Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Transkript

1 Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå kunskapsmålen och för att utveckla sina förmågor enligt Lgr 11. Syftet med svenska ämnet samt för svenska som andraspråk går som en röd tråd i undervisningen. De olika förmågorna som finns med i kursplanen för ämnet övas återkommande och det centrala innehållet för åk 4-6 för ämnet styr innehållet i undervisningen. För att öva förmågor som är gemensamma eller liknande för olika ämnen som eleverna läser genomförs flera lärområden per termin i samarbete mellan lärarna. Höstterminen inleds med lärområdet Etik, därefter lärområdet Vatten och hållbarhet. Eleverna ska läsa och skriva varje dag i skolan. De läser varierande texter ur kapitelböcker, läromedel, tidningar och på internet. Böcker presenteras varje månad av bibliotekarie när klassen besöker biblioteket. Eleverna skriver i olika genrer under hela läsåret. Genom läromedlet ZOOM svenska åk 5, grundbok och övningsbok, övar eleverna att nå alla delmål i svenska för åk 5. Andra läromedel kompletterar, ex. Bokskåpet med korta varierande texter, ordlistor i bokform samt på internet, skolprogram för svenskämnet som finns i datorer med bl.a. CD-ord som är ett talsyntesprogram. Varje hel vecka har eleverna en hemläxa till torsdagar. Ofta från läromedlet ZOOM svenska. En separat läxplanering för svenska har lämnats till hemmen. Läxplaneringen finns i slutet av detta dokument. Nedan finns planering för användning av läromedlet ZOOM svenska. Ordningen kan förändras med hänsyn till lektionsbrytande skolaktiviteter (ex. studiedagar, idrottsdagar/turneringar) samt elevinflytande på undervisningen. Dessutom har eleverna under ht 2011 en temavecka v. 43 om den nya läroplanen, Lgr 11. Inledning från kursplanen i svenska ur Lgr 11: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. (mer utförlig text om syftet finns i Lgr 11)

2 Förmågor i svenska från kursplanen i Lgr 11: Enligt kursplanen i svenska ska eleverna genom undervisningen i ämnet svenska ska sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att *formulera sig och kommunicera i tal och skrift, *läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, *anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, *urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, *söka information från olika källor och värdera dessa. Förmågorna i svenska som andraspråk är samma som i svenska - det tillkommer en förmåga: - välja och använda språkliga strategier Centralt innehåll, kursplanen i svenska ur Lgr 11, i fem delar för åk 4-6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. - Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. - Handstil Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituation er och beslutsprocesse r. - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatext Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. - Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. - Några skönlitterärt betydelsefulla barnoch ungdomsboksförfatt are och deras verk. - Beskrivande, förklarande, instruerande och Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. - Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. - Skillnader i språkanvändnin g beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. - Språkbruk i Informationssökni ng och källkritik Informationssöknin g i några olika medier och källor, t.ex. i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. -Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

3 samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. - Språkets struktur med meningsbyggna d, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggna d med hjälp av sambandsord. - Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. - Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråk en är. Svenska klass 5 Gul läsåret 2011/2012: arbetsgång i läromedel V GLAD, LEDSEN, LYCKLIG, SORGSEN: Skönlitteratur, reflekterande texter, konst, ord och uttryck. V VILJAN DRAR HALVA LASSET: Studieteknik: frågor, rubriker, nyckelord. V.43 (V. 44 Lov) Tema: Lgr 11 V FÄRSKA NYHETER: Tidningsartiklar, recensioner, krönikor, insändare, källor, ordkunskap, tabeller. V (överlappning fr. v. 46) VILL DU BLI MÄSTERDETEKTIV:

4 Deckargåtor, ordkunskap, chiffer, personbeskrivningar. v RODNANDE PIANON & HUNGRIGA STJÄRNOR: Dikter, målande beskrivningar, liknelser, rim. V.2-3 SERIÖST OM SERIER: Serier, skrivplanering V.4 MÄRKVÄRDIGT: Symboler och tecken, ordkunskap V.5 TUR ATT VI HAR VARANDRA: Kulturmöten, lånord, språk i Norden. V.6 KORNBLIXTAR OCH TYFONER. Språkmedvetenhet V.7 ATT ORDIDROTTA Ordlekar; palindrom, anagram, homonymer, synonymer, idiom. V.8 (V. 9 LOV) Temavecka V OBEBODDA ÖAR OCH SJÖRÖVARE: Klassiker; robinsonader, sjörövarberättelser, skrivplaneringar. V: 14 och 16 (V. 15 LOV) NÄR SKOLAN ÄR SLUT: Presentationer, reflektion, argumentation. V I SAGANS VÄRLD KAN ALLTING HÄNDA:Folksagor, muntlig berättartradition, sagodrag, skrivplaneringar. V FÖRSKRÄCKLIG FILM: Filmkunskap: idé, synopsis, bildoch ljudmanus. V NU NÄR SOMMAREN ÄR

5 HÄR: Skönlitteratur, reflekterande och berättande texter, miljöbeskrivningar, dialoger Svenska läxplanering klass 5 Gul ht 2011 Åk 5 V. 36. TV- läxa. LUS 17 V. 37. Etik. Argumenterande text (verb) V. 38. Återberättande text: brevskrivande V. 39. Läsprotokoll V. 40. Läsprotokoll V. 41. Läsprotokoll V. 42. Läsprotokoll V. 43. Temaläxa V. 45. Beskrivande text, nyheter (fakta) V. 46. Deckargåta V. 47. Deckargåta V. 48. Instruerande text (verb). V. 49. Instruerande text (förkortningar) V. 50. Förklarande text till bild (verb)