Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Transkript

1 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

2 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - Näringsrekommendationer utifrån NNR 2012 samt nya kostråden: - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Socker, salt, kött, energi - Praktiska tips - Hur ta upp frågan

3 Vad är bra mat???? 3

4 4 Ohälsosamma matvanor: Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder definieras ohälsosamma matvanor som att sällan äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, sällan äta fisk och skaldjur och att ofta äta kaffebröd, choklad/godis, chips och läsk/saft. När energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster inte motsvarar individens behov

5 5 Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Riksmaten

6 6 Forts Riksmaten Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 16 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

7 7 Hur äter våra barn? Från Riksmaten barn Barnen hade en bra fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten Typen av fett och kolhydrater var inte tillfredställande Generellt sett åt de för mycket socker, mättade fettsyror, och salt, och för lite fleromättade fettsyror och fibrer Intag av transfettsyror var lågt Barnens intag av vitamin D var lågt i förhållande till rekommenderat intag Konsumtionen av frukt och grönsaker var i genomsnitt omkring hälften av det rekommenderade intaget på 400 gram per dag för barn 4 10 år.

8 8 Forts Riksmaten Intaget av endast tillsatt socker uppgick till energiprocent De största sockerkällorna var läsk och saft följt av godis, smaksatta mejeriprodukter och gruppen bullar, kakor och kex Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2 3 gånger per dag Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kom från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk Det var inga stora skillnader i livsmedelsval eller näringsintag mellan barn från olika socioekonomiska grupper

9 Hur har vårt sätt att äta ändrats senaste decennierna? 9 Köttkonsumtionen har ökat med mer än 100% sen 60- talet Ostkonsumtionen har ökat med ca 150% sen 60-talet Gräddkonsumtionen har ökat från 5-6 l till 10 liter per person och år Potatiskonsumtionen minskat med hälften Trots att vi äter mer grönsaker blir det i snitt inte mer än hälften av vad vi skulle behöva äta Vi äter 17 kg choklad och godis per person och år. Omsättningen av smågodis ligger på ca 9 miljarder per år.

10 10 Dryckeskonsumtion, statistik från Sveriges Bryggerier 2014 Starköl* 32,7 Folköl* 12,3 Övrig Maltdryck 2,5 Vatten 24,4 Kolsyrad läsk inkl syrup + lättcider 65,9 Stilldrinks, Sport/ Recovery & Energidryck 6,4 Starkcider 1,6 Blanddryck 1,5 * Ingår inte öl som tagits in av privatperson eller smugglats in från andra länder

11 11 Barns konsumtion av söta drycker 4-åringar drack i genomsnitt 187 ml saft och läsk per dag Den totala konsumtionen var större bland skolbarn, 242 ml för barn i åk 2 och 239 ml för barn i åk 5 10 procent av skolbarnen drack 5 dl eller mer varje dag Lightläsk och lightsaft var mindre vanligt, cirka 10 procent av den totala konsumtionen av saft och läsk Riksmaten barn 2003

12 Riskfaktorer gällande totala sjukdomsbördan 2013, Sverige 12 Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes org/sweden

13 13 Matvanor och barns hälsa? Matvanor som är förknippade med minskade risk för levnadsvanerelaterade kroniska sjukdomar för vuxna, är även bra för barn 2-17 år Barns matvanor påverkar riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2 Bra matvanor och en rörlig livsstil redan i barndomen, kan minska risken för utveckling av insulinresistens, ateroskleros och förhöjt blodtryck NNR 2012

14 14 Näringsrekommendationer och kostråd Bild: SLV

15 15 Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen Bild: SLV

16 16 Varför näringsrekommendationer? Minska risken för kostrelaterade sjukdomar Grundläggande behov för kroppen Tillväxt och utveckling Organen ska fungera God hälsa Må bra Orka röra oss Bra immunförsvar Benskörhet Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Övervikt Bild: SLV

17 17 Näringsrekommendation för friska NNR kan användas för att planera kost för grupper av friska individer Referensvärden för energiintag baseras på grupper av normalvikt Anpassningar behövs för sjuka För personer med olika sjukdomar eller grupper med speciella behov kan kosten behöva anpassas Riktlinjerna är inte avsedda för viktnedgång eller bota undernäring

18 18 Barn NNR gäller från 2 år och uppåt för råd om kolhydrater, fett och proteiner För vitaminer och mineraler finns ofta åldersspecifika rekommendationer för intag Motsvarande gäller för fiber- och energiintag För barn under 2 år gäller ofta särskilda rekommendationer på grund av den snabba tillväxten och utvecklingen

19 19 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

20 20

21 21

22 Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta: 22 Mer av: Grönsaker Frukt och bär Fisk Oljor Fullkorn Mindre av: Läsk Godis Vitt mjöl Rött kött Smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

23 23 NNR 2012, vad var nytt? Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket Mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater (i form av kostfiber och socker) gammaldags medelhavsmat var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort det är skillnad på ett päron och ett glas läsk

24 24 NNR 2012, vad var nytt? Utrymmet för enkelomättat fett har ökats Totala fettintaget justerats Totala kolhydratintaget har justerats Rekommenderade intaget av vitamin D har höjts Rekommenderade intaget av selen för vuxna har höjts

25 25 NNR 2012 i praktiken Öka Byta ut Begränsa Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserad matfetter Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Nötter och fröer Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor och oljebaserad matfetter Magra mejeriprodukter Charkvaror Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol

26 26

27 27 Kostråd - översättning till mat Tar hänsyn till evidens om livsmedel, kostmönster och hälsoeffekter Utgår från aktuella matvanor och livsmedelsutbud Tar hänsyn till de viktigaste hälsoproblemen Bild: SLV

28 28

29 29

30 30

31 31 Kostråd för barn För barn över två år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. För spädbarn och barn 1-2 år finns särskilda råd Indelning: Spädbarn Barn 1-2 år Barn 2-17 år

32 32 Nya kostråden + råd om energibalans och fysisk aktivitet

33 33 Bra mat under två år De första sex månaderna är bröstmjölk den bästa maten för barnet För barn som inte ammas finns modersmjölksersättning som ger den energi och näring som barnet behöver D-vitamin Pyttesmå smakportioner från 4 månader Från 6 månader äta vanlig mat gradvis Finns inga "regler" för vad man ska börja med Ökning av mängderna samt konsistensen successivt till små måltider

34 34 forts Mellan 1-2 år succesiv övergång till familjens mat Bra att ha NNR samt svenska kostråden som utgångsläge För att täcka behovet av energi och näringsämnen behöver barn från ett år och uppåt frukost, två huvudmål och två till tre näringsrika mellanmål Eftersom barn inte kan äta så stora portioner är mellanmålen av större betydelse än för vuxna

35 35 Glutenintroduktion, nytt 2016 Viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten Tidpunkten för introduktion har inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning Rek: - Introduceras mellan 4-12 månaders ålder - Små mängder = liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan till att börja med, och sedan öka mängden långsamt

36 36

37 Vitamin D för kalciumupptaget 37 Behov: Barn, vuxna 10 µg (tidigare 7,5) Över 75 år 20 µg (tidigare 10) 1 dl = 0,4 µg 1 port= 5-30 µg µg 1 st. = 2 µg 1 msk = 1 µg 37

38 38

39 39 Rekommenderat intag NNR 2012 Barn från 2 år och vuxna upp till 65 år: Intervall: % av energin vilket motsvarar 0,9 g/kg kroppsvikt/dag för barn

40 40 Optimalt intag/övre gräns? Proteiner från vegetabilier ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Lite kolhydrater/högt proteinintag (20-23E%) under lång tid= ökad risk för dödlighet och typ2 diabetes. Inget tecken på att högt intag av proteiner är skadligt för benhälsan förutsatt tillräckligt intag av kalcium NNR 2012

41 41 Protein och barn Samband: Ett högre proteinintag i spädbarns och småbarnsålder (under 2 år) bidrar till ökad risk för övervikt och fetma senare i livet (övertygande) Högre intag av animaliskt protein i barndomen och tidigare pubertet (trolig) Högre proteinintag och ökad benmineraltäthet och andra mått på benhälsan i barndom och tonåren Högre intag av animaliskt protein, särskilt mjölkprodukter, verkar påverka tillväxten mer än vegetabiliskt protein (begränsad med antydan till samband) NNR 2012

42 42 Protein och barn Barn under 2 år bör inte överskrida ett proteinintag över 15 E% Proteinbehovet är lätt att komma upp i om man inte äter väldigt ensidigt Barn som inte äter animaliskt protein bör få en kost som innehåller både baljväxter och spannmålsprodukter varje dag för tillgodose behovet av aminosyror NNR 2012

43 43

44 44 Rekommenderat intag, NNR % av energiintaget (tidigare 50-60%) Intag av kostfiber bör vara minst g/dag Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.

45 45 NNR 2012 Utifrån sammanställningen bedöms det som troligt att drycker sötade med socker ökar risken för typ 2 diabetes Ett högt intag av raffinerat socker är associerat med lägre intag av vitaminer och mineraler, fiber och frukt och grönsaker.

46 46 Kolhydrater och barn Referensintervallet E% är användbart från omkring 6 månader Fiberintaget följer energibehovet; 2-3 g/mj från 2 års ålder Från skolålder gradvis ökning av fiber så man i tonåren når samma rekommendation som för vuxna Tillväxt och utveckling påverkas inte negativt med ett fiberintag enligt ovan Barn i åk 2 får i genomsnitt i sig 13 g fiber /dag, rekommenderat är g/dag. NNR 2012

47 47 Varifrån kommer våra kolhydrater procentuellt bidrag grönsaker frukt och bär potatis spannmål mejeri bakverk, glass etc övrigt Riksmaten 2010/2011, genomsnitt av 212 g kolhydrater per person och dag

48 48

49 49

50 50 Sockerintag Energibehov Max socker 10 E% 6-9 år g (13 sockerbitar) Flickor år Pojkar år g (17 sockerbitar) g (21 sockerbitar) Intag av socker E% g (17-20 sockerbitar) g (22-25 sockerbitar) g (27-30 sockerbitar)

51 51 Hur kan det bli så mycket socker? Är det ketchup? 500 g ketchup Är det brödet? 27 skivor lingongrova Är det leverpastejen? ger 100 g socker ca 1,7 kg leverpastej

52 52 sila mygg och svälja kameler 1 liter saft/läsk 100 g socker 1,2 dl strösocker 33 sockerbitar 120 g godis Ca 1 liter sötad fil/yoghurt Ca ½ liter kräm

53 53

54 54

55 55 Livsmedel naturligt rika på kostfiber Fiber Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämne Minskad risk för: - Colorektal cancer - Hjärt- och kärlsjukdom - Typ 2 diabetes - Bröstcancer NNR 2012

56 56 Fullkorn, riktlinjer g/dag för vuxna Ex: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.

57 57 Barn och fullkorn Fullkorn och fibrer är bra även för barn, i lagom mängd För barn under fyra år kan det bli för mycket fibrer om de bara äter fullkornsprodukter Under hela förskoleåldern är det bra att variera mellan fullkornsprodukter och andra varianter

58 58 Ris och arsenik Ris innehåller arsenik i varierande halter Halten arsenik är hög i framför allt de undersökta riskakorna och i fullkornsriset Vuxna bör inte äta ris och risprodukter (risgröt, risnudlar och rismellanmål) varje dag. Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka Riskakor och rismjölk bör inte ges till barn under sex år

59 59

60 60 Varför är det bra att äta frukt och grönsaker? Källa för vitaminer och mineraler Ger bra mättnad Påverkar tarmarbetet positivt Påverkar blodsockret Skyddar mot fria radikaler Skyddar mot olika sjukdomar Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och cellernas ämnesomsättning Ref: SLV, Karolinska institutet

61 61

62 62

63 63 Riksmaten barn 2003, konsumtion Livsmedelsverket har sedan 2004 en rekommendation om att barn 4 10 år ska äta 400 gram frukt och grönsaker per dag Det var 9 procent av 4-åringarna som gjorde det, 15 procent av barnen i åk 2 och 11 procent av barnen i åk 5 Flickor åt oftare än pojkar bland 4-åringar och i åk 5. I åk 2 var det ingen skillnad

64 64

65 65 Rekommenderat intag, NNR 2012 Totala fettintaget bör ligga mellan % av energiintaget (tidigare 25-35) varav: Enkelomättat fett E% (ökning) Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3 fett Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror Mättat fett mindre än 10 E% Transfettsyror så lågt som möjligt

66 66 Betydelse av kostens fettkvalité När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat från vegetabilier: - Minskar serumnivåerna av LDL kolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat fett och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat: - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom

67 67 Inte bra med för lite fett! Fettintag under 20E%: - Svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och essentiell fettsyror Fettintag under 25E%: - Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol - Ökad risk av för hög halt av triglycerider i serum och försämrad glukostolerans

68 68 Eller med för mycket fett Ett fettintag över 40 E% kan göra det svårare att nå rekommendationerna för vissa vitaminer och mineraler samt för fiber

69 69 Barn och rekommendationerna - STRIP-studien stödjer att ett fettintag kring 30 E% hos barn i kombination med minskad andel mättade fettsyror bidrar till att minska riksfaktorer för ateroskleros - Young Finns-studien visar att LDL, blodtryck och rökning bland tonåringar är kopplade till trängre blodkärl hos vuxna, oberoende om riskfaktorerna finns kvar i vuxen ålder MYT Barn behöver mycket fett för tillväxt och utveckling? Stämmer inte (STRIP-studien)

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75 Riksmaten barn 2003, konsumtion Barn konsumerar mellan 393 ml (4-åring) och 420 ml (åk 5) mjölk, fil och yoghurt per dag Pojkar konsumerade generellt mer mjölk, fil och yoghurt än flickor i samtliga åldersgrupper Fem procent av pojkarna i åk 5 konsumerade minst en liter mjölk, fil och yoghurt per dag 4-åringar drack mer standardmjölk än skolbarn 5-12 procent uppgav att de brukar dricka lättmjölk hemma

76 76 MER nötter och fröer Ett par matskedar nötter och fröer om dagen Högst två matskedar hela linfrön om dagen (vuxna) Linfrö rekommenderas inte till barn vid förstoppning Krossade linfrön bör inte ätas om de inte är upphettade

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83 Mat för energibalans Utifrån NNR för att ha långsiktig viktstabilitet: Kostfiber Fördelning mellan protein, fett och kolhydrater spelar ingen roll för att förebygga viktuppgång Nötter, fullkornsprodukter och mjölkprodukter minskade risk för viktuppgång Hög konsumtion av kött, raffinerade spannmålsprodukter och sockerrika livsmedel och drycker ökade risk för viktuppgång

84 84 Bild: Unilever

85 85 Pedagogiska hjälpmedel Tallriksmodellen Matcirkeln Nyckelhålet Bild: SLV

86 86

87 Stöd i samtalet 87

88 88 Osäker på att ta upp frågan? Använd Socialstyrelsens broschyr: Enkla råd för bra matvanor

89 89

90 90 Bra sidor Livsmedelsverket HFS matwebb NNR 2012

91 Slut 91