Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Transkript

1 Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt under det första året som projektet har varit igång? Delfrågor: Vilka tankar har pedagogerna om processen i det kollegiala lärandet avseende framgångsfaktorer och dilemman? Hur ser organisatoriska förutsättningar ut för det kollegiala lärandet? Hur ser innehållet i det kollegiala lärandet ut? I följande avsnitt presenterar jag de gemensamma dragen i synen på kollegialt lärande utifrån fyra kategorier: Framgångsfaktorer och dilemman samt organisation och innehåll. Dessa delas i sin tur in i underrubriker/teman vilka har framkommit under analysarbetet av enheternas skriftliga berättelser. 1. Framgångsfaktorer Systematik och struktur Digitala verktyg främjar kollegialt lärande 2. Dilemman Tid Avgränsning och dokumentation Förhållningssätt Teori och praktik 3. Organisation Befintlig struktur med vissa förändringar Omorganisation från grunden 4. Innehåll

2 Nedan beskrivs kategorierna. 1. Framgångsfaktorer: -Systematik och struktur På några enheter har man börjat utveckla en modell för kollegialt lärande. Man anser att systematisk reflektion har kommit igång i och med det kollegiala lärandet. Olika samtalsstrategier, mötesstruktur och exempel på lärande besök har varit hjälpsamt. Ett mer reflekterande förhållningssätt kring vad som görs i verksamheten kan också utläsas: Vår medvetenhet om att reflektera samt använda oss av reflektion i det dagliga arbetet har ökat. Möten på enheterna har utvecklats och beskrivs av några enheter som mer förberedda, strukturerade och fokuserade. Man upplever ett ökat engagemang i pedagogiska diskussioner, samtidigt som alla inte är lika engagerade. För att komma vidare i arbetet och involvera alla i projektet har utvärderingar genomförts på några enheter. Som exempel kan nämnas där all personal på enheten fick reflektera om utvecklingsarbetet utifrån begreppen: tänkt, gjort, hänt och känt. Produkten av detta har sedan analyserats av utvecklingsgruppen och därefter delats med all personal. Analysen gjordes utifrån begreppen: utveckla vidare, prova helt nytt, sluta med, behålla som det är. Kontinuerligt repetera syfte och mål med utvecklingsarbetet tillsammans med all personal. Få ny input och att stödja varandra.. Träna på att lyssna in varandra Skapa en gemensam förståelse kring vad kollegialt lärande innebär, vilket t.ex. har gjorts med hjälp av en enkät, som sedan redovisades på enhetens blogg. Exempel på citat: Att lyfta erfarenheter, metoder och frågeställningar man har inom sitt yrkesutövande till en professionell nivå tillsammans. Att genom att handleda och stötta varandra skapa gemensamma grunder och idéer för hur verksamheten ska utformas, konflikter hanteras, med mycket mera. 2

3 -Digitala verktyg främjar kollegialt lärande Digitala verktyg har använts av alla enheter för att främja kollegialt lärande och delaktighet. Detta har skett i varierande omfattning och med varierade verktyg t.ex. google dokument, google formulär, facebook, bloggar, skype, meetingsphere och film. Meetingsphere är ett verktyg som har testats av någon enhet i syfte att låta alla komma till tals under konferenser. Den visuella kommunikationen och dokumentationen har kompletterat fysiska möten. Film har använts på olika sätt. Någon enhet filmade i barnens lärmiljöer för att sedan kunna reflektera kring hur barnen utvecklar trygghet, självkänsla, nyfikenhet, lust och vilja i situationerna. Andra enheter har filmat för att fånga barns åsikter om delaktighet, för att observera intresse och lek samt för att studera pedagogers förhållningssätt i lärsituationer. 2. Dilemman -Tid Allt från processledarutbildningen har inte omsatts i verksamheten ännu, menar processledare. Mer tid att mötas efterfrågas. De flesta anger att de har haft möten cirka var tredje vecka under året, och någon enhet berättar att: för lång tid mellan möten har medfört att vi ibland fick starta från noll Om det är för långt emellan möten tappar man fart. Inte hunnit omsätta det som lärts under processledarutbildningen i den egna verksamheten. Andra synpunkter gällande tid har handlat om: Att ni processledare/förstelärare ej fått nedsatt tjänst för det ni ska hinna då jag tycker att er frånvaro går ut över kvalitén på lektioner och arbetslagsmöten. -Avgränsning och dokumentation Avgränsning dvs. att inte greppa över för stora områden utan avgränsa arbetet såväl i frågeställningar som vad som observeras i lärmiljöer. det är svårt att få igång ett systematiskt kvalitetsarbete när vi inte har tydlig dokumentation. -Förhållningssätt Pedagogerna på en enhet upptäckte att alla inte hade samma förhållningssätt kring barns inflytande. Det medförde att arbetet styrdes om från görande till att istället börja med var och ens tankar med syfte att utveckla ett gemensamt förhållningsätt. Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam förståelse 3

4 -Teori och praktik Processgrupper och enheter nämner att de har läst gemensam litteratur. Litteraturen har bildat underlag för reflektion och erfarenhetsutbyte. En utmaning till nästa år är att plocka in teori och forskning i större utsträckning än tidigare. 3. Organisation -Befintlig struktur med vissa förändringar Några skolor berättar att processgrupper har bildats över stadiegränser samtidigt som man har kvar befintliga arbetslag inom samma stadium. På andra skolor utgör arbetslag och processgrupp samma gruppering. -Omorganisation från grunden Någon enhet har gjort om organisationen från grunden och utvecklar ett arbetssätt med mentorskap, vilket i sin tur främjar samarbete och kollegialt lärande. tre lärare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en årskurs. De tre lärarna ansvarar för olika ämnen i de båda klasserna, t.ex undervisar lärare 1, i ämnena So och No, lärare 2, i sv och bild och lärare 3, i ma och eng. Lärarna finns även som resurs för eleven i varandras ämnen, alltså är det ofta dubbla lärare i en klass. 4. Innehåll Det kollegiala lärandet har kopplats till enheternas inringade fokusområden. Inom dessa områden har enheterna ställt sig frågor med syftet att förändra verksamheten. För att söka svar på sina frågor har de läst litteratur och prövat olika verktyg för att dokumentera aktiviteter i lärmiljön. Inom förskolan har respektive enhet gemensamma fokusområden. I skolan varierar det från ett gemensamt fokusområde till flera fokusområden på samma enhet vilka knyts ihop i övergripande områden t.ex. motivation för lärande, skriva för livet samt kommunikation. De frågor som enheter har ställt sig har sett olika ut. Det har varit frågor som riktas mot egen undervisning/verksamhet eller frågor som handlar om kunskap inom ett visst område rent generellt. Flera enheter anger att det känns som att processen nu efter ett år har börjat ta fart. Det är viktigt att lägga en solid grund, utvärdera var och ens förförståelse Det känns som det är nu det börjar på allvar! 4

5 Mina tankar om kollegialt lärande utifrån ovanstående sammanfattning Gemensamt är att det är en utmaning att få alla att känna sig delaktiga i förändringsarbetet. Min bedömning är att det är angeläget att ge utrymme för egen drivkraft och det egna lärandet, för att främja motivation. Systematiken i det kollegiala lärandet har kommit igång och processgrupperna lyfter fram exempelvis att de har mer förberedda möten och bättre mötesstruktur vilket troligen hänger samman med den utbildning som processledare deltar i. Utvecklingsområden som kan skönjas är att utveckla ett gemensamt språkbruk och systematiska analyser av arbetet. Gemensamt är att digitala verktyg har använts i det kollegiala lärandet och i pedagogisk dokumentation vilket troligen förstärker lärandet både i planeringsfas och vid genomförandet. Slutprodukten blir underlag för fortsatt reflektion såväl tillsammans som enskilt i sin egen takt. Detta bör främja att alla ska med. Film kan främja en kollektiv arbetsorganisation genom att verksamheten blir synliggjord så att mål och resultatarbete kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever, menar jag. Film som har använts i projektet har troligen bidragit till att utveckla förhållningsätt genom att pedagoger synliggjort handlingar, som man sedan har reflekterat kring, vilket jag tror kan vara nödvändigt för att bryta traditioner. Tid anges som en kritisk faktor av de flesta enheter. Det handlar om att avståndet mellan möten påverkar kvalitén. Det bör vara täta möten för att bättre minnas processen och hålla kontinuitet i arbetet anser pedagogerna. Ytterligare lyfter man fram att antalet olika möten påverkar kvalitén. Min bedömning är att det behövs en översyn av antal nätverk och möten som pedagoger ingår i. Organisatoriska förutsättningar för det kollegiala lärandet ser olika ut på enheterna visar resultatet. En enhet har fokuserat utveckling av mentorskap där man arbetar med tre lärare på två klasser vilket innebär att man oftare kan vara två lärare i samma klass, samtidigt. Arbetssättet ligger i linje med teamteaching (European Agency for Development in Special Needs Education, 2013). Jag ser detta som ett intressant utvecklingsområde och ställer mig frågan: Vilka möjligheter skapar teamteaching för att kunna möta alla barn och elevers olikheter i lärandet? Frågor som processgrupperna har ställt sig riktar ljuset mot egen verksamhet och/eller bortom egen verksamhet med generella frågeställningar om forskning. Den här analysen kan bara konstatera att det finns exempel på detta. En intressant frågeställning är hur den fortsatta utvecklingen i processgrupper ser ut mot bakgrund av detta faktum. En fundering jag har är om det kan handla om hur trygg man är i gruppen, dvs. om man vågar se på sin egen roll som pedagog. Pedagoger i processgrupperna ställer sig olika typer av forskarfrågor med sökarljuset inställt på generell forskning eller på sin egen undervisning. Kan forskning implementeras eller söker vi efter forskning som bekräftar det vi gör eller finns det en annan väg osv. Forskare framhåller att man bör inta ett kritiskt förhållningsätt till forskning och se vad som kan vara relevant i den egna praktiken. De menar också att ett vanligt tillvägagångssätt är att försöka hitta svar i forskningen på det man redan gör. Istället bör fokus ligga på att beforska den egna praktiken och skapa beprövad erfarenhet. 5

6 I det sammanhanget är det nödvändigt med systematiskt kollektivt lärande, pedagogisk dokumentation och ett gemensamt språkbruk i syfte att bygga en gemensam kunskapsbas. Detta är ett tydligt utvecklingsområde. Centrala insatser har varit en framgångsfaktor exempelvis ett nära samarbete mellan chefer/skolutvecklare/forskare, mellan chefer och funktioner/processer som stödjer chefers pedagogiska ledarskap t.ex. processledarrollen. Om alla enheter i Skolförvaltningen ska med, hur ska insatserna då se ut? Detta är ett tydligt utvecklingsområde. Processledarrollen kan utgöra ett stöd till chefen i utvecklingsarbetet. Rollen är inte okomplicerad då den handlar både om att utveckla egna kompetenser i samtalsstrategier och analys, möta kollegors frågor, frustration och känslor som uppkommer i förändringsarbete samt leda sina kollegor osv. En framgångsfaktor har varit att processledare har fått mötas och dryfta såväl framgångsfaktorer och dilemman som de har upplevt längs vägen. De har även utmanats i sin egen roll och fått möjlighet att sätta ljuset på sig själv och grupprocessen. Hur ser kollegor på att bli ledd av en kollega? Projektet har tydliggjort behov av att utveckla samtalsstrategier, aktionslärande, verktyg för ett undersökande arbetssätt och analys. I arbetet har det t.ex. varit framgångsrikt att använda både film, bild och textproduktion kopplat till analys och reflektion. /Gunilla Almgren Bäck