Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Transkript

1 Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1

2 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen / enskilt samtal? Vilka tillvägagångssätt kan jag använda då?

3 Stöd i kartläggningen Modersmålslärare/Studiehandledare En annan kollega sva, SO, NO, hkk, eng, Digitalt medel Skolverkets stödmaterial

4 Biologi Erfarenheter av och tankar om biologi Biologins metoder och arbetssätt Natur och samhälle 1, 2,3 Kropp och hälsa 1, 2, 3 Biologin och världsbilden 1, 2, Sammanfattning av Biologi 4

5 Erfarenheter av och tankar om Biologi Bra att tänka på! Vid kartläggning av ämnet biologi är väsentligt att försöka få fatt i vilka arbetsområden elever har erfarenheter av och förkunskaper kring samt ett språk för att tala om men också om eleven kan använda kunskaperna. Genom att ställa frågor om naturen Berätta och beskriv och förklara 1. Vad tänker du på när jag säger biologi? Vad pratar man om och lär sig i ämnet biologi? 2. Har du undervisats i biologi tidigare i skolan? Om ja, försök att återge vad ni gjorde på lektionerna. 3. I vilka situationer använder du dina biologikunskaper i och utanför skolan? 4. Varför är det viktigt att lära sig biologi? 5. Vad tycker du om biologi? 5

6 Övning: Elevens erfarenheter av och tankar om biologi 6

7 Kursplan i Biologi Ekologi PP i Biologi - ekologi 8F-INT SC Syfte: Genom undervisningen i ämnet biologi ska du sammanfattningsvis få förutsättningar att utveckla: förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier förmågan att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället förmågan att använda sina kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i biologi Arbetssätt: Du kommer att laborera i par/mindre grupp, ha teorigenomgångar, delta i diskussioner, utföra eget arbete genom att läsa faktatexter och göra instuderingsfrågor samt ha examination (prov) Litteratur: Puls Biologi s Bedömning: - hur du använder biologibegrepp både muntligt och skriftligt, - hur du knyter ihop laborationer med teori, - hur du följer en instruktion, - hur du skriver en laborationsrapport, - hur du använder dina biologikunskaper när du: ställer frågor, diskuterar, argumenterar, resonerar om informationens trovärdighet, planerar din undersökning. För E ska du: Känna till fotosyntesen Veta hur vatten och näring transporteras i växten. Veta vad som menas med ett ekosystem samt ge exempel på några av jordens ekosystem. Känna till hur en näringskedja är uppbyggd samt begreppen producent och konsument. Känna till vilken nytta nedbrytarna gör i naturen Ge exempel på kretslopp i naturen För högre mål (C A)ska du: Visa förståelse för begreppen fotosyntes och cellandning I detalj kunna beskriva transporten av ämnen i växten Visa förståelse för hur näringskedjor binds ihop till näringsvävar. Kunna redogöra för hur energin flödar i ett ekosystem samt förklara begreppen näringspyramid och biomassa. Beskriva olika kretslopp och anrikning i ekosystem. Vara aktiv vid diskussioner och visa att du kan använda ekologins begrepp i olika sammanhang. Vara aktiv vid planerandet och genomförandet av fältundersökningen samt dokumentera undersökningen på ett sätt som visar förståelse för ekologins begrepp. Skillnad i C och A ligger i hur väl du kan sätta ihop kursens olika delar till ett större sammanhang. 7

8 Mål: * Introducera ekologins begrepp och utveckla kunnande om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning * Utveckla kunnande i att göra fältobservationer. * Att belysa mångfalden av livsformer utifrån naturvetenskapliga, estetiska och etiska perspektiv. * Utveckla förståelsen om cellens livsprocesser. Vecka Onsdag Fredag TFM Läxa 18 Fotosyntes, klyvöppningar, kärlsträngar s Tema i Orion VATTEN + labb Stencil med frågor. Tema Läs sid Tema i Orion VATTEN Teori: Ekologi Film + labb Tema Tema 20 Fotosyntes och förbränning s Teori: Ekologi +labb Stencil med frågor 21 Ekologi LOV Uppgifter s.123 Minns du 1-12 Förstår du Idrottsdag Fältundersökning +labb Dokumentera fältundersökning Läs s och s Läs s Läs till prov s , Fältundersökning Redovisning Läs till provet 8

9 Biologi Natur och samhälle 2 Bra att tänka på! Det är viktigt att nyanlända elever får en chans att pröva praktiskt under kartläggningen. Förutom att läraren får en bild av elevens kunskaper leder det också till att eleven redan från start tillägnar sig olika arbetssätt, ämneskunskaper och ämnesspråket i olika ämnen trotts att hon ännu inte behärskar svenskan Observera och lyssna om eleven 1. genom olika undersökningar och experiment visar sina kunskaper om vad en växt behöver för att kunna växa illustrerar och förklarar en växts livscykel 4. förklarar processen fotosyntes på ett enkelt sätt och använder ord som koldioxid, vatten, energi, solljus, syrgas och druvsocker 5. förklarar processen fotosyntes och namnger de kemiska beteckningarna 9

10 Biologi Natur och samhälle 3 Bra att tänka på! Om eleven ska förstå samspelet i naturen så måste hon bland annat ha kunskaper om årstider, näringskedja, näringsväv och kretslopp. Begreppen i sig är kanske obekanta för eleven, men det behöver inte betyda att eleven saknar förkunskaper om vad detta innebär i praktiken Observera och lyssna om eleven 1. ger exempel på och beskriver årstiderna i Sverige eller ett annat land där eleven bott 2. jämför årstidsväxlingarna. 3. illustrerar och förklarar ett djurs livscykel 4. namnger djuren i en näringskedja och näringsväv med hjälp av bilder 5. ger egna exempel på en näringskedja/näringsväv 6. beskriver och förklarar kretslopp i naturen 10

11 Biologi Natur och samhälle 2 Övning: fotosyntesen Berätta, beskriv och förklara 1. Vad tänker du på nar du tittar på bilden? 2. Kan du redogöra för vad pilarna på bilden vill visa? 3. Vet du vad processen som bilden visar kallas? 4. Vet du vad de ämnen som passar att skrivas vid de olika pilarna heter? 5. Vet du vilka kemiska beteckningar som används på ämnena i processen? 6. Vet du hur den fullständiga kemiska beteckningen ser ut for processen? 11

12 Biologi Natur och samhälle 2 Övning: fotosyntesen Instruktioner till läraren 1. Låt eleven rita till exempel ett träd och namnge dess delar först, eller benämna delarna via en bild innan samtalen om själva processen, delarnas olika funktion och fotosyntesen startar. Om eleven ska kunna förstå och förklara fotosyntesen krävs att eleven kan namnge och beskriva växtens eller trädets olika delar samt förstår deras olika funktion. Upplever läraren att eleven verkar ha goda förkunskaper inom arbetsområdet krävs givetvis inte det förarbetet. 2. Samtala gärna generellt om träds olika delar, utseende, växtplatser, livscykler, användningsområden, känslor förknippade med träd, namn på olika träd och träd i olika länder. For att skapa dig en bild av elevens erfarenheter, ställ frågor som: Vad heter ett träds olika delar? Vad har delarna för funktion? Sedan: Hur kan växter växa? Se även övningen En växts livsvillkor och livscykel. 12

13 Biologi Natur och samhälle 3 Övning: näringskedja, näringsliv och kretslopp i naturen Berätta, beskriv och förklara 1. Kan du förklara ett djurs livscykel genom att rita, muntligt förklara eller skriva? 2. Titta på bilderna. Vilka djur ser du? Hur tror du att dessa djur hänger ihop med varandra? 3. Vet du vad en näringskedja är? Kan du beskriva och förklara en näringskedja? 4. Kan du rita en egen näringskedja och förklara hur den fungerar? 5. Vad är en näringsväv? Kan du beskriva och förklara en näringsväv? 6. Kan du ge exempel på och beskriva något kretslopp som finns i naturen (t.ex. näringens och kolets kretslopp)? 13

14 Biologi Natur och samhälle 3 Övning: näringskedja, näringsliv och kretslopp i naturen Instruktioner till läraren 1.Undersök om eleven har kunskaper om djurs livscykel. Be t. ex. eleven förklara fjärilens eller grodans livscykel. Använd bilder från en bok eller nätet om eleven behöver stöttning. 2.Utgå från bilderna och be eleven namnge och beskriva det hon ser Lyssna om eleven förstår eller själv använder ord och begrepp som organismer, producenter, konsumenter, toppkonsumenter, näringskedja och näringsämnen via modersmålet eller svenskan.. 6. Skapa progression i övningen genom att tala om olika slags kretslopp och be eleven ge exempel på olika kretslopp. Utgå gärna från bilder och andra interaktiva verktyg. 14

15 15 Övning: näringskedja, näringsliv och kretslopp i naturen

16 Namn: XY Ämne: Biologi Datum: januari 2012 Område: Elevens kunskaper om arbetsområdet Ämnesspecifikt språk Natur och samhälle 2 Genom undersökningar och experiment - vad behöver en växt för att kunna växa Illustrerar och förklarar en växts livcykel Förklarar processen fotosyntes och använder orden som CO 2, H 2 O, energi, solljus, O 2, druvsocker Förklarar processen fotosyntes och namnger de kemiska beteckningarna Övrigt 16

17 Namn: XY Ämne: Biologi Datum: Område: Natur och samhälle 3 Elevens kunskaper om arbetsområdet Ämnesspecifikt språk Illustrerar och förklarar ett djurs livscykel Namnger djuren i en näringskedja och näringsväv med hjälp av bilder Ger egna exempel på en näringskedja/näringsväv Beskriver och förklarar kretslopp i naturen Övrigt 17

18 Dokumentation Sammanfattning av Biologi Sammanfattning av elevens tankar och förkunskaper undersöka olika faktorers inverkan på ekosystem och population beskriva identifierbara ekologiska samband ge exempel på energiflöden och kretslopp resonera kring hur människan påverkar naturen och visa på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling Att tänka på när det gäller undervisningen: Vad eleven ska arbeta med och vad läraren ska göra

19 Fortsättning: Närmast i tur att utveckla dokumentera Eventuella särskilda insatser/åtgärder - Studiehandledning - Anpassad studiegång - Särskild undervisningsgrupp - Annat

20 Varför kartlägga svenska som andraspråk? Hur långt har de kommit i språkutvecklingen i det svenska språket? Underlag för vilka som ska läsa svenska som andraspråk (i kombination med övriga diagnosverktyg mm) Tydliggöra undervisningsnivån Samarbete med modersmålsläraren 20

21 Sva-lärarens roll Spindeln i nätet/processtödjare : Stötta ämneslärarna vid kartläggning Leda diskussionerna vid arbetslaget Underlätta samverkan mellan berörda parter Stötta ämneslärarna i vidare undervisning - Hur tar vi vara på det som framkommit i kartläggningen? 21

22 Svenska som andraspråk Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk Bas (Uttal; Grammatik; Ordförråd) Utbyggnad (Tala, läsa och skriva; Ordförråd; Grammatik; Förmågan att använda språket funktionellt) Inlärardrag och strategier Tala, lyssna och samtala 1,2 Läsa 1,2,3,4 Skriva 1, 2,3 Strategier och metaspråk Sammanfattning av svenska som andraspråk 22

23 Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk Bra att tänka på! Vanligaste förmåga att utveckla kommunikativförmåga Eleven förväntas visa sin kommunikativa förmåga genom att till exempel samtala reflektera, beskriva, motivera, argumentera, diskutera och förklara Kartlägg hur utvecklade dessa förmågor är hos eleven tillsammans med förmågor som analysförmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga Fånga upp förmågorna i enskilda samtal med eleven, i undervisningen och i alla andra vardagliga sammanhang du möter eleven under en skoldag Vid kartläggning av svenska som andraspråk är det viktig att se bortom språkfelen och försöka få fatt i elevens förmågor och tankemässiga nivå 23

24 Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk Berätta och beskriv och förklara 1. Vad tänker du på när jag säger svenska som andraspråk? Vad pratar man om och lär sig i ämnet svenska som andraspråk. 2. Har du undervisats i svenska som andraspråk tidigare i skolan? Om ja, försök att återge vad ni gjorde på lektionerna. 3. I vilka situationer använder du svenskan i och utanför skolan? 4. Varför är det viktigt att lära sig svenska? 24

25 Övning: Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk Berätta beskriv och förklara 1. Vad ser du och vad tänker du på när du tittar på bilderna? 2. I vilka situationer använder du svenskan? Instruktioner till läraren 1. Be eleven titta på bilderna och berätta när, var, hur och hur ofta (alltid, ofta, ibland, sällan, aldrig) hon använder svenskan i olika situationer och sammanhang, både i skolan och på fritiden. 2. Utgå från frågorna i grundmaterialet under rubrik Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk. 3. Dokumentera språkanvändningen på passande sätt. Ta vid behov hjälp av tabellen som kompletterar övningen. 25

26 Övning: Erfarenheter av och tankar om svenska som andraspråk Exempel på situationer och sammanhang då jag använder svenskan Exempel på bilder När, var, hur och hur ofta jag använder svenskan När jag har lektion På rasten Fritisgården Hemma tv eller hos någon annan Pratar och leker med kompisar På stan 26

27 Kontakt Linda Castell, (Twitter) Svjetlana Cvijetic, utvecklingsledare