Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

Transkript

1 Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 4 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 4 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå kunskapsmålen och för att utveckla sina förmågor enligt Lgr 11. Syftet med svenska ämnet samt för svenska som andraspråk går som en röd tråd i undervisningen. De olika förmågorna som finns med i kursplanen för ämnet övas återkommande och det centrala innehållet för åk 4-6 för ämnet styr innehållet i undervisningen. För att öva förmågor som är gemensamma eller liknande för olika ämnen som eleverna läser genomförs flera lärområden per termin i samarbete mellan lärarna. Höstterminen inleds med lärområdet Etik, därefter lärområdet Vatten och hållbarhet. Eleverna ska läsa och skriva varje dag i skolan. De läser varierande texter ur kapitelböcker, läromedel, tidningar och på internet. Böcker presenteras varje månad av bibliotekarie när klassen besöker biblioteket. Genom läromedlet det nya läromedlet ZickZack svenska åk 4, som är författat för att fungera med Lgr 11, övar eleverna att nå alla delmål i svenska för åk 4. ZickZack har flera delar: Skrivrummet där genreskrivande övas samt Läsrummet med tillhörande textsamling där läsförståelse samt lässtrategier övas. I textsamlingen finns: artiklar, skönlitteratur, dikter, författarporträtt, arbetsbeskrivningar och faktatexter. Andra läromedel kompletterar, ex. Bokskåpet med korta varierande texter, ordlistor i bokform samt på internet, skolprogram för svenskämnet som finns i datorer med bl.a. CD-ord som är ett talsyntesprogram. Varje hel vecka har eleverna en hemläxa till fredagar. Ofta kopplat till arbetet i läromedlet ZickZack. En separat läxplanering för svenska har lämnats till hemmen. Läxplaneringen finns i slutet av detta dokument. Nedan finns planering för användning av läromedlet ZickZack. Ordningen kan förändras med hänsyn till lektionsbrytande skolaktiviteter (ex. studiedagar, idrottsdagar/turneringar) samt elevinflytande på undervisningen. Dessutom har eleverna under ht 2011 en temavecka v. 43 om den nya läroplanen, Lgr 11. Inledning från kursplanen i svenska ur Lgr 11: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna

2 genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. (mer utförlig text om syftet finns i Lgr 11) Förmågor i svenska från kursplanen i Lgr 11: Enligt kursplanen i svenska ska eleverna genom undervisningen i ämnet svenska ska sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att *formulera sig och kommunicera i tal och skrift, *läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, *anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, *urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, *söka information från olika källor och värdera dessa. Förmågorna i svenska som andraspråk är samma som i svenska - det tillkommer en förmåga: - välja och använda språkliga strategier Centralt innehåll, kursplanen i svenska ur Lgr 11, i fem delar för åk 4-6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. - Olika sätt att Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituati oner och beslutsproces ser. - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och sakprosatext och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. - Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivning ar samt dialoger. - Några skönlitterärt Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till tankekartor och stödord. - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Skillnader i språkanvändn ing beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till Informationssök ning och källkritik Informationssökni ng i några olika medier och källor, t.ex. i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. -Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

3 bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. - Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. - Språkets struktur med meningsbygg nad, huvudsatser, bisatser, stavningsregl er, skiljetecken, ords böjningsforme r och ordklasser. Textuppbyggn ad med hjälp av sambandsord. - Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. och kroppsspråk kan påverka en presentation. betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfa ttare och deras verk. - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till faktatexter, arbetsbeskrivning ar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. - Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknan de ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetssprå ken är. Svenska klass 4 Gul läsåret 2011/2012: arbetsgång i läromedelet ZickZack där skriva och läsa överlappar V Återberättande texter och argumenterande text V (43) : fabler

4 Läsförståelsen: författarporträtt Daniel Boyacioglu V.43 (V. 44 Lov) Tema: Lgr 11 V Beskrivande texter Läsförståelse: faktatexter om vikingatid (samma ämne i SO) V Instruerande texter, instruktion papperspöken v Förklarande texter Läsförståelse: artiklar V.2-3 Återberättande texter Läsförståelse: dikter V.4-7 Läsförståelsen: Skönlitteratur, författarporträtt Astrid Lindgren V.8 (V. 9 LOV) Temavecka V Beskrivande texter Läsförståelse: artiklar, faktatexter om väder och djur V: 14 och 16 (V. 15 LOV) Instruerande texter V Förklarande texter V Argumenterande texter Läsförståelse:argumenterande om tv-spel V Varierande texter Svenska läxplanering klass 4 Gul ht 2011 ÅK 4 V. 36. TV- läxa. LUS 17 V. 37. Etik. Argumenterande text (verb) V. 38. Återberättande text: brevskrivande V. 39. Läsprotokoll

5 V. 40. Läsprotokoll V. 41. Läsprotokoll V. 42. Läsprotokoll V. 43. Temaläxa V. 45. Beskrivande text om djur (fakta) V. 46. Beskrivande text om djur (fakta) V. 47. Instruerande text (verb) V. 48. Instruerande text (sambandsord) V. 49. Förklarande text till bild (verb) V. 50. Förklarande text till bild (verb)