Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!"

Transkript

1 Bra att veta om 1

2 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka valen i vardagen. Då är det bra att komma ihåg att även ett litet val i rätt riktning kan göra en stor skillnad i slutänden. Och det är aldrig för sent att börja göra små förändringar som lönar sig på lång sikt. Det viktigaste är att du trivs med dig själv, med maten du äter och att du tror på de val du gör. Vi som har skrivit denna broschyr arbetar dagligen med att tillverka och sälja margarin, flera av oss är legitimerade dietister. Vi hoppas kunna bidra med kunskap kring begrepp och frågor om fett som hörs i olika sammanhang. Hur tillverkas margarin och vad innehåller det? Vad är skillnaden mellan margarin och smör? Vilka olika sorters fett finns det? Vad är kolesterol och vad gör det i kroppen? Stämmer det att det är plastkulor i margarin? Hur bibehåller man god hjärthälsa? Till sist hoppas vi kunna inspirera till ett lite hälsosammare liv. Mer information om margarin finner du på vår hemsida Trevlig läsning! 2

3 Vi hoppas kunna inspirera till ett lite hälsosammare liv! Innehåll Investera i din hälsa... 5 Fett bra!... 9 Olika sorters fett Riskfaktorer för ohälsa Margarin ett naturligt inslag i kosten Margarin eller smör? Myter kring margarin

4 4

5 Investera i din hälsa Utan en god hälsa blir det svårare att leva ett fullgott liv. I västvärlden lever vi numera i ett överflöd av mat, vi har alla möjligheter att röra på oss men vällevnadssjukdomarna ökar. Hjärt kärlsjukdom, övervikt och diabetes är vanliga folksjukdomar som vi kan påverka genom vår livsstil. Att sköta sin hälsa och sin kropp är den klokaste personliga investering du kan göra. Så ta chansen och se över dina matval, motionera regelbundet och undvik rökning. Energi får du från protein, fett och kolhydrater. Energi mäts i kilokalorier (kcal) eller i kilojoule (kj). I dagligt tal kalorier. Fettet i kosten är mycket omdebatterat. Nästan dagligen möts vi av tidningsrubriker, nya rön, trender, dieter, råd och fakta. Men vem ska man lyssna på? Experterna som arbetar på vetenskaplig grund, eller de som har en mer personlig uppfattning? Och hur mycket måste just du förändra din livsstil för att leva mer hälsosamt? Med rätt kunskap blir det enklare att göra val som bidrar till en hälsosam livsstil. Balans i vardagen Det är inget nytt att man behöver en balans i vardagen för att må bra. När det gäller maten innebär det balans mellan de olika energigivande näringsämnena; protein, fett och kolhydrater. Hela kroppen fungerar bättre om du äter regelbundet. Fördela frukost, lunch och middag över dagen och lägg gärna till ett eller två mellanmål. Se till att du gör av med lika mycket energi som du får i dig via mat och dryck. Glöm inte att även alkohol ger kilokalorier. Rör på dig varje dag och utnyttja varje tillfälle till vardagsmotion som att gå i trappor i stället för att ta hissen, åk kommunalt i stället för bil, cykla till jobbet eller delta i barnens lek. Även städning, handling, gräsklippning, snöskottning med mera är fysisk aktivitet! Sist men inte minst är det viktigt att trivas. Forskning visar tydligt att kropp och själ hör ihop. 5

6 Till hjälp när du handlar Det finns egentligen ingen mat som är dålig eller förbjuden. Det handlar mer om att äta varierat för att få en bra helhet. I butiken finns det tre bra hjälp medel du kan använda dig av för att välja livsmedel som är bra för just dig. Ingrediensförteckning Tumregler för att äta hälsosamt Ingrediensförteckningen står skriven i fallande skala, den ingrediens som står först är den som det finns mest av i produkten, den som står längst ner är den det finns minst av. På Livsmedelsverket finns näringsexperter. För att för enkla och hjälpa oss vanliga konsumenter har de sam manställt fem kloka och enkla kostråd som bygger på svenska näringsrekommendationer. Råden är baserade på den samlade, granskade och värderade forskning som finns. De uppdateras regelbundet och du finner dem på Livsmedelsverkets hemsida Näringsdeklaration Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gr om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 6 I näringsdeklarationen finns det angivet värd en för energi, protein, kolhydrater och fett. Oftast finner du också andelen socker, mättat fett och kostfiber samt mineral- och vitaminmängder. Värdena brukar anges för 100 gram livsmedel eller en portion. Nyckelhålsmärkning Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol hjälper dig att hitta de mer hälsosamma alternativen både när du handlar livsmedel och när du äter på restaurang. Nyckel hålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre mättat fett, socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Om du väljer nyckelhålsmärkta livsmedel ofta så blir det enklare att äta hälsosamt.

7 Dieter på modet Lättprodukter eller standard I livsmedelsbutiker finns många olika varianter av samma produkt. Vanlig mjölk och lättmjölk, vanlig läsk och lightläsk, fet ost och mager ost. Som konsument kan du välja en lättvariant om du vill få i dig mindre mängd kalorier men äta samma mängd mat. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter en lagom mängd fett men också att vi väljer en bra fettkvalitet. Dessa råd är generella för att förebygga befolkningens ohälsa nu och i framtiden. Detta gäller även för barn och ungdomar, men för mycket små barn (under 2 år) rekommenderas en högre andel fett och fetare produkter eftersom de behöver mycket energi. Att öka andelen omättat fett är ett råd som gäller oss alla. Att äta hälsosamt är inte detsamma som att banta utan det handlar om att få i sig tillräckligt av alla näringsämnen som kroppen behöver. Men om du äter hälsosamt så är det oftast enklare att hålla vikten. Forskningen visar att det är svårt att hålla vikten på lång sikt efter en tid med någon av de modedieter man kan läsa om i veckopressen. Ju större skillnad det är mellan ditt vanliga sätt att äta och den diet du provar desto större risk att du inte kan hålla vikten på lång sikt. Då är det smartare att börja göra förändringar till ett hälsosammare liv och att du prioriterar att röra mer på dig. Ta det som är bra i din livsstil och gör lite mer av det! Livsmedelsverket betonar även att vi alla är olika individer och att råden måste anpassas till vem man är och vilka behov man har. Om du är normalviktigt så behöver du inte dra ner på mängden fett. Genom att byta ut det mättade fettet mot omättat bidrar du till att bibehålla god hjärthälsa. Se sid för hur detta kan vara möjligt Om du är överviktig kan du byta till lättprodukter och på så sätt minska det totala energiintaget. Kvalitet inte kvantitet! Kroppen behöver fett. Välj oftare omättat fett som finns i margarin istället för mättat fett som finns bland annat i ost och smör. 7

8 8

9 Fett bra! Det finns fyra näringsämnen som ger energi. Protein, fett, kolhydrater och alkohol. Fett är det som innehåller mest energi, dubbelt så mycket som protein. Fett är inte bara en viktig energikälla, det är också viktigt för många olika funktioner i kroppen. Fett behövs för att: u kunna ta upp viktiga vitaminer, u bygga upp cellväggar, u styra viktiga processer i kroppen. Fett fungerar också som smakbärare. Maten smakar helt enkelt lite mer om den innehåller en liten mängd fett. Men kom ihåg att det bara är de första matskedarna som höjer smaken, för mycket fett kan istället späda ut smaken. Vegetabiliskt och animaliskt fett Allt fett kommer ursprungligen från växtriket. De fetter som finns i fröer, frukter och nötter tillverkas genom fotosyntesen. De är vegetabiliska och mestadels omättade. Vegetabiliskt fett är basen i bl.a. margarin och många andra livsmedel. Fett i mejeriprodukter som till exempel smör omvandlas genom kons mage till animaliskt fett, som till stor del är mättat. Vegetabiliskt mycket omättat fett Animaliskt mycket mättat fett Raps press olja margarin Gräs ko mjölk smör 9

10 Olika sorters fett Fett består av fettsyror som kan vara mättade, enkelomättade eller fleromättade. Varför behöver du veta det? Jo, för att olika fetter har olika påverkan på hälsan. Högt kolesterol är en av riskfaktorerna för ohälsa. Omättat fett hjälper till att bibehålla normala kolesterolvärden. Det omättade fettet är också bättre för blodtrycket och minskar risken för blodproppar. I Sverige äter de flesta för mycket mättat fett jämfört med rekommendationen och en för låg andel omättat fett. Enligt svenska näringsrekommendationerna bör högst en tredjedel av fettet vi äter vara mättat och två tredjedelar omättat. All mat som innehåller fett består alltid av en blandning av olika sorters fett. Det finns inget livsmedel som bara innehåller en sort utan det är mer eller mindre mängd. Mättat fett Mättat fett finns framför allt i animaliskt fett. Feta mejeri- och kött- och charkuterivaror som smör, vispgrädde, crème fraiche, hårdost, dessertost, fett kött och korv innehåller mycket mättat fett. Men det finns även i choklad och bakverk, samt i kokosfett. Omättat fett Enkelomättat fett finns i olivolja och rapsolja, samt i avokado, nötter och mandlar. Livsmedel baserade på rapsolja innehåller också enkelomättat fett, som till exempel margarin, majonnäs och dressingar. Fleromättat fett finns det rikligt av i solrosolja, majsolja och mjuka och flytande margariner baserade på dessa oljor, samt i fet fisk. 10

11 Omega-3 och Omega-6 Det finns två fleromättade fettsyror som är livsnödvändiga (essentiella). Det är alfa linolensyra som tillhör omega-3 familjen, samt linolsyra som tillhör omega-6 familjen. Dessa kan kroppen inte själv tillverka utan vi måste få i oss dem via maten. Omega-3 och Omega-6 finns i bland annat rapsolja och solrosolja som är viktiga och vanliga näringsämnen i svenska livsmedel. I fisk finns andra sorters fleromättade fettsyror som tillhör omega 3 familjen. Och även om de inte är av den livsnödvändiga sorten är de värdefulla att äta ofta för hälsan skull. Ät därför gärna fisk ca 2-3 gånger i veckan. Transfett Transfett är egentligen ett omättat fett men det fungerar på samma sätt som ett mättat fett och höjer kolesterolhalten. Transfett finns naturligt i mjölkfett och därmed finns det i feta mejerivaror. Transfett kan också bildas vid delvis härdning, och kan därför förekomma i kakor, bakverk, godis, snacks och friterad mat, som innehåller delvis härdat fett. Ett fullhärdat fett innehåller endast mättade fettsyror. Delvis härdat fett används inte i Unilevers margariner. Riskfaktorer för ohälsa Hälsan påverkas av olika faktorer som till exempel högt blodtryck, övervikt, rökning, alkoholintag, för lite motion och stress. De olika riskfaktorerna förstärker varandra. Till exempel om du har högt blodtryck och högt kolesterolvärde så blir det högre risk för hjärt kärlsjukdomar. Om du dessutom röker så förstärks risken ytterligare. Vi har valt att berätta mer om kolesterol eftersom du själv kan påverka kolesterolhalten i blodet genom att byta ut en del av det mättade fettet mot omättat fett. Kolesterol Kolesterol är ett fettliknande ämne som finns i kroppens alla celler. Vi behöver kolesterol för att bygga upp cellmembran, tillverka vissa hormoner och vitaminer och för vår matsmältning. Kroppen producerar själv det kolesterol som kroppen behöver, men vi får också i oss en mindre mängd kolesterol med maten vi äter. Allt kolesterol transporteras runt i kroppen med blodet. Det onda och det goda Om det blir för mycket kolesterol i blodet är det inte bra för hälsan, då det kan lagras i kärlväggarna. Blodflödet blir sämre vilket kan leda till ohälsa i form av konsekvenser som kärlkramp eller hjärtinfarkt. Den vanligaste orsaken till höga halter av kolesterol i blodet är våra matvanor. Äter du för mycket mättat fett så höjs kolesterolvärdet. Man skiljer på det onda kolesterolet (LDL kolesterol) och det goda kolesterolet (HDL kolesterol). LDL är det som kan lagras in i kärlväggarna, medan HDL hjälper till att rensa upp i blodkärlen. Det är bra att ha en hög andel av HDL vilket också kan påverkas positivt om du rör på dig mer. Håll LDL-kolesterolet Lågt Håll HDL-kolesterolet Högt 11

12 När man mäter kolesterol i blodet mäter man både LDL och HDL, det kallas totalkolesterol. Totalkolesterolet ska inte överstiga 5 mmol/l (millimol per liter). LDL kolesterol bör vara högst 3 mmol/l, och HDL kolesterol bör vara mer än 1 mmol/l. Växtsteroler Sedan 50-talet har man vetat att växtsteroler sänker kolesterolvärdet. Växtsteroler finns naturligt i frukt, grönsaker, spannmål och framför allt i vegetabiliska oljor. I den dagliga kosten ingår ca 0,3 gram växtsteroler naturligt. Forskning har visat att ett dagligt intag av 1,5 2,4 ger en effektiv kolesterolsänkning. Becel pro.activ innehåller tillsatta växtsteroler. Höga kolesterolvärden behandlas alltid i första hand med kost- och livsstilsförändringar, det vill säga förändrade matvanor och fysisk aktivitet. Det finns även personer som har ärftligt förhöjda kolesterolvärden oberoende av vad de äter. De behandlas oftast med receptbelagda läkemedel. Mättat fett höjer kolesterolvärdet Omättat fett sänker kolesterolväret Även en liten sänkning av kolesterolvärdet är bra för din hälsa! Genom att äta mer omättat fett istället för mättat bidrar du till att bibehålla normala kolesterolvärden och däremed bidrar du till att bevara en god hjärthälsa. Lättare att hålla vikten med lättmargarin! Lättmargarin innehåller färre kalorier och är ett utmärkt alternativ för den som vill hålla vikten. 12

13 Margarin ett naturligt inslag i kosten Margarin har framställts i Sverige i nästan 130 år och är ett viktigt baslivsmedel. Huvudingredienserna har alltid varit olja, fett, mjölk samt vatten och så är det än idag. Margarin på smörgåsen! Välj gärna margarin och skinka på smörgåsen. På så sätt får du i dig mer av det omättade fettet än om du väljer smör och ost. Olja vatten/mjölk salt margarin! Smak och hållbarhet Ingredienser Margarin består av en fettfas och en vattenfas. Fettet som används är huvudsakligen vegetabiliska oljor och fetter som rapsolja, palmolja, solrosolja. Oljan som används till margarin utvinns och behandlas på precis samma sätt alla oljor som kan köpas i butik. Fröet, frukten eller nöten finfördelas till en massa som pressas i en mekanisk skruvpress. De flesta av oljorna renas för att få en neutral lukt och smak samt för att de inte ska härskna så snabbt. Vattenfasen är oftast vatten och någon form av mjölk. Förutom oljor behövs det en del andra ingredienser i margarin. För att vattnet och oljan ska kunna blandas måste man tillsätta fettämnet lecitin, som utvinns från sojaböna eller solrosfrön. Lecitin motverkar också att margarinet stänker och skvätter vid stekning. För att få en fylligare smak tillsätts ofta någon form av mjölk, t.ex. lättfil, en gnutta salt och citron, som förbättrar både smak och hållbarhet. I lättmargarinet används kaliumsorbat, E202, ett salt som finns naturligt i omogna bär. Kaliumsorbat minskar risken för att margarinet ska mögla. Enligt livsmedelslagen tillsätts A- och D-vitamin precis som i lättmjölk. Tillverkning och kvalitetskontroll Fett gott! Använd margarin till smörgås, matlagning och bakning. Då får du i dig hälsosamt omättat fett! Ingredienserna blandas och kyls för att stelna innan margarinet fortsätter i ett slutet system fram till förpackningsmaskinen. En noggrann kvalitetskontroll garanterar produkter av hög kvalitet. Både förädlade oljor, färdiga margariner samt margariner som lagrats och sparats testas och smakbedöms, för att smaka som önskat. Utseende, smakhållbarhet, konsistens och smältbarhet är också sådant som bedöms. 13

14 Margarin eller smör? Den största skillnaden mellan margarin och smör är att margarin baseras på vegetabiliska oljor och fetter, och har en hög andel omättat fett, medan smör baseras på animaliskt fett med en hög halt mättat fett. Givetvis finns det även många likheter. Båda produkterna kommer från naturen, smör från korna och margarin från rapsfälten. Både smör och margarin tillverkas i fabriker i olika steg, i olika processer, för att få fram bästa smak och rätt konsistens. SMÖR Kommer från djurriket Mest mättat fett Syras med mjölksyrakultur Lecitin från mjölkfett SMÖR och margarin - likheter Innehåller mycket fett Innehåller vitamin A och D Är en blandning av vatten och olja Tillverkas i fabriker Finns med olika salthalter margarin Kommer från växtriket Mest omättat fett Syras med citronsyra Lecitin från sojaböna eller solrosfrön 14

15 Myter kring margarin Myten om plastkulor i margarin Det finns inte plastkulor i margarin! Detta är en gammal myt som tros ha uppstått i början av 1970-talet. Det var de nya bredbara margarinerna som påstods innehålla mikroskopiskt små plastkulor. Vid ungefär samma tidpunkt lanserade Bofors en ny tandkräm. Denna tandkräm innehöll små plastkulor som slipmedel. På något sätt har denna information blandats ihop. En annan tänkbar förklaring till ryktet kan vara att alla margariner innehåller små droppar av vatten/mjölk, som är finfördelade i fettet. I ett mikroskop kan dessa droppar se ut som små kulor i margarinet. Myten om bensin i margarin Det finns inte bensin i margarin. Ryktet kommer från att vegetabilisk olja kan utvinnas med hjälp av lösningsmedel. Dessa lösningsmedel, som är godkända för ändamålet, är inte alls detsamma som bensin. Alla oljor som används till Unilevers margarin utvinns genom pressning, och inte med lösningsmedel. Myten om transfett i margarin Många tror att margarin innehåller transfett. Men dessa försvann ur margarin redan under mitten av 90-talet då man slutade använda delvis härdat fett som ingrediens. Att härda en olja eller fett innebär att man gör fettet fastare i konsistensen, genom att man omvandlar de omättade fettsyrorna till mättade fettsyror. Vid en så kallad delvis härdning finns det kvar lite omättade fettsyror och det finns också en del transfettsyror. Ett fullhärdat fett innehåller endast mättade fettsyror. Vill du veta mer om fett och margarin, gå in på 15

16 Läs mer om mat och hälsa Svenska Näringsrekommendationer Livsmedelsverkets kostråd Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för hyperlipidemi Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård FAO/WHO Fat and Fatty Acids in Human Nutrition ISSN ; 91 Konsumentkontakt tel , e-post Unilever Sverige AB, Box 1056, Solna Tryckeri: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, 2010 Produktion: Profakta Förlag/Lotta Luciani Grafisk form: Kristina Schollin-Borg

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Lättare. för ditt. hjärta

Lättare. för ditt. hjärta Lättare för ditt hjärta Det lönar sig att aktivt sänka kolesterolvärdet Sex av tio finska vuxna har förhöjda kolesterolvärden 1. När blodet innehåller för mycket kolesterol, börjar det samlas i kärlväggarna

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

Matvanor hos elever i årskurs 5

Matvanor hos elever i årskurs 5 Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

OsoLeanTM. Planen. www.mannatechosolean.eu. Mannatech. Live for RealSM in Europe

OsoLeanTM. Planen. www.mannatechosolean.eu. Mannatech. Live for RealSM in Europe SM OsoLeanTM Planen www.mannatechosolean.eu Mannatech Live for RealSM in Europe Innehåll 2 OsoLean TM -planen En introduktion och översikt 4 Det är viktigt att tappa fett, inte bara vikt 5 OsoLean-planen

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Att upphandla bröd. Guide till förfrågningsunderlag

Att upphandla bröd. Guide till förfrågningsunderlag Att upphandla bröd Guide till förfrågningsunderlag Pågen AB, mars 2013 Form och produktion: Pågen Inhouse Tryck: C A Andersson Vi kan bröd Det här är en guide för dig som arbetar med upphandlingar och

Läs mer

Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne

Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Malmö 18 oktober 2012 Nutritionist Ulla Johansson Idun Mat & Näringskonsult Lund www.idunmatochnaringskonsult.se Maten vi äter påverkar risken för Övervikt/undervikt

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128 ) Utkom från trycket 30 januari 2015 Omtryck beslutade den

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58 Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Det är något speciellt med margarin

Det är något speciellt med margarin Det är något speciellt med margarin 1 Du som arbetar som kostchef eller är verksam inom den offentliga sektorn har säkert märkt hur debatten kring matfett blivit alltmer onyanserad. Och att margarin som

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Vi som älskar öppna landskap

Vi som älskar öppna landskap Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom

Läs mer

Att läsa på. matförpackningar...

Att läsa på. matförpackningar... Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

PERSONER SOM ÄTER LITE

PERSONER SOM ÄTER LITE NYHET! Friska och goda mellanmål för PERSONER SOM ÄTER LITE Vid dålig aptit, risk för undernäring eller ofrivillig viktnedgång med vassleprotein DEN GODA SMAKEN NYCKELN TILL MER NÄRING God smak ökar lusten

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa FÖR UNGDOMAR Kompetenscenter för hälsa Tonåren är en tid i livet då mycket händer och vi formar vår personlighet Det är viktigt och bra för självkänslan att q Vara accepterad för den du är q Vara nöjd

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan

Läs mer