Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Förlänga matens hållbarhet Om man inte har kylskåp och frys kan man förlänga matens hållbarhet på andra sätt som b.l.a. syltning, salta, torkning, lägga in, och rökning m.m. Salt Om man väljer att bevara sin mat med hjälp av salt, innebär det att vätskan sugs ut ur maten som man saltat, det är oftast vätskan och luften i maten som sedan bildar mögel. Om man däremot ska äta saltad mat är det bra om man lägger maten i blöt någon dag innan man ska äta det. När man saltar kött och fisk kallas det för att varva, varva betyder att man först lägger ett lager salt sedan kött och efter det salt o.s.v. Torkning Om man ska torka maten kan man välja om man vill torka den i ugn (på låg värme), eller på en torkställning som man ställer någonstans där det är soligt, t.ex. vid ett fönster. Några exempel på matvaror som går bra att torka är: grönsaker, kött, frukt och bröd m.m. Om man vill äta sin torkade matvara färsk så kan man bara lägga den i blöt. Lägga in När man lägger in maten lägger man in den i någon form av burk sedan häller man i ättika. Det man oftast lägger in är rödbetor, gurka och sill. Syltning Man konserverar bär och frukt med hjälp av socker. Man kan lägga ett ämne som heter paraffin längst upp på sylten som gör att det inte möglar. Det finns också ett ämne som heter bensoesyra, det är ett naturligt konserveringsmedel som finns i t.ex. blåbär och lingon m.m. Förlänga hållbarheten på bröd Om man ska förlänga hållbarheten på bröd kan man rosta det på en stekpanna. Eller så kan man ta med sig knäckebröd istället. Om man vill äta brödet man har rostat mjukt kan man lägga det i blöt innan man ska äta det. (från 6 29 BS) På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Jag tror att det var jobbigt att bevara maten för det tog nog lång tid att hålla på med salltining och det. Eftersom de inte hade kylskåp så kanske de inte kunde äta så mycket mat som skulle bevaras kall. Men man kanske kunde bevara den utomhus eller eller kankse i en jordkällare. Men de hade ju många metoder på hur man kunde förvara maten på och så var de väl vana. De som bodde på landet och hade egna gårdar kunde ju producera en del av maten själva. Det var nog mest kvinnorna som höll på med maten för männen jobbade och på den tiden så hade inte kvinnorna så mycket jobb för de fick vara hemma och ta hand om det som skulle fixas där bla. maten.

2 Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att meny 4 är den bästa menyn för kroppen. Jag tycker att det är den bästa menyn därför att den innerhåller mycker av det som kroppen behöver. Det finns potatis som är kolhydrater, fet fisk som är protein och fett, gönsallad som det finns vitaminer i och vattnet är vettska och det behöver kroppen. Meny 1: Stekt ägg, bacon, grönsallad, mjölk. Det stekta ägget skulle jag byta ut mot ett kokt ägg. Därför att det stekta ägget innehåller protein som iförig kroppen behöver men de innehåller också ganska mycket dåligt fett. Så jag skulle byta ut det mot ett kokt ägg för att i det kokta ägget finns det både A och D vitamin och protein som kroppen behöver. Bacon skulle jag också byta ut för att det är nästa bara fett och lite protein. Baconen skulle jag byta ut mot fet fisk för att i den fet fisken så finns det mycket protein och bra fett som vi behöver för att årka med allt vi gör. Grönsalladen skulle jag inte byta ut för den innehåller vitaminer som kroppen behöver för att hålla sig frisk och pigg. Mjölken skulle jag inte heller byta ut för den innehåller bra fett, D vitaminer och kalcium. Kroppen behöver kalcium för det stärker skellettet Meny 2: Ris, grönsallad, vatten. Riset skulle jag inte byta ut för det innehåller kol- hydrater som vi behöver för att orka med allt vi gör tillexempel sporta. Jag skulle byta ut grönsallad mot tillexempel kyckling för att kroppen behöver protein för att kunna bygga nya muskler och man kan säga att protein är kroppens byggstenar. Vattnet byter jag inte ut för att kroppen behöver vättska Meny 3: Spaghetti, ketchup, coca-cola. Spaghetti innehåller mycket snabba kolhydrater och det kan vara bra innan man ska träna men jag tror att jag skulle byta ut spaghettin mot potatis för att i potisen så är det mindre snabba kolhydrater. Ketchup skulle jag ta bort helt för att det är jättemycket socker i ketckup och det är inte bra för tänderna eller kroppen. Om man äter mycket snabba kolhydrater så blir man först jättepigg och sen går det jättefort och så blir man trött. coca-cola skulle jag byta ut mot mjölk för coca-cola är det jättemycket socker i och i mjölken så finns det protein och kalcium. Eftersom det inte finns något protein i den här måltiden så skulle det vara bra med lite mjölk. Det stärker också skelettet. Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad, vatten I den här måltiden skulle jag inte byta ut någonting för att det finns ungefär alting som kroppen behöver. Det finns kolhydrater, protein, vitaminer och vätska. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Potatisplantan innehåller kolhydrater och när den växer så får den sol, koldioxid och vatten. Och när vi äter potatisen så får vi i oss energin som har lagrats i potatisen medans den har vuxit. Och vi måste göra oss av med den energin tex. genom att springa eller träna. Och då förbräner vi enenergin. Kolhydrater finns i tex. ris, potatis, grönsaker och

3 pasta. Kroppen behöver kolhydrater för att få energi ocg i tex. pasta så finns det ganska mycket snabba kolhydrater. och de kan vara bra innan man ska träna för då behöver man energi. Men om man inte ska träna så ska man inte äta så mycket snaba kolhydrater När solljus, vatten och kolioxid kommer in i plantan så släpper plantan ut druvsocker och syre.det är det som är fotosyntes. Och det här var kretsloppet för fotosyntesen. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A. Sant och falskt Det är både sant och falskt därför att om man äter extra protein för att man vill få större muskler måste man också träna de. Musklerna innehåller protein och om man inte äter protein så blir musklerna svaga. B. Falskt. Det är falskt för att om man dricker energidryck för att orka mer så blir man först jättepig och sen så blir man fort jättetrött. Så det funkar ju ett litet tag men det är bättre att äta en riktig måltid istället. C. Falskt Det är falskt för att om man hoppar över frukos- ten som är dagens viktigaste mål så blir man istället hungrig och kanske börjar små äta eller så äter man för mycket lunch isället. Det är bättre att äta bra mat och i lagom mängder. D. Falskt. Det står inte ALLT som finns i varan. Men de brukar stå det vanligaste tex. som nötter för att det är ganska vanligt att vara ällergisk mot nötter och om man får i sig det då så kan det vara ganska farligt. E. Falskt. Det är falskt för att alla måste ju ändå äta lika mycket. Men det kanske skulle vara mer kött över. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Undersökning av marshmallow Hypotes: Jag tror att det finns mycket druvsocker i marshmallowen för att den är godis och i allt godis är det mycket socker. Jag tror också att det finns stärkelser i för att eftersom det finns vanligt socker i och vanligt socker hör ihop med stärkelser. Så därför tror jag att det finns druvsocker i marshmallow.

4 Undersökning: Jag ska kolla om det finns druvsocker i marshmallowen med hjälp av reagentstickan. Och sen kollar jag om det finns fett i och då gnuggar jag marshmallowen mot pappret. Sen häller jag jod på och om det blir svart så finns det jod i. Material: Till undersökningen av marshmallowen så behövde jag ett papper för att kolla fettet. Jod för att kolla stärkelser. Och en regentsticka för att kolla om det fanns druvsocker i. Resultat: Reagentstickan blev helt svart och det visar att det fanns mycket druvsocker i villket jag trodde. Det fanns också stärkelser i för när jag hällde på joden så blev det svart och då fanns det jod i. Men det fanns inget fett i för när jag testde marshmallowen mot pappret så visade det inget så det finns iget fett i. Det fanns inte så mycket protein i heller. Slutasats: En av mina slutsatser är att det är inte bra att äta så mycket marshmallow. Jag har kommit fram till att det finns mycket druvsocker och stärkelser i och de här ämnena är inte så bra för kroppen. Om man äter mycket av de så får man i sig mycket energi. Om man inte gör av med energin så lagras den i kroppen vilket inte är så bra. Förbättring: Jag tycker att det gick bra och jag tycker inte att man skulle ändra något för att förbättra. Jag tycker att uppgiften var bra och enkel. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Man kan förbättra den genom att ta bort chokladbollen för vem behöver efterätt till lunch? Man borde lägga till makaroner för det innehåller kolhydrater och det ger energi. Sedan kan man lägga till köttfärssås för kött innehåller protein. Också kan man lägga till smör till knäckebrödet så man får lite fett oxå. Ett glas mjölk för att det bygger upp skelettet. Sedan så har hon en bra lunch som är bra för kroppen. Eftersom den redan hade massa grönsaker behöver man inte lägga till något med vitaminer. Från rutorna 13, 7, 9, 14, 4, 2, 1, 12

5 Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på C-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.