Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om man tar med sig bröd så skulle jag ta med nybakat bröd för då slipper man göra något mer med det än att lägga det i en plastpåse så att ingen luft kommer in, så då skulle jag alltså ta med mig en plastpåse också. om man har med kött så skulle jag salta, röka eller torka. jag skulle börja med att salta köttet så att all vätska sugs ut och sedan skulle jag röka köttet för att det skulle hålla ännu längre. Så jag skulle ta med salt. När man saltar kött sugs all vätska ut och det torkas. Innan man ska äta köttet så måste man lägga köttet i vatten för att det ska gå att äta. Man kan röka kött och andra olika mat över eld. Förr i tiden så fick man torka olika mat med hjälp av vind eller sol. Grönsakerna skulle jag koservera efter som att rökning och torkning eller saltning passar till bevaring av grönsaker. När man konserverar så kokar man upp vatten och kokar grönsakerna i det och häller ner det i en burk och sätter på ett lock. sedan kan det hålla sig bra väldigt länge. Så då skulle jag också ta med mig några burkar med lock. Så jag skulle alltså ta med mig plastpåse, salt och burkar med lock. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? 1. Man skulle vara tvungen till att planera allt i förväg så att man t.ex hade mat för vintern. 2. Om man skulle laga och bevara mat utan elekritcitet så skulle allt ta mycket längre tid och det skulle bli svårare. 3. Man skulle slösa mer på energin man har för att man förmodligen måste skaffa all mat sjäv t. ex odla eftersom att alla inte skulle kunna gå till en mataffär och köpa mat eftersom att alla inte har råd. 4. Man skulle kunna torka, röka, salta och grava. Det ända som skulle vara lite svårt att göra är att djupfrysa mat, det skulle i sådana fall vara att ta ut maten på vintern och låta den stå ute. Det skulle också vara svårt att upphetta maten. 5. Om man inte har elekritcitet så skulle nog vattnet inte vara lika rent och då kanske man lätt blir sjuk. Och det skulle förmodligen att vara svårt att få bort och döda farliga bakterier. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tyckte att Meny 4 var bäst för att den innehåller stärkelse, fett ( om strömmingen är stekt i fett ) Så är det bra för att alla fettlösliga vitaminer blir då användbara. Och vatten för de gör så att viktiga närings ämnen kan färdas genom kroppen. MENY 1 Jag vill byta ut det stekta ägget för att det redan finns både protein och fett i bacon och då vill jag lägga till potatis för att det innehåller stärkelse (långvarig energi ). MENY 2 Jag vill lägga till ett stekt ägg för att de

2 innehåller protein och är förmodligen stekt i fett. Om jag gör det innehåller menyn alla närings ämnerna. Proteinet i den här menyn är stekt ägg, kolhydraterna i den här menyn är riset och den innehåller grönsaker. Det finns också energi i eftersom att det finns stärkelse i potatis. MENY 3 Jag vill ta bort ketchupen och coca colan för att det är så mycket socker i de. Istället vill jag lägga till kött och sallad och mjölk för att då innehåll- er menyn allt bra kroppen behöver alltså stärkelse ( lång energi ) fett för att köttet kanske är tillagat i fett och köttet innehåller protein och mjölk för att den innehåller vatten som är viktigt för att kroppen ska kunna transportera viktiga näringsämnen mellan olika kroppsdelar. MENY 4 Jag vill inte byta ut något i den här menyn för att jag tyckte att den var helt perfekt. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. 1. Kroppen förbränner kolhydrater när kroppen arbetar, alltså när kroppen rör på sig. Då när man rör på sig tar kroppen av musklerna och då när man äter protein efter så bygger man upp musklerna. 2. Man behöver också stärkelse som finns i t. ex pasta innehåller stärkelse som är ihopsatta socker molikyler, så om man äter det så får man energi och orkar röra på sig och så. 3. En växt skapas av fotosyntesen, då skapar växten socker av solljus, vind och vatten, men det sockret är inte ätligt, när trädet eller växten gör den här processen så skickar växten ut syre som levande varelser andas. 4. Fotosyntesen är ett kretslopp som startar i naturen. 5. Maten är energi rik om den innehåller socker eller stärkelse. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A. Jag vill ha stora muskler så jag äter mycket protein. Svar: Påståendet stämmer halvt, för att när man tränar bryter man ner musklerna och om man då efter träningen äter protein så kommer man att bygga upp musklerna. Man får inte större muskler för ju mer protein man äter. B. För att orka mer när jag dricker energidryck. Svar: Energidryck gör så att man får enegi ganska snabbt ( snabba kolhydrater ) men den energin räcker inte så länge så man blir sedan väldigt trött. C. I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller. Svar: Man ska få veta ALLA varor som en vara innehåller men det finns vissa som inte skriver alla varor eller ljuger om vad som är i. D. Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten. Svar: Det stämmer inte för att om du inte äter någon frukost så kommer du inte att orka dagen, så du kanske inte orkar röra på dig lika mycket som du skulle gjort om du hade ätit frukost. Du skulle förmodligen

3 då äta väldigt mycket till lunch. Om man vill gå ner i vikt ska man äta rätt mat och man ska äta regelbundet. D. I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller. Svar: Man ska få veta ALLA varor som en vara innehåller men det finns vissa som inte skriver alla varor eller ljuger om vad som är i. E. Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler. Svar: ja och nej, för att då blir vi miljövänligare och då växer det bättre. Och då blir det mer mat att äta, men om både människor och djur äter växter så kanske det blir för lite. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Inledning: Vi ska utan hjälp och instruktioner undersöka vad marshmallow innehåller. Vi ska använda oss av reagens metoderna vi använt oss av i tidigare uppdrag. Vi ska undersöka om marshmallow innehåller druvsocker, protein, stärkelse eller fett. När vi letar efter druvsocker och protein ska vi använda uristix. Vi ska använda den yttersta kudden på uristixen för att undersöka om det finns protein i marshmallowen. Vi ska använda den innre kudden till att undersöka om det finns druvsocker i marshmallowen. Om det blir en positiv reaktion, alltså att någon av kuddarna ändrar färg, då innehåller marshmallowen druvsocker eller protein, om inte så är kuddarna i sina vanliga färger och då betyder det att det inte finns något druvsocker eller protein i marshmallowen. När vi ska leta efter fett så ska vi gnugga gnugga marshmallowen mot ett ljusbrunt papper. Om pappret blir genomskinligt betyder det att marshmallowen innehåller fett, då blir det en posetiv reaktion,om inte pappret blir genomskinligt så innehåller marshmallowen inte fett, då blir det en negativ reaktion. När vi letar efter stärkelse i marshmallowen ska vi droppa jod på den. Om marshmallowen blir mörklila, nästan svart, blir det en posetiv reaktion, om joden eller marshmallowen inte ändrar färg så innehåller marshmallowen inte stärkelse. När vi letar efter protein och druvsocker kan man blöta upp marshmallowen lite med några droppar vatten för att det ska reagera snabbare på reagensen. Men innan vi kan börja så ska vi skriva en förutsägelse ( hypotes). Jod, det ljusbruna pappret och uristix är detta uppdragets reagens. Hypotes: (förutsägelse) Jag tror att marshmallowen innehåller fett och druvsocker. Jag tror det för att för att av stärkelse får man energi länge, och det får man inte av marshmallow. Och jag tror inte att det är protein i för att jag tror inte att det är t. ex ägg, kött eller mejerivaror i. Men vi tror att den innehåller druvsocker för att den är så söt. Och vi tror att den innehåller fett för att man blir kladdig om fingrarna om man håller i den. Slutsatser: När vi letade efter stärkelsemed hjälp av jod kom vi fram till att det kanske innehåller stärkelse. För att när vi droppade jod på marshmallowen så blev det lite grönt men mest gult, så vi vet inte riktigt om vi ska bedöma det som posetivt eller negativt resultat. När

4 vi väntat i fem minuter så blev det nästan helt grönt så den har reagerat, men den kanske inte har reagerat på stärkelse, eftersom att det ska bli svart om det finns stärkelse i. det fanns inte protein i och det fanns mycket druvsocker i så våra förutsägelser stämde när det gällde druvsocker och protein. Men något som förvånade oss var att det inte fanns fett i marshmallows. En förbättring skulle kunna vara att använda ett annat sett att mäta fettet i mashmallowen. Jag skulle också kunna använda lite mindre jod. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Jag skulle ändra till tallriksmodellen. Tallriksmodellen ser ut som ett peace-tecken. Den är uppdelad i tre delar. Dom två största (viktigast) delarna innehåller vitaminer (frukt och grönt) och i den andra kolhydrater (t ex pasta, potatis). Den lilla delen som inte är så viktig ska proteiner (t ex kött) vara. Jag skulle ta bort chokladbollen för den är inte bra. Man ska inte ta gurka, tomat eller paprika för det innehåller bara vatten utan istället en morot. Ta bort knäckebröd och ta grovt bröd med mycket fibrer gärna ett bra pålägg som t ex skinka. Ta ett glas mjölk på sidan av. Om man är vegitarisk så ta bönor och sånt istället. Det är bra för det innehåller lång energi och proteiner behövs för att bygga upp kroppen. Men ät inte för mycket. Vi behöver mycket vitaminer annars kan vi få sjukdom. Ät inte för lite för då får man undernäring. Från rutorna 1,2,3,12,13,14

5 Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på D-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.