Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Transkript

1 Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

2 Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck

3 Rätt förutsättningar Goda förebilder Föräldrar, syskon Förskolepersonal, Far/Morföräldrar, kompisar etc God miljö (psykisk och fysisk) Matsituation, lekmiljö Korrekt information/råd/stöd (BVC) Människan äter det hon tycker om, därför behöver hon lära sig att tycka om det som är nyttigt

4 God förebild? Förälder/Personal på BVC Vad har jag själv för förhållande till mat? Hur uttrycker jag detta inför barnet i matsituationen / i min professionella roll? Personliga åsikter/tycke och smak kontra professionellt förhållningssätt/rekommendationer. Ex1: erbjuda barnet varierad kost och tillräckligt många övningstillfällen oavsett vad man själv gillar. Föregå med gott exempel även då. Ex2: I sin kontakt med föräldrar följa rekommendationerna från Livsmedelsverket oavsett egna värderingar.

5 Matsituationen Den pedagogiska måltiden förekommer ibland på förskolan, men bör alltid förekomma i hemmet. Ett friskt barn som har goda förebilder och erbjuds varierad kost på regelbundna tider i en trevlig matsituation kommer att tillgodose sitt behov av näring och energi = En hälsoförsäkring med livslång utdelning Äta tillsammans, så liknande mat som möjligt Måltidsordning (Mat vid rätt tid) Positiv anda, dvs. inga hot, mutor, tjat etc

6 Tankar om Rörelse.. -Det måste vara väldigt svårt att lära sitt barn att uppskatta fysisk aktivitet om man själv inte rör på sig eller uttrycker avsky inför motionsaktiviteter. -Likaså fungerar det nog dåligt att skicka ut barnen att leka i sandlådan när det regnar och själv ligga inne på soffan och tro att barnen lär sig att uppskatta utevistelse..

7 Några av grundstenarna Måltidsordning. Brister här kan ofta leda till matkrångel. Om man åtgärdar detta brukar problemen lösa sig ganska fort. Tallriksmodellen. Föräldrarna lägger upp till sig själva enligt den och hjälper barnen i varierande grad. Om man tar om av maten- tar man om av allt! Bra att lära sig att äta en portion. Variation och upprepning i balans. Barn behöver få chans att prova massor med olika livsmedel, konsistenser, smaker etc flera gånger. Lättast att introducera före tre års ålder - Ställer krav! Men matintroduktionen är ngt som pågår under hela uppväxten. Livsmedelsverket, SNR, 2005 Svenska näringsrekommendationer = rättesnöre. Gå in på och inhämta info om senaste rek.

8 Varför måltidsordning? Ett gott exempel: Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmat gröt, mjölk, frukt/bär frukt, vatten fisk, ris, morot enl. tallriksmodellen vatten/mjölk frukt, smörgås, mjölk kött, potatis, ärtor enl. tallriksmodellen vatten/mjölk fil, smörgås Skapar utrymme för variation ger möjlighet att tillgodose näringsbehovet och att uppfylla rek. från SLV tex vad gäller mjölk, frukt/grönt, järn, fisk.

9 Regler/mantran (ej tjat) Dvs. tas ej upp vid problem, utan är ngt som man pratar om i förväg i allmänna ordalag och som barnen vet, är det som gäller. Kan tex. vara: -Vi smakar på allt, men behöver inte äta upp allt. -Man kan behöva smaka många ggr på samma sak, så vi övar oss. -Om man väljer att äta så lite att man inte blir mätt, får man vänta tills nästa måltid. (barnet behöver inte få dubbel portion då heller) -Vi dricker vatten när vi är törstiga. Etc

10

11 BIG NO NO:S Att prata om sin figur/behov av att banta etc vid matbordet/inför barnet -Jag borde verkligen inte äta en portion till för eller ska jag verkligen ta tårta? Det är ju sååå fett! Det sätter sig på höfterna direkt! -Jag äter inte potatis/kolhydrater det blir man ju av. Att ge uttryck för negativa åsikter om den mat som serveras, utseende, lukt etc. med ord eller menande miner. Barnen avslöjar dig! -Köttsoppe nu igen Hujedamej! -Får vi bara kaninmat idag? Var är köttet? Att laga önskekost till ett friskt barn. Föräldrar bestämmer vad som serveras och när. Barnen bestämmer hur mycket.

12 0-6mån Exklusiv amning första 6 mån men också ta vara på barnets nyfikenhet 4-6 mån. WHO:s rek, första hand U-landsperspektiv, men också för att värna om de som vill fullamma till 6 mån. D-droppar från ca 1mån-2 år ev till 5 år vb. Viktigt att mat introduceras under skydd av amning Hur länge har mamman planerat att amma?

13 Den första maten - Smakprover Teskedsvis- tex kokt pot utan salt med bröstmjölk, Gluten introduceras med fördel i form av 1 tsk havregrynsgröt (konkurrens) Efter några dagar med samma livsmedel, kan man prova nästa tex olika rotfrukter. Man kan efter ett tag lägga till pasta, ris, lax, kyckling så det börjar likna en minimåltid. Frukt introduceras med fördel sist (sötman)

14 Hemlagat - Industritillagat Bättra att använda industritillverkade vällingar och grötar pga järnberikningen. Hemlagad havregrynsgröt kan tillagas med vällingpulver. (ger lite mer konsistens och lär ev. barnet uppskatta vanlig havregrynsgröt) Hemlagad mat innebär många fördelar tex lättare övergång till familjens mat, samt speglingseffekt etc. Industritillverkad mat går också bra att ta till vid behov. -Bättre halvbra än helfel!

15 Barnmat 6mån-1år Fettrik - veg.olja/flytande margarin istället för klick smör Fibersnål - små magsäckar - ska både täcka dagsbehovet samt extra för tillväxt Undvik salt helt före 1 års ålder njurfunktionen samt tillvänjning Ej spenat, rödbetor, mangold, bladselleri, nässlor pga nitrat nitrit i magen försämrar blodets syretransporterande förmåga. Ej honung kan innehålla jordbakterier Clostridium Botulinum förgiftning/förlamning Ej hela nötter sätta i halsen Vänta med mjölk som dryck eller fil/yoghurt som hel måltid före ett år - järnbehovet Sparsamt med socker goda vanor

16 Barnmat 6mån-1år forts Tungmotorik ej utvecklad lika mycket mat åker ut igen. Undvik spackling! Kan vara obehagligt ge nare etc. Bättre att låta barnet försöka slicka sig ren med tungan. Torka med mjukt papper då och då. Låt barnet kladda, uppleva maten med alla sinnen. Vid ca 8 mån bör barnen öva på att tugga oavsett tänder eller ej. Blir svårare om man väntar för länge.

17 Barnmat 1-2 år Alla grönsaker går nu bra, tex spenat etc. Salt och sött - försök att hålla nere så mycket som möjligt. Barnet kan i princip äta samma kokta potatis, gröt, ris, pasta etc som resten av familjen, men ska äta osaltat så mycket som går. Mjölk/fil/yoghurt ca 5 dl/dag kalciumbehovet

18 D-vitamin För barn under 2 år -10 mikrogram/dag. för barn från 2 års ålder och vuxna - 7,5 mikrogram/dag. Svårt att nå upp till Bra råd för att täcka sitt D-vitamin behov är att: vara utomhus regelbundet äta fisk 2-3 gånger i veckan, både fet och mager äta D-vitaminberikade produkter tex lättmjölk och flytande margarin. (Obs, läs på förpackningen.)

19 Fortsätta med D-vit droppar? Från 2-5 års ålder rekommenderas D- vitamindroppar under vinterhalvåret om barnet: har mörk hudfärg inte äter tillräckligt stor mängd berikade livsmedel inte leker utomhus och får sol på ansikte, hals, underarmar och händer under sommarmånaderna.

20 Vilket margarin ska man välja? Ett som tydligt anger att det innehåller D-vitamin. 70% fett varav högst en tredjedel kommer ifrån mättat fett till de minsta barnens smörgåsar (mat på förskolan) Nyckelhålsmärkt margarin till barn över 2år samt vuxna. (Går bra även till yngre barn ) Rådet blir som ofta att läsa på förpackningarna Flytande margarin/olja - tex Mildas mjuka flytande och Carlshamns Gott Gott flytande är D-vitaminberikade. Arlas Smör och Rapsolja och flytande Becel är det däremot inte i dagsläget! Dessa uppgifter kan dock komma att ändras inom kort. Dessutom kommer troligtvis D-vitaminberikade matoljor så småningom.

21 Salt kontra jod Vid låg saltkonsumtion är det extra viktigt att välja joderat salt. Brist på jod i maten anses vara den vanligaste orsaken till struma. Havssalt/flingsalt ofta ej jodberikat OBS! Det finns dock ett natriumreducerat havssalt som är jodberikat (YOZO) Det finns inte någon anledning att ligga i den övre gränsen för rekommenderat salttinnehåll i maten, snarare tvärtom.

22 Barnmat 2-6 år Nyckelhålsmärkt mat bra även för barn Precis som vuxna äter barn för mycket mättat fett. Mjölk, ost och charkvaror, men även bakverk och choklad, är de största källorna till mättat fett. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare, innehåller mindre mättat fett, mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Barn över 2 år rekommenderas nyckelhålsmärkt för att få bra balans mellan fett, mättat fett, kolhydrater och protein, inte för att de ska få i sig mindre energi. Magra barn kan behöva mer mat, inte mer mättat fett!

23 Varför lättmjölk till barn över 2 år? Alla, också barn, rekommenderas att äta mindre mättat fett. Lättprodukter innehåller mindre fett men lika mycket av andra näringsämnen som fetare produkter. Berikad lättmjölk innehåller dessutom mer D-vitamin än standardmjölk. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av kalorier, utan av mättat fett.

24 Fisk För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Barn bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. (Strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern och röding från Vättern. Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år.

25 Frukt och Grönt Barn mellan fyra och tio år behöver ungefär 400 gram frukt och grönt per dag. Det motsvarar exempelvis två frukter och två rejäla nävar grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova grönsaker, till exempel morötter, broccoli, bönor, blomkål, kålrot eller vitkål. För barn under fyra år är det bra om frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden successivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram.

26 . Läsk och saft tomma kalorier Svenska barn dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag Lättmjölk eller vatten är den bästa måltidsdrycken för barn.

27 Det är klart att man kan äta tårta ibland! Men de allra flesta borde halvera sin konsumtion av godis, glass, kakor, bullar, snacks..

28 10 E% socker Om barnet ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för mer tomma kalorier Om barnet äter "nyttigt" i övrigt, det vill säga inte så mycket mättat fett och mycket frukt och grönt, finns det plats för sötsaker som motsvarar cirka kalorier per dag, beroende på barnets ålder. För barn 2-6 år motsvarar det för en vecka: ½ bulle 2 småkakor 3/4 dl glass 1/3 dl smågodis, 25 gram 4 små rutor chokladkaka, 15 gram ½ minipåse snacks, 20 gram 1 glas läsk och saft, 2 dl.

29 Barn behöver röra på sig I dag är vart femte barn överviktigt eller har fetma. En viktig anledning till det är bristen på fysisk aktivitet. Barn behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag.