Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Transkript

1 Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December

2 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser... 7 Utbildningsinformation... 7 Lärplattformen It s learning... 7 Hemsida - KLIH... 8 Källor... 8 Resurspersoner från institutionen för Idrottsvetenskap... 8 Den egna verksamheten... 8 Kollegialt lärande (KL)... 9 Kontaktuppgifter

3 Bakgrund Regeringen beslutade hösten 2011 att stödja skolors utveckling av ämnet idrott och hälsa. Det fanns flera skäl till beslutet, bland annat visade flera rapporter från skolinspektionen att kraven i kursplanerna inte uppfylldes i ämnet samt att lärare i idrott och hälsa saknade stöd i den pedagogiska utvecklingen av ämnet. Skolverket fick i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för att utveckla och stärka ämnet, vilket nu resulterat i att kompetensutveckling genomförs på tre orter i landet, där Idrottsvetenskap vid Malmö högskola är en av arrangörerna. Kompetensutvecklingen sker i tre omgångar varav den första startar december 2012 och avslutas i maj Syfte Kompetensutvecklingen för lärare i Idrott och hälsa (KLIH) ska bidra till att främja en pedagogisk diskussion som syftar till att ge alla elever förutsättningar att delta och utveckla kunskaper i ämnet idrott och hälsa oavsett t.ex. kön eller kulturell och social bakgrund och att öka måluppfyllelsen i ämnet idrott och hälsa. Deltagarna ska, utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet, utveckla sin kunskap i att planera och genomföra undervisning med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i idrott och hälsa. Vidare ska deltagarna utveckla kunskap i att bedöma elevernas kunskaper utifrån styrdokumentens kunskapskrav. Dessutom behandlas bland annat undervisningens innehåll, form, närvaro, deltagande, bedömning och betygssättning i idrott och hälsa. I utbildningen uppmärksammas särskilt dans-, sim-, hälso- och friluftslivsundervisning, ämnesinnehåll som ofta får ett begränsat utrymme i undervisningen. Deltagarna ska även utveckla sin förmåga att verkar som resurspersoner för att kunna vägleda och stödja kollegor i lokala utvecklingsgrupper (LU) i kollegiala lärprocesser kring det innehåll som utbildningen omfattar. Målgrupp är utbildade lärare i ämnet idrott och hälsa med några års erfarenhet av undervisning samt skolledare. Lärare och skolledare ska vara verksamma i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Utbildningen skall bidra till utvecklandet av en generell kunskap som sedan anpassas av deltagarna till det egna sammanhanget. Uppdragets olika delar Uppdraget omfattar två steg Steg 1: Utbildning av resurspersoner (KLIH) Steg 2: Utbildning som resurspersonerna bedriver i sina lokala utvecklingsgrupper (LU). Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa (KLIH) Steg 1, KLIH, består av en högskoleförlagd del samt arbete mellan de högskoleförlagda delarna. Den högskoleförlagda delen av utbildningen omfattar fem heldagar ( ) fördelade på fyra mer sammanhängande utbildningsträffar samt en återträff efter ca tre - fem månader. 3

4 Datum för träffarna: Träff Omgång 1 Omgång 2 Omgång december 8 mars 3 maj januari 21 mars 15 maj januari 10 april 27 maj 4. 1 mars 23 april 13 juni maj v v Kortfattat kommer träffarna att behandla följande punkter: Träff 1 - Introduktion till utbildningen och de bakomliggande orsakerna till satsningen på ämnet idrott och hälsa. Ämnet i sin helhet diskuteras. Träff 2 - Fokus på dans och simning samt en fördjupad diskussion kring närvaro och frånvaro. Träff 3 - Fokus på hälsa och friluftsliv samt en fördjupad diskussion kring funktionsnedsättning och anpassad fysisk aktivitet (AFA). Träff 4 Planering och diskussion kring genomförandet av utbildningen i hemkommunen. På nytt diskuteras ämnet i sin helhet och de åtgärder som behövs göras. Träff 5 Uppföljning av KLIH och LU samt diskussion om framtida utvecklingsinsatser. Detaljerat schema med tider, salshänvisningar, föreläsarnas namn m.m. finns på nätet och uppdateras om eventuella förändringar skulle ske. Kontrollera gärna schemat före varje träff och tänk även på att schemat bara visar sex månader framåt i tiden (gäller de som går omgång två och tre). Länk till schema omgång 1. oment=idv- L%C3%A4rarfortbildningskurs%201&sokMedAND=false&sprak=SV&resurser= Länk till schema omgång 2. oment=idv- L%C3%A4rarfortbildningskurs%202&sokMedAND=false&sprak=SV&resurser= Länk till schema omgång 3. oment=idv- L%C3%A4rarfortbildningskurs%203&sokMedAND=false&sprak=SV&resurser= Utöver de högskoleförlagda träffarna förväntas deltagarna arbeta självständigt och tillsammans med andra deltagare i KLIH. Arbetet kan bestå av att ta del av de källor som är relevant för utbildningen samt att arbeta med den egna verksamheten och undervisningspraktiken. Deltagarna ska diskutera utbildningen och källorna med övriga deltagare på webben med avsikt att fördjupa kunnandet. Deltagarna ska även på olika vis observera och fundera kring den egna verksamheten och möjligheter och problem som finns eller kan uppstå i verksamheten (se längre ner). 4

5 Lokala utvecklingsgrupper (LU) Steg 2 innebär att resurspersonerna vägleder och stödjer kollegor i lokala utvecklingsgrupper (LU) i kollegiala lärprocesser kring det innehåll som utbildningen omfattar. Detta innebär att, utifrån de lokala förutsättningarna, utforma och genomföra utbildningen i hemkommunen. Steg 1 kan här användas som exempel för själva genomförandet men det är upp till varje resursperson att skapa en (lokal) utbildning som passar henne/honom och den lokala utvecklingsgruppen. Steg 2 behandlas under KLIH, främst under träff 4 då olika exempel på upplägg av utbildningen inom LU diskuteras. Steg 2 sker med fördel mellan träff 4 och 5 i KLIH, men kan även ske under andra tider eller efter KLIH. Uppföljning av KLIH och LU sker under träff 5. Upplägg Bilden på nästa sida beskriver stegen i utbildningen och visar kursens innehåll fördelat på fem träffar och tiden där emellan. 5

6 STEG 1 - KLIH Högskoleförlagd Verksamhetsförlagd Träff 1 - Översikt av uppdraget / Kunskapsöversikt / Översikt av styrdokument - Film, bedömningsunderlag samt kursplaner idrott och hälsa Träff 2 - Dans : teori, case, praktik - Simning: teori, case, praktik - Närvaro och frånvaro Inläsning Informationsinsamling Arbeta med problemställningarna Diskussion med övriga deltagare Dokumentation i form av processjournal (den egna verksamheten) Planering och förberedelse av genomförande av steg 2 Träff 3 - Hälsa: teori, case, praktik - Friluftsliv: teori, case, praktik - Funktionsnedsättning, anpassad fysisk aktivitet (AFA) Träff 4 - Genomgång av planering / matris - Egen planering (gruppvis) - Helheten / åtgärder - Modell för kollegialt lärande STEG 2 - LU Utformande av modell för kollegialt lärande Leda kollegiala samtal Genomförande Loggbok över LU Sammanfatta genomförandet Träff 5 Återträffen - Presentation av genomförandet - Feedback / kommentarer - Värdering av genomförandet - Värdering av kurs - Fortsatt arbete med/diskussion om kollegialt lärande 6

7 Utbildningens upplägg Utbildningen tar sin utgångspunkt i deltagarnas egna erfarenheter och verksamheter och deltagarna stödjer varandra både under de högskoleförlagda delarna som i perioderna mellan dessa, dvs den verksamhetsförlagda tiden. Innehållet utgår från generella beskrivningar av ämnet och deltagarna anpassar detta till det sammanhang deltagaren själv befinner sig i samt, i steg 2, till den lokala utvecklingsgruppen. Deltagarna kommer att vara indelade i 4 grupper som i sin tur är indelade i 2 mindre grupper. Syftet är att deltagarna i gruppen ska stödja varandra i arbetet under hela utbildningen, både under de högskoleförlagda som de verksamhetsförlagda delarna. Det kommer även att finnas diskussionsrum på en lärplattform för respektive grupp. Stödresurser Under utbildningen erbjuds olika resurser som stöd: Utbildningsinformation Lärplattformen It s learning Hemsida KLIH Källor Tillgång till Malmö högskolas bibliotek beläget i Orkanen, på fakulteten för lärande och samhälle, eller via hemsidan Resurspersoner från institutionen Idrottsvetenskap Utbildningsinformation Information om utbildningen finns i olika former. Dels finns en Studiehandledning som innehåller generell information om utbildningen och om upplägget av denna. Mer specifik information finns på Lärplattformen It s learning. På Hemsidan KLIH finns bla information om utbildningen samt exempel på källor (litteratur, artiklar, filmer mm). Utbildningsinformationen är levande och byggs efterhand ut av deltagare och utbildare och är styrt av deltagarnas egna erfarenheter och de diskussioner som uppstår under utbildningens gång m.m. Deltagarna berikar även underlaget med exempel kring det praktiska arbetet i hemkommunen och de frågor som utbildningen behandlar. Syftet med utbildningsinformationen är att ge stöd och inspiration inför utbildningen samt inför planerandet och genomförandet av uppdraget i hemkommunen. Det kan även bidra till fortsatt och kontinuerligt utvecklingsarbete där egna och andra lokala/regionala resurser kan involveras. Lärplattformen It s learning Lärplattformen fungerar som ett samarbetsverktyg genom att deltagarna och utbildarna kan kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter och dokument. Här finns även viss specifik information som t ex läshänvisningar inför varje tillfälle. Deltagarna kan även publicera uppgifter, dela med sig av erfarenheter och viktiga länkar mm. Här finns ett diskussionsforum där varje grupp kan mötas mellan träffarna och även skapa egna diskussionstrådar. Deltagarna lägger upp uppgifter och andra resultat som man bidrar med under utbildningens gång. Det finns också möjlighet att skapa egna projektytor dit deltagarna kan bjuda in andra för att samarbeta, dela material och arbeta tillsammans. 7

8 It s Learning finns tillgänglig för deltagarna under minst ett år efter utbildningens slut. Ytterligare användningsområden kan vid behov kanaliseras genom plattformen, exempelvis erfarenhetsutbyte mellan lokala utvecklingsgrupper. Hemsida - KLIH Utöver It s learning finns en kompletterande hemsida på webben. Länken till sidan läggs upp på it s learning. På KLIH- hemsidan finns information kring utbildningen liksom länkar till källor mm. Deltagarna kan hänvisa till denna hemsida under LU- arbetet. Källor Information om och länkar till en mängd olika källor finns på hemsidan för KLIH. Källorna består av aktuella avhandlingar och vetenskapliga artiklar som berör skolämnet idrott och hälsa samt andra exempel på forskningsresultat och vissa populärvetenskapliga texter. Här finns även länkar till olika dokument från skolverket och skolinspektionen som styrdokument och samtalsguider liksom förslag på källor rörande de olika innehållsdelarna. Resurspersoner från institutionen för Idrottsvetenskap Utbildarna som fungerar som stödresurs består av följande personer: Mikael Londos, fil. dr i pedagogik och universitetslektor i idrottsvetenskap och idrottslärare, kursansvarig Jan- Eric Ekberg, fil. dr i pedagogik och universitetslektor i idrottsvetenskap och idrottslärare Ingegerd Ericsson, fil. dr i pedagogik och universitetslektor i idrottsvetenskap och idrottslärare Torsten Buhre, fil. dr i arbetsfysiologi och universitetslektor i idrottsvetenskap och idrottslärare Ann- Christin Sollerhed, fil.dr i folkhälsovetenskap och universitetslektor vid högskolan Kristianstad och idrottslärare Torun Mattsson, doktorand, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap och idrottslära Anna Fabri, fil. mag i pedagogik, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap och idrottslära Den egna verksamheten Under steg 1 dokumenterar deltagarna den egna verksamheten och detta utgör en spännande utgångspunkt för reflektion och diskussion tillsammans med övriga kursdeltagare och med de ansvariga för utbildningen. Att ställa frågor till den egna undervisningspraktiken, att dokumentera, att reflektera runt den innebär att synliggöra den och att utmana de egna föreställningarna om undervisningen. Detta kan innebära en bekräftelse på undervisningens styrkor men också ett synliggörande av de svagheter som kanske finns. Att synliggöra sådant som tidigare inte varit tydligt i den egna verksamheten och de egna grunderna för denna verksamhet, bidrar till att öppna upp för reflektion, granskning, diskussion och utveckling. Här handlar själva arbetsgången exempelvis om att undersöka förhållanden på den egna skolan och i den egna verksamheten, ta tillvara kollegors erfarenheter, komma med förslag till lösningar/förbättringar, problematisera och göra jämförelser samt relatera detta till olika källor. Vid den avslutande återträffen, träff fem, problematiseras den egna rollen som resursperson i relation till kollegorna i den lokala utvecklingsgruppen. 8

9 Att föra bok över den egna verksamheten, kanske i form av en loggbok, är att genom systematisk skriftlig dokumentation skapa möjlighet till reflektion över det som skett. Det finns många namn för detta och man bör medvetet välja vilken struktur och form denna ska ha. Det finns således en mängd former att samla information om den egna verksamheten, som att man filmar sig själv och den egna undervisningspraktiken, gör intervjuer och enkäter, till att föra loggbok mm. I alla dessa delar gäller att vara noga med etiska frågor. Vad som gäller är beroende av vad man gör, vad detta ska användas till, vilka åldrar det omfattar osv. Råd finns att hitta i följande skrift från vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Se länk på It s learning eller klicka på följande länk. Boken Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (Bjørndal, Cato R. P Stockholm: Liber) rekommenderas när det gäller hur man kan studera den egna verksamheten. Här finns en mängd exempel på hur man kan utveckla sin egen undervisningspraktik genom att arbeta systematiskt med observation och utvärdering och hur man kan föra loggbok. Utgångspunkten är att synliggöra den egna verksamheten och de egna grunderna för sin verksamhet. Det kan handla om att studera förhållanden på den egna skolan och i den egna praktiken, att ta tillvara kollegors och elevers uppfattningar och erfarenheter och att reflektera över dessa förhållanden. Kollegialt lärande (KL) Under steg 2 kommer det kollegiala lärandet (KL) att vara i fokus. KL är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken. Ett antal olika metoder kan samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling, och kollegial handledning. Forskning har visat att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i undervisningen. Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet. Följande punkter är av vikt för framgång i fortbildningen: fortbildningen varar en längre tid medverkan av extern expertis ger bättre resultat fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att inlärningen blir djup lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning lärarna får möjlighet att diskutera med varandra 9

10 Kontaktuppgifter Malmö högskola Mikael Londos, Kursansvarig Jan- Eric Ekberg jan Ingegerd Ericsson Jerry Albihn, Projektledare Regionalt Utvecklingscentrum Skolverket Lars Åke Bäckman, Projektledare lars- Gunilla Prüzelius, Undervisningsråd