Nationella matvaneundersökningar

Transkript

1

2 Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel

3 Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet Representativ information om livsmedelskonsumtion Näringsintag Exponering för skadliga ämnen Bakgrundsfaktorer

4 Rekrytering Nationellt representativt urval, SCB Region Stads- och landsbygdskommun Socioekonomi Lista med 600 skolor (300/termin) 40 % av skolorna provtagning Klassvis rekrytering

5 Info till eleverna

6

7 Registreringsdagar Registrering 3 dagar Analysdata, dag 1 och 3 oberoende dagar Dag 1 Dag 2 Dag dagar Korttidsintag (medel av dag 1 och dag 3 ) Intag dag 1 och 3 långtidsintag

8 RiksmatenFlex

9

10 Två delrapporter från Riksmaten ungdom

11 Enkätsvar i urval De flesta är allätare 5 % äter aldrig kött 60 % tycker att de väger lagom mycket 25 % tycker att de väger för mycket 12 % tar kosttillskott hela året 30 % tar det ibland Vanligaste kosttillskottet är multivitamin 93 % tycker att deras hälsa är god eller mycket god

12 Procent Övervikt och fetma Övervikt Fetma 0 Åk 5 Åk 8 Gymnasiet

13 Utvärdering av konsumtion och näringsintag

14

15

16

17

18 Grönsaker och frukt Pojkar gram /dag Flickor gram/dag Grönsaker Åk Åk gymnasiet Frukt Åk Åk gymnasiet Grönt & frukt Alla ungdomar

19 Grönsaker och frukt och hushållens utbildning Barn till föräldrar med kortare utbildning äter mindre grönsaker och frukt Föräldrars utbildning < 12 år 12 år 210 g /dag 250 g /dag

20 Samband frekvensfrågor och RiksmatenFlex Gram Några g/m 1-4 g/v 5-6 g/v 1-2 g/d >3 g/d Frukt r s = 0,39 Grönsaker r s = 0,29 Frukt Grönsaker Mikaela Thelander

21

22

23

24

25

26

27 Huvudmåltider 100 Procent som ätit frukost, lunch och middag båda dagarna Frukost Lunch Middag 2d Åk 5 Åk 8 Åk 2 gymn

28 Livsmedelsgrupper vardag och helgdag antal/ Grönsaker Mjölk, fil och yoghurt Fisk Läsk och saft Godis Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

29 Värdering av näringsintaget NNR 2012 Energigivare Intagsintervall majoriteten bör ligga mellan intervallen Övre gräns alla bör ha en lägre konsumtion Nedre gräns alla bör ha en högre konsumtion Vitaminer och mineraler Jämförs i första hand mot genomsnittsbehovet (AR) Genomsnittsbehovet finns bara för vuxna

30 Energigivande näringsämnen Flesta inom rekommendationen Protein och fett (90 %), kolhydrater (60 %) Tillräckligt med protein även för de som inte äter så mycket kött Proteinintaget bland killar i gymnasiet står för en fjärdedel av deras energiintag Fett 36% Protein 17% Kolhydrater 47% Antal=3099

31 Kolhydratkvalitet Fiber Fullkorn Tillsatt socker < 2g/MJ > 2g/MJ < 7,5g/MJ > 7,5g/MJ > 10 E% < 10 E%

32 Kolhydratkvalitet över veckans dagar Gram Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Sackaros Fullkorn Fibrer

33 Fettkvalitet Mättat fett Fleromättade fettsyror n-3 fettsyror > 10 E% < 10 E% < 5 E% > 5 E% < 1 E% > 1 E% Tvådagarsregistrering är ett osäkert mått på n-3 fettsyror

34 Vitaminer och mineraler Fosfor Zink Mycket låg risk för otillräckligt intag av: Vitamin B 6 och B 12 Niacin Kalcium Vitamin E

35 Provtagning och analys av nutritionsmarkörer

36 Järn: intag och status bland flickor Störst bidrag till järnintaget: Spannmål Kött, fågel, ägg % Åk 8 Intag < AR Åk 2 gymn Ferritin<15 ug/l

37 Folatstatus Störst bidrag till folatintaget: Spannmål Grönsaker Fågel & ägg Mejerier % Andel med plasmakoncentration <6,8 nmol/l Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 5 Årskurs 8 Årskurs 2 gymnasiet

38 D-vitamin: intag och status Andel (%) Störst bidrag till vitamin D: 82 Mejerier Kött, fågel, ägg Fett ÅK 5 ÅK 8 ÅK 2 GYMN <7,5 ug/dag Risk för brist Risk för otillräckligt status Status, serum 25(OH)D

39 Jod Få personer med intag under genomsnittsbehovet Joderat salt Tillfredsställande status för jod Antal Pojkar Flickor Koncentration µg/l Median Referensvärde: median µg/l i ett urinprov, (WHO 2013)

40 Salt För mycket salt - både baserat på registrerat intag och urinkoncentration Rapporterat intag gram/dag Salt i urin gram/dag Antal Medel Medel Pojkar 477 9,3 9 Flickor 604 7,7 7 Befolkningsmålet i NNR = 6 gram per dag

41 Matvanor och hushållets utbildningsnivå % Gymnasial Grönsaker dagligen Eftergymnasial Fisk 1 g/v Läsk/saft >1 g/v Fiber Vitamin D Järn Folat Jod

42 Slutsatser livsmedelskonsumtion Svenska ungdomar behöver Äta mer grönsaker och frukt Äta mindre rött kött och chark Skolmat varje dag Oroande är att ungdomar från svagare grupper Har sämre matvanor Större andel har övervikt och fetma

43 Slutsatser näringsämnen Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra. För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker

44 Slutsatser näringsstatus Generellt liten risk för vitamin D-brist Hög risk för järnbristanemi bland flickor i årskurs 8 och 2 på gymnasiet Intaget av salt var för högt Jodstatus var tillfredsställande

45 Mer analyser och bearbetningar på gång Masteruppsatser Frukt och grönsakskonsumtion Utrymmesmat Fysisk aktivitet och hälsosamma kostmönster Måltidsmönster Mykotoxiner PFAS och samband med livsmedelskonsumtion

46 Mer analyser och bearbetningar på gång Mer om fysisk aktivitet Tungmetaller och andra analyserade biomarkörer för oönskade ämnen i maten Mer om nutritionsstatus Mer om fritt och tillsatt socker Data till Efsa

47 Publikationer och rapporter

48 Resultat från seminarium och workshop i Göteborg 9 maj Gruppdiskussioner på tre teman med utgångspunkt i resultaten från Riksmaten ungdom tre huvudbudskap från varje grupp

49 Grupp 1. Fokus på hur frukt och grönsakskonsumtion kan öka och söta livsmedel minska bland ungdomar Vi behöver tillsammans jobba för att ALLA har bra koll på bra matvanor och rekommendationer (föräldrar, skolpersonal m.m.) Vi ska fortsätta att jobba med skolan och samverka med olika arenor, få in ämnet i pedagogernas utbildning och arbeta fram nationella policys för föreningar t.ex. Sluta ge allmänna råd utan istället ställa mer KRAV, mera Riktlinjer, lagar m.m.

50 Grupp 2. Fokus på att unga tjejer och hur de kan få i sig tillräckligt med järn Att nå ökad kunskap i befolkningen om problemet med järnbrist bland unga flickor men även för andra näringsämnen Enkla kostråd med klatschiga budskap- höja den riktiga matens status Skuldbelägg inte för att man inte äter på ett visst sätt- och inte vara så kategorisk om rött kött och chark. Mer nyanserat. Hela familjen ska involveras.

51 Grupp 3. Fokus på att ungdomar rör på sig alldeles för lite Vision: En skola som bidrar till att barn och ungdomar rör på sig tillräckligt och har god matvanor. Skolmiljön, skolämnen och skoldagens längd kan på olika sätt bidra till detta. Sluta: att passivt följa med i samhällsutvecklingen som leder till att barn rör på sig allt mindre och äter fel. Goda exempel som fler kan ta efter: Hälsocertifiering utifrån lokal delaktighet; Nationell och regionala cykelstrategier för ökad och säker cykling.