 2. Storuman Lina 3. Fåtöljerna vid Lappland Eva 4. Sofforna vid fönstret - Magdalena 5. Stannar här Monica 6. Stannar här Gun-Eva 7. Stannar här Kristina 8. Caféet - Bosse

10 Resultat från enkäten i modul II Barnets hälsa i fokus

11 Föräldrarna Barnets hälsa i fokus har ifyllts av föräldrar i samband med 18-månaderskontroll på BVC Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Datainsamling: maj juni 2010 Salut-satsningen i Västerbotten (Skellefteå, Boliden, Robertsfors, Lycksele, Bjurholm, Backen, Vännäs, Hörnefors) 375 mammor och 359 pappor/partners Mammor: år, medianålder 32 år Pappor/partners: år, medianålder 34 år 54% av föräldrarna var förstagångsföräldrar

12 Barnen Barnens ålder: ca 18 månader 379 barn varav 180 pojkar och 193 flickor Födda: maj december 2008

13 Barnens matvanor (vid 18 månaders ålder) Hur många åt frukt & grönt dagligen fredag-söndag? ca 86 % Hur många åt utrymmesmat fredag-söndag? ca 85 % Hur många åt samma mat som övriga familjen? ca 94 % Hur många åt söt mat eller dryck nattetid (inkl. bröstmjölk)? ca 34 %

14 Intag av frukt och grönsaker blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=393) blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) % % <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag Ej dagligen 1 gång/dag 2 ggr eller mer 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag Ej dagligen 1 gång/ dag 2 ggr eller mer E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

15 Föräldrar till barn som är 18 mån. frukt- och grönsaksintag - Mammorna åt mer frukt- och grönsaker än deras partners. - Barn till föräldrar som åt mycket frukt åt mer frukt. - Mammornas frukt- och grönsaksintag hade större inverkan på barnens intag. Karin Wrangö, C-uppsats

16 Tandborstning - mamma % mamma (n=463) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

17 Tandborstning - pappa % mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

18 Tandborstning - barn % mamma (n=463) pappa (n=405) barn (n=376) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

19 Tandvårdskontakter Hur stor andel av föräldrarna besöker tandvården regelbundet? (varje el. vartannat år) 81% av mammorna 65% av papporna E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

20 Föräldrarnas BMI 60% 50% 40% 30% 20% Mamma (n=348) Pappa (n=354) 10% 0% Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma

21 Barnens skärmtid 45% 40% 35% Andel av barnen, % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2 timmar 4 timmar Skärmtid i timmar Anna Stecksén, D-uppsats

22 Föräldrarnas fysiska aktivitet 80% Andel mammor och partners, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mammor Partners 0% Ej tillräckligt fysiskt aktiv Tillträckligt fysiskt aktiv Uppnår rekommendationen om 30 min. daglig fysisk aktivitet eller ej

23 Föräldrarnas upplevda stress n mamma (n=367) pappa (n=357) 0 inte alls i viss mån ganska mycket väldigt mycket

24 Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare kostekonom FoUU-staben

25 Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga fakta. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Källa: LYHS kap :531 Svenska näringsrekommendationerna

26 Vad är en näringsrekommendation? Vad kroppen behöver & i vilka mängder: Fett Kolhydrater Proteiner Vitaminer Mineraler Spårämnen

27 Hur tas näringsrekommendationer fram? Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och rapporter och tar sedan fram förslag till Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Förslaget sänds på remiss till andra experter, forskningsinstitut, myndigheter och övriga intresserade. I den kommande revideringen av NNR, som påbörjas 2009 och beräknas vara klar 2012, kommer processen att vara mer systematisk och transparent än tidigare. Vilar på en bred vetenskaplig grund - tusentals studier. Är aktuella och revideras vart åttonde år.

28 Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Svenska näringsrekommendationerna (SNR) Svenska näringsrekommendationerna översatt till livsmedel (SNÖ) Svenska kostråd

29 Vad är kostråd? Hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda. Kostråden är inte bantningsråd.

30 Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen

31 Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002

32 BMI Män fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning, Margareta Norberg

33 BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning, Margareta Norberg

34 Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom halverad senaste 20 åren sänkta kolesterolvärden förklarar nästan 40 % av den minskade dödligheten i hjärt- kärlsjukdom* mindre rökning förklarar cirka 10 % av minskningen* medicinsk behandling, till exempel medicinering, förklarar sammanlagt 36 % av minskningen* risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar skulle kunna minska med 1/3 om vi åt 10 gram mindre mättat fett per dag** * Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002, European Heart Journal ** WHO:s World Health Report 2002

35 Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna

36 godsakerna! godsakerna! godsakerna! godsakerna! Minska på Minska Minska Minska p p p SLV:s kostråd

37 Saluts fokusområden för goda matvanor Frukt och grönsaker Minska på utrymmesmaten Bra måltidsordning

38 Varför valde Salut dessa? enkla budskap generella budskap oavsett kroppsvikt viktiga för barn & ungdomar okontroversiella förbättringsområden relevanta för de verksamheter som Salut samarbetar med

39 Rapporter: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet en kunskapsöversikt Måltidsmönster och rekommendationer Godis, läsk, snabbmat och andra energitäta produkter Frukt och grönsaker i hemmet och i skolan Föräldrars förhållningssätt och barns matvanor

40 Ät mer frukt och grönsaker Vuxna + barn från 11 år; ½ kg frukt & grönt/dag minskad risk hjärt-kärlsjukdom, övervikt & vissa cancerformer Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag mycket f&g = mindre söta & feta produkter Barn 0-1 år; varje dag, gärna varje måltid Näringstät = mkt vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll

41

42 Juice? Räknas till frukt Rekommendera max 1 dl/dag C-vit fibrer 1 apelsin: 58 mg 2,1 mg 1 dl juice: 35 mg 0,1 mg Frukostkomponent INGEN MÅLTIDSDRYCK

43 Faktorer som har samband med frukt- och grönsaksintaget Följande faktorer har visat sig ha betydelse: Tillgänglighet Åtkomlighet Föräldrars konsumtion och deras roll som förebilder Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Ålder, kön och socioekonomi.

44 REKOMMENDATIONER Föräldrar bör: Köpa hem frukt och förvara den åtkomlig för barnen så att det är enkelt för dem att ta själva Gärna variera bland frukt- och gröntsorter i olika färger och former Låta grönsaker inga i alla måltider Äta frukt och grönsaker tillsammans med barnen för att vara goda förebilder

45

46 Öppna jämförelser 25% sämsta 50% mittimellan 25% bästa Ur Hälsa på lika villkor och Liv & hälsa 2008

47 Av alla kommuner tillhörde Södra Lappland de 25% sämsta

48 Hälsoformulär till blivande mammor & pappor Salut-satsningens pilotområden Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 472 blivande mammor och 415 blivande pappor 29 år och 30 år

49 Intag av frukt och grönsaker mamma (n=451) 40 Pappa 30 (n=393) mamma (n=451) pappa (n=398) 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag E% E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

50 Utrymmesmat

51 25% av all energi barn får i sig kommer från så kallad utrymmesmat

52 Utrymmesmat: 4-6 år Totalt under en vecka

53 Utrymmesmat: 2 år Totalt under en vecka

54 REKOMMENDATIONER Föräldrar bör: Låta vatten vara den huvudsakliga drycken till lunch och middag och som törstsläckare mellan måltiderna Inte låta chips, godis och sötade drycker finnas lättillgängliga i hemmet Begränsa konsumtion av godis, chips etc till en kväll i veckan Begränsa familjens besök på snabbmatsrestauranger (hamburgare, pizza) Minska på portionsstorlekar genom att: Köpa mindre förpackningar Servera chips och snacks i mindre skålar Använd normalstora tallrikar att lägga upp maten på Servera barnet mindre portioner och ta om vid behov

55 Måltidsordning 20-25% 25-35% 25-35% 1-3 mellanmål 5-15%

56 De flesta barn behöver inte äta mindre, utan BÄTTRE!!

57 Hur går vi vidare?

58 Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnat på? - Vad har hänt sedan sist? - Motiverande samtal - Matvanor

59 Tack för mig!

60 Nytt upplägga av screening Samtala om: Mat & småbarn Matglädje Familjemåltid Tallriksmodell Mjölk Tröst/belöning Tandhälsa Förslag på frågor: Barnet - Hur mår ditt/ert barn? - Uppföljning av föregående samtal vid behov. - Samtala kring Mat för småbarn från 1års ålder. - Tycker ditt/ert barn om att äta? - Äter alla i familjen frukost/lunch/middag tillsammans? Var äter ni? Äter ni samma mat? - Äter ditt/ert barn enligt tallriksmodellen? - Ger du/ni ditt/ert barn mjölk/mjölkprodukter? - Hur tröstar/belönar du ditt barn? Brukar det vara med mat? - Samtala kring tänder, tandborstning och fluor. - Påminn om vikten av ett lågt sockerintag för barnets hälsa Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej

61 Nytt upplägga av screening Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej

62 Hälsoformulär och enkäter - Skicka enkäter till: Lina Tjärnström FoUU-staben Skellefteå Lasarett Skellefteå - Beställ material via: Lina.tjarnstrom@vll.se

63 Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten

64 Kontakt socialtjänsten Agneta Norberg; Anders Wallenberg; Mottagningsenheten: Mejl:

65 Vad händer framöver? Ytterligare ett seminarium - Kommer att genomföras våren 2011 Utbildning i Motiverande samtal: - Kommer att erbjudas våren 2011

66