Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag skulle tillbringa två veckor i en stuga i skogen utan elektricitet (men en gasspis) och tog med mig bl.a. kött, grönsaker och bröd att bevara på olika sätt skulle jag även tagit med mig salt, ättika och lufttäta burkar/plastpåsar. Med hjälp av det skulle jag bevara matens ätlighet. Med köttet så skulle jag antingen ta saltet och gnida in det (och då försvinner vätskan som gör att det möglar) eller torka det långsamt över gasspisen eller en brasa. Med grönsakerna skulle jag ta ättikan och lagt den i en burk. Sedan skulle jag lägga i grönsakerna och sätta på ett lock. Då har jag s.k. syrat dem. Jag skulle också kunnat värma grönsakerna och sedan förvara dem i en lufttät burk, för då kommer inga bakterier åt dem. Med brödet skulle jag antingen lagt framme brödet och sedan torkat det, och då vill inga bakterier åt det. För att sedan göra det ätbart skulle servera det med t.ex. soppa. Ett till alternativ är att förvara brödet lufttät, och då finns inga bakterier som kan komma in via luften, eller slutligen skulle jag kunna lägga brödet i någon sorts matkällare, där det är torrt, mörkt och svalt och på så sett förlänga hållbarheten. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Att det inte fanns någon elektricitet förr i tiden gjorde att man inte kunde bevara mat lika bra. Det påverkade människornas vardag genom att: *Man svälte över vinter pga att man inte kunde bevara maten lika bra, och det fanns inga råvaror under vintern. *Man blev beroende av t.ex. salt för att bevara maten, som på den tiden var väldigt dyrt. *Man blev mer sjuk p.g.a. liten kunskap om bevaring, så bland råkade man äta gammal mat. *Man blev beroende av att ha mat nära sig t.ex. djur, växter och odlingar. *Det fanns inga kyskåp, så att man fick förvara maten i jordkällare där vilket djur som helst kan komma åt den.

2 Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att...meny 4 verkar bäst, eftersom det finns långsamma kolhydrater, som gör att man kan hålla sig mätt länge, strömming är ju fisk, och i fisk finns det omättat fett som är bra för kroppen, i grönsaker finns alla möjliga vitaminer som med hjälp av fettet tas upp och används och vatten är ju alltid bra! Meny 1: Stekt ägg, bacon, grönsallad, mjölk. Jag tycker att...i meny 1 är det för mycket fett och för lite kolhydrater. Därför byter jag ut ägget mot potatis, men det behövs lite fett eftersom vitaminerna i grönsalladen är fettlösliga och därför sparar jag baconet. Meny 2: Ris, grönsallad, vatten jag tycker att...i meny 2 är det för lite protein, så jag lägger till kyckling stekt i margarin för att få i sig fett till de fettlösliga vitaminerna. Meny 3: Spagetti, ketchup, coca cola Jag tycker att..i meny 3 är det för mycket fet mat med socker och kolhydrater så jag byter ut ketchup mot köttfärssås och coca colan mot mjölk som är bättre för tänderna och nyttigare. Sedan skulle jag lagt till grönsallad för att få i sig vitaminer. Till salladen skulle jag ätit dressing till de fettlösliga vitaminerna. Meny 4: Potatis, strömming, grönsallad och vatten. Jag tycker att...meny 4 var väldigt bra, men jag skulle nog ätit en macka med smör för att få i sig kalcium och fett så att de fettlösliga vitaminerna i grönsalladen blir upptagna av kroppen. Det är alltid viktigt att alltid, vid varje mål, äta en viss mängd fett, kolhydrater, protein och vitaminer, även kallat tallriksmodellen. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Maten är energirik p.g.a. fotosyntesen dvs att alla gröna växter bygger upp sig själv och skaffar sitt eget bränsle/energi/näring/ byggstenar, med hjälp av koldioxid, vatten och soljus, och som vi sedan får i oss när vi äter växterna. Alla grönbladiga växter gör detta om och om igen, lite som ett kretslopp Växterna tar in bl.a. koldioxid och gör det till syre som vi människor andas och gör det till koldioxid och då tar växterna och gör om det till syre o.s.v... Varje gång en grön växt skapar sex st. syremolekyler skapar den även en sockermolekyl, och det är den som den bygger upp sig själv med. Ibland sätts sockermolekylerna ihop och bildar stärkelsemolekyler som i sin tur blir till kolhydrater som är en sorts mat t.ex. pasta, potatis och ris som ger oss långvarig energi, eftersom att förbränningen går långsammare kroppen måste bryta sönder alla sockermolekyler från varandra och sedan använda dem istället för att de går ut direkt i blodet som ensamma sockermolekyler gör.

3 Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein. Jag håller med denna till hälften, eftersom man måste också träna om man vill har stor muskler för att annars kan inte musklerna brytas ner. När musklerna är nedbrytna ska man äta protein för då byggs de också upp tillsammans med den trasiga muskeln, och muskeln blir större. För att orka mer dricker jag energidryck. När man dricker energidryck så får man i sig massa snabba sockermolekyler vilket gör att man orkar mer än vanligt, men bara för en liten stund, och sedan blir man väldigt trött. Jag vill gå ner i vikt, så jag hoppar över frukosten. Frukosten är det minst feta målet på dagen, men även det mest energirika. Om man vill gå ner i vikt ska man sluta äta vitt bröd, oboy, nutella och marmelad till frukost. Man kan istället äta en tallrik fil med flingor och en skiva mörkt bröd med ost och sedan lite mjölk. Då håller man energin uppe och vikten nere. I innehållsdeklarationen* får man veta ALLA ämnen som finns i en vara. (innehållsdeklaration= det som står på baksidan av va- ran som berättar vad den innehåller.)det är lag på att alla ämnen måste stå, men på vissa varor, oftast godis står det E1890 E1640 osv... Det vet inte alla vad det är, men det är meningen, för att vem vill veta att det finns lusvätska i sitt paket sega råttor, som är exempel på ett E-nummer. För att inte äckla kunderna skriver de allså E-nummer, så svaret på frågan är... Alla ämnen finns med, men vissa är döljda bakom vissa namn! Om alla människor vore vegitarianer skulle maten på jorden räcka till fler. E: Det är svårt att avgöra att om alla skulle vara vegitarianer så skulle maten räcka åt fler. Om man skulle odla på ytorna där man fäder upp kor eller har hästhagar så skulle det bli mycket mer mat på odlinger. Men större delen av jorden består av vatten och alltså är fisken ett väldigt stort matområde och det skulle räcka till många om man odlade OCH åt fisk. Jag menar så här: om man har en viss mängd odlingar så skulle det räcka till flera men om man däremot lägger till fisk så blir det en MYCKET större hög med mat för att man kan inte odla på vatten. Alltså så skulle inte maten räcka till fler om alla blev vegitarianer men den skulle räcka till fler om alla blev vegitarianer som också åt fisk.

4 Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Inledning Idag ska vi ha vårat examensprov, att undersöka vilka näringsämnen som finns i en marshmallow. Då ska vi andvända en marshmallow, en uristix, ett brunt papper och en flaska jod. Vi använder: *Uristuix till protein och druvsocker *Brunt papper till fett *Jod till stärkelse Vi ska skriva förutsägelse/tabell, sedan utför vi laborationen och skriver slutsatser. Förutsägelse + betyder posetiv reaktion - betyder negativ reaktion Protein- Uristix= - Druvsocker- Uristix= + Fett- Brunt papper= + Stärkelse- Jod= - Vi tror att det... * inte finns protein i eftersom det finns i kött, fisk och baljväxter, inte i godis! * finns druvsocker eftersom marshmallows är en sorts godis, och allt godis (nästan) har socker i sig! * finns fett i eftersom att man blir fettig om händerna efter att ha tagit i den! * inte finns stärkelse i marshmallows etersom stärkelse finns i potatis och vete! Undersökning För att inte få felaktiga resultat tänker jag använ- da mig av olika tandpetare för testerna på alla olika näringsämnena. Jag kommer att använda två olika reagensstickor. Och jag kommer även att dela min marshmallows i fyra delar för de fyra testerna. Till att börja med så delar jag min marshmallow i fjärdedelar, sedan testar jag fjärdedelarna för sig. En för fett, som jag testar med brunt papper, gnuggar på och kollar om det finns fettfläckar mot ljuset. En för glukos, som jag testar med det blåa rutan på reagensstickan. En för stärkelse, som jag testar med jod och resultatet blir blåsvart om det innehåller. Också till sist en för protein som också testas med reagensstickor, men den gula översta rutan. Resultat + betyder posetiv reaktion - betyder negativ reaktion Protein= + Druvsocker= + Fett= + Stärkelse= - Slutsatser Det gick bra att laborera. Men Uristixen så blötte vi marshmallowsarna med vatten för att kunna använda den, med bruna pappret så gnuggade vi först in marshmallowsarna och skrapade sedan bort det som fasnat

5 och med joden så droppade vi bara på några droppar. Vi fick ganska annorlunda resultat jämfört med de andra, t.ex. fick de flesta inte protein, men det fick vi, och de fick stärkelse, men det fick inte vi. Varför vet vi inte. Vi vet inte heller varför det finns protein, men vi är ganska säkra på att det inte finns stärkelse p.g.a. att om det skulle finnas det i skulle joden bli svart direkt, men den blev varken svart förr eller sen. Utförandet gick bra, så vi är rätt säkra på att resultatet blev rätt! Förbättringar Som förbättringar kunde vi ha inte låtit Uristixen ligga i vatten så länge, för att färgen flagade bort efter ett tag, och med bruna pappret kunde vi ha gnuggat lite mer så att resultatet blivit mer klart. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Om hon inte ändrar kommer hon att få uppnäring. Uppnäring är när man får för lite mat eller fel sorts mat. Saras nuvarande tallrik innehåller vitaminer som hjälper kroppen att inte få bristsjukdomar, från sallad, tomat, gurka och paprika. Knäckebröd innehåller kolhydrater som ger kroppen energi som man behöver för dagen. Det finns också kolhydrater i pasta och potatis. Det som saknas på tallriken är fett. Fett skyddar kroppens organ och används som energi. Fett kommer från avokado, smör och olja. Protein finns i kött, fisk, ägg, bönor och nötter. Om man är vegetarian, och avstår från kött kan man äta ägg, bönor och nötter för att få i kroppen protein. Proteiner behövs för att bygga upp kroppen. Chokladbollen på Saras tallrik innehåller mycket socker. Socker är något som kroppen inte behöver så mycket av. Den kan ge snabb energi. För mycket socker kan orsaka hål i tänderna. De socker som kroppen inte använder lagras som fett. På Saras tallrik saknar det fett, smör på knäckebrödet och ett glas mjölk eller vatten. (A4) Från rutorna 12, 3, 4, 6, 7, 9, 10, 12, 13, 14, 15

6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på A-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.