Matematikstrategi
|
|
- Ola Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematikstrategi Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser i matematik. Lärare, rektorer, förvaltningsledning och politiker har ett gemensamt ansvar för att bidra till denna utveckling. Inledning Barn- och ungdomsnämnden har högt ställda mål när det gäller att förbättra måluppfyllelsen i matematik. Målet är att alla barn och elever ska lyckas och utveckla sin matematiska förmåga så långt det är möjligt. Målet 2015 är att varje enhet har halverat antalet elever som ej når nivån för godkända kunskapskrav samt ökat antalet elever som når de högsta kunskapskraven. Bakgrund Matematik har varit ett prioriterat område för Barn- och Ungdomsnämnden de senaste åren. Det har bland annat resulterat i satsningen på en kommungemensam matematikutvecklartjänst från 2006, att kompetensutveckling inom matematik prioriterats inom ramen för Lärarlyftet. F o G har sökt statsbidrag för matematikutveckling och Läsa-skriva- räkna, och har inom ramen för dessa, utbildat matematiksamordnare på kommunens skolor, byggt upp matematiknätverk och matematikverkstäder samt genomfört olika kompetensutvecklingsinsatser. En kommungemensam screening i matematik för årskurs 3 har genomförts sedan 2007 och från och med 2011 har alla elever i förskoleklassen screenats med Pröva med tal. Resultaten på Nationella prov och betygsresultat samlas in och redovisas i enheternas verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Resultatet för elevernas måluppfyllelse i matematik är dock inte tillfredsställande utifrån de högt ställda målen. Andelen elever som klarar målen för det nationella provet i matematik för årskurs 9 har kontinuerligt minskat sedan Under våren 2012 och 2011 var andelen elever i åk 9 som inte klarade målen i nationella provet i matematik 19 %, detta är en försämring sedan 2008, då var andelen elever som inte klarade målen 10,3 %. Resultaten för åk 3 och åk 5 (6) på de nationella proven är något högre, men även de har en tendens att försämras. Nationella kunskapsmätningar visar även de att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. (Skolverket, 2011a)Den enskilt viktigaste förklaringen till de försämrade resultaten är att undervisningen domineras av tyst räkning, dvs. eleverna arbetar på egen
2 2(7) hand ur läroböckerna den sortens undervisning medför att andelen lärarledd förståelsebaserad undervisningstid har minskat i den svenska skolan (Skolverket, 2003; 2004; 2007; 2011a). Järfälla kommun medverkar sedan hösten 2012 i SKL:s Matematiksatsning PISA Under det gångna året har representanter från politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare tillsammans med andra deltagande kommuner utbytt erfarenheter utifrån ledning, styrning och matematik. Strategins syfte Matematikstrategin gäller under perioden med syftet att vara ett övergripande, styrande och sammanhållande dokument för de olika nationella satsningarna och förvaltningens egna insatser utifrån analyserade verksamhetsspecifika behov. En övergripande Matematikstrategi tjänar syftet att tydliggöra förvaltningens övergripande intentioner när det gäller att utveckla matematikundervisningen inom FoG. Mål Utifrån 2012 års resultat på nationella provet i matematik och fram till 2015 ska antalet elever, som ej når godtagbara kunskapskrav halveras och antalet elever som når de högsta kunskapskraven ska öka. (Detta mål ska gälla på kommun och enhetsnivå.) Våra operativa mål - Andelen elever som når målen på nationella provet i årskurs 3 i matematik ska öka, (jämfört med det senaste mättillfället). - Andelen elever i årskurs 6 som når målen på nationella provet i matematik ska öka, (jämfört med det senaste mättillfället). - Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A,B,C) i matematik ska öka varje år. - Fler elever ska tycka att matematik är ett intressant och roligt ämne. (jämfört med utgångsläget i elevenkät 2013).
3 3(7) Matematikstrategins fokusområden Styrning och ledning Matematikstrategin blir ytterligare en möjlighet att utveckla förvaltningens ledning och styrning av verksamheten. Den ska också bidra till att förbättra kommunikationen mellan de olika nivåerna, där rektorer och matematiksamordnare/lärare är nyckelpersoner. ( Och för framgång krävs övriga nivåers tydlighet utifrån information och stöd.) SKL:s analyser visar att framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap där den politiska nivån är engagerad, en aktiv skolchef som skapar förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, rektorer som är pedagogiska ledare och en systematisk resultatuppföljning. (SKL 2009) Utveckla analyserna av resultat Forskning visar att analys av resultaten som underlag till åtföljande åtgärder ger högre måluppfyllelse. I Järfälla kommun sker insamling av resultaten för Pröva med tal, screening i matematik åk 3, nationella prov åk 3, 6 och 9 samt betygresultaten i matematik. Matematiksamordnaren är en länk i analysarbetet mellan rektor och lärare samt mellan enheten och central matematikutvecklare. Härigenom möjliggörs att utifrån resultatanalysen utarbeta åtgärder på individ- grupp- och organisationsnivå. Rektor och matematiksamordnare har tillsammans ansvaret att forma ett för enheten fungerande analysarbete. Kompetensutveckling Analyser av professionell lärarutveckling visar att för att utvecklingsinsatserna ska vara framgångsrika, så ska de uppfylla ett antal kriterier med avseende på tid och kvalitet. De viktigaste framgångskriterierna för insatser som riktar sig mot matematiklärares professionella utveckling är att de: - är långsiktiga - har tydlig fokus på lärares undervisningspraktik - innehåller en aspekt av systematisk reflektion över den egna undervisningen och att de - erbjuder stöd till lärare för att de ska kunna fördjupa sig i och implementera en förbättrad undervisningspraktik (Brodie & Shalem, 2011). Skolverkets analys av utvecklingsinsatserna inom Matematiksatsningen bekräftar det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor i utvecklingsinsatser. (Skolverket, 2011b, 2011 c). Matematiklyftet (Skolverket, 2013) utgör en forskningsbaserad och väl genomtänkt modell för hur professionell lärarutveckling inom matematik bör gå till. Alla kommunens matematiklärare ska genomgå utbildningen Det är även angeläget att lärare erbjuds kompetensutvecklingsinsatser i specifika matematiska moment där individen tillsammans med rektor avgör behovet. De
4 4(7) verksamhetsspecifika utvecklingsområdena identifieras bland annat genom analyser av nationella prov, kunskapsuppföljningar på kommun- och enhetsnivå. Genomförande Arbetet inleds med information till matematiksamordnare och rektorer om strategidokumentet och planerat genomförande. (Vid denna informationsinsats är det angeläget att samtliga nivåer deltar för att ge en tydlig signal om alla nivåers delaktighet) Rektor och matematiksamordnare ansvarar för att på den egna enheten planera upp strukturen inom de olika fokusområdena. Aktiviteter Diskussion/workshop på chefsforum Nätverket för matematiksamordnare Matematiklyftet Kompetensutveckling i JBE:s regi. SMART- nätverk Kommungemensamma diagnoser/screeningar Nationella Prov i matematik Införandet av förstelärare Utvärdering Fokusområdena och matematikstrategin som helhet ska integreras med andra matematiksatsningar. Det är viktigt att projektet blir väldokumenterat både ur förvaltningssynpunkt och utifrån deltagandet i SKL:s matematiksatsning. Enheternas ställda utvecklingsmål utvärderas och analyseras på enhetsnivå av rektor/förskolechef och matematiksamordnare. Enheternas arbete med Matematikstrategin redovisas särskilt. Verksamhetscheferna ansvarar för att enheternas utvärderingar analyseras och sammanställs av respektive förskola/skola. Matematikutvecklaren ansvarar för resultatanalys på förvaltningsnivå. Det är av vikt att enheternas arbete med utvecklingsmålen dokumenteras läsårsvis och sammanställs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Underlagen behövs inför planeringen av det fortsatta arbetet på samtliga nivåer och utgör underlag för FoG:s löpande och avslutande utvärderingar av matematikstrategin. Matematikstrategin är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.
5 Organisationsmodell 5(7)
6 6(7) Referenser Bridie,K. & Shalem, Y. (2011). Accountability conversations: mathematics teachers learning through challenge and solidarity. Journal of Mathematics Teachers Education. 14 (6), (s ) Skolverket. (2003) Lusten att lära med fokus på matematik. Rapport nr Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2004) TIMMS Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. Rapport nr Stockholm:Skolverket. Skolverket. (2007). PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport nr Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011a) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen Enheten för utbildningsstatistik. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b) Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av Matematiksatsningen. Rapport nr Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011c) Lesson study och learning study samt IKT i matematikundervisningen En utvärdering av Matematiksatsningen. Rapport nr Stockholm: Skolverket. Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Analys Öppna Jämförelser. Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Bilaga: Uppdragsbeskrivning för Matematiksamordnarna inom FoG
7 7(7) Bilaga 1 till FoG: s Matematikstrategi I Järfälla kommun finns en matematiksamordnare på varje skola, i förskoleklass-åk 5 och åk 6-9 Matematiksamordnarens uppdrag: Övergripande ansvar på sin enhet, för: - att de olika kommungemensamma screeningarna i matematik: Pröva med tal i förskoleklassen, Screeningen i åk 3 genomförs och sammanställs. - att initiera resultatanalyser gällande screeningar och Nationella proven åk 3, 6 och 9. Dessa analyser ska bidra till identifiering av elever i behov av särskilt stöd i matematik samt synliggöra utvecklingsområden och möjliga åtgärder på organisations-, gruppoch individnivå. - rapportering av resultatanalyser, från screeningarna samt Nationella proven, till skolledning samt kommunens matematikutvecklare. Delta i kommunens nätverksträffar för matematiksamordnare och främja god kvalitet och utveckling av dessa träffar genom att bl.a. aktivt delta vid diskussioner samt bidra med egna erfarenheter, kunskaper, tankar och idéer. Ansvara för återkoppling och information om nätverksträffarnas innehåll till berörd personal på sin enhet. Forum för detta bör finnas på varje enhet ex. ämnesgrupper. Främja utvecklingen i matematik på sin enhet. Kompetensutvecklas kontinuerligt utifrån egna och verksamhetens behov, med stöttning från kommunens matematikutvecklare, matematiknätverket och den egna enhetens ledning.
8 8(7) Bilaga 2 till FoG: s Matematikstrategi Aktivitetsplan 2014 FoG:s Matematikstrategi Matematikstrategin gäller under perioden med syftet att vara ett övergripande, styrande och sammanhållande dokument för de olika nationella satsningarna och förvaltningens egna insatser utifrån analyserade verksamhetsspecifika behov. En övergripande Matematikstrategi tjänar också syftet att tydliggöra förvaltningens övergripande intentioner när det gäller att utveckla matematikundervisningen inom FoG. Matematikstrategin har följande fokusområden: Styrning och ledning, Utveckling av analyserna av resultat Kompetensutveckling. Aktivitet Tid Målgrupp Ansvarig 1 Implementering av Matematikstrategin: a) Arbete med strategin i matematiknätverket b) Workshop på chefsmöten Lå-13/14 Lärare i matematik Skolledare Förvaltningspersonal Politiker PISA-gruppen Informatör 2 Matematiklyftet Start ht-13 Lärare i matematik Matematikutvecklaren 3 Kompetensutveckling i JBE:s regi. kontinuerligt Lärare i matematik Matematikutvecklaren 4 Nätverksträffar för enheternas matematiksamordnare syfte informations- och erfarenhetsutbyte samt kompetensutveckling 3 4 ggr/termin Enhetens Matematiksamordnare Matematikutvecklaren 5 SMART- nätverk a) nyheter kring matematikmaterial presenteras kontinuerligt b) SMART-träffar med Tema Matematik återkommande 6 Kommungemensamma diagnoser/screeningar a) Genomförande b) Sammanställning och analys av resultat c) Åtgärdsplan utifrån analysen Varannan månad Enheternas SMARTsamordnare Alla intresserade Lärare matematik FoG-centralt Ma-samordnare
9 9(7) 7 Nationella Prov i matematik a) Genomförande b) Sammanställning och analys av resultat c) Åtgärdsplan utifrån analysen Lärare i matematik Ma-samordnare 8 Införandet av förstelärare i matematik. a) Huvudläraruppdrag lokalt b) Ingå i kommungemensamt Förstelärarnätverk Från ht-13 Lärare i matematik FoG-centralt
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merSlutrapport SKL Matematik PISA 2015
1 (31) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Järfälla kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till info@skl.se senast den 1 september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merMatte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merHandlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merKommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA
2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport
Läs merRapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
Läs merTid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Läs merKvalitetsrapport 2014
Kvalitetsrapport 2014 Läsåret 2013/2014 Årskurs 7 9 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Organisation... 4 3 Förutsättningar... 5 4 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 7 5 Prioriterade utvecklingsområden,
Läs merKarriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merFörskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16
Förskoleområde 2 Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen Utvecklingsplan läsåret 15/16 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier
Läs merUppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Läs merKvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem
Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merHur svårt kan det vara
Hur svårt kan det vara Växjökonferensen 27/1-2016 -styrkedjans betydelse för ett fungerande kvalitetsarbete och bättre resultat Lars Thorin Bräcke http://lartho.wordpress.com Föreläsningens innehåll Styrkedjan
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merLokal arbetsplan Tokarpsskolan
Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Verksamhetens organisation Tokarpsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att eleverna är mellan 6 till 16 år. Skolan är indelad i olika arbetslag, F-3 DE, 4-6 DE, 7-9 DG
Läs merSystematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merEnhetens arbetsplan. Upprättad 20130618. Ekebyskolan. program. policy. handlingsplan. riktlinje. Enhetens arbetsplan, mall 1(6)
Enhetens arbetsplan Upprättad 20130618 Ekebyskolan program policy handlingsplan riktlinje Enhetens arbetsplan, mall 1(6) Inledning Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas en arbetsplan
Läs merHur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse? Nationellt identifierade behov Utmaningar Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merVerksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings
Läs merResultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010
Bilaga 3 Rapport 2010-09-10 Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010 1. Engelska Av eleverna i årskurs 5 är det 82,7 % som sammantaget uppnått kravnivån för det nationella ämnes i engelska.
Läs merSlutrapport SKL Matematik PISA 2015
1 (24) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun : Robertsfors kommun Rapporten skall skickas som ett PDF dokument till info@skl.se senast den 1 september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska
Läs mer2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merARBETSPLAN 2014/2015
ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs mer2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merLokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9
Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I
Läs merBarns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet
Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merDag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merUtbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsförvaltningen Bildningsstaden Borås Faställt av: Utbildningsnämnden Datum: 26 oktober 2010 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan
Verksamhetsplan 2014-2015 Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1/hagenskolan Vision/Verksamhetsidé Alla barn har rätt att utvecklas för att nå sin högsta potential. Vår skola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merKvalitetsrapport för Sollentuna kommunala förskolor och skolor läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport för Sollentuna kommunala förskolor och skolor läsåret 2014/2015 Inledning Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen.
Läs merBedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merDnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08
Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merÖppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar. 2. Entréavgift Gullmarsborg Bilaga
Kommunstyrelseförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINSLISTA Utbildningsnämnden kallas till sammanträde onsdagen den 18 maj, kl. 13.00 15.30 i sammanträdesrum Borgmästaren i stadshuset, Lysekil. Öppet sammanträde
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet
1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merMyggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5
Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor namn Inger Fält Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merOBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!
Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE till barn- och utbildningsnämndens beslutande sammanträde i mars 2016 Tid: Måndagen den 14 mars kl. 15.00 Plats: Kindla, kommunhuset, Lindesberg Kallade ledamöter
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merVerksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016
Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Sundby förskola och skola 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2... 2... 2 Mål... 3... 3... 3 Fritids... 3 Organisation och arbetsklimat... 3 Handlingsplan... 4 Vilka
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merSkolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning
Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04
Läs merMatematiksatsningen PISA 2015 en modell för att utveckla svensk skola
4 KAPITEL Matematiksatsningen PISA 2015 en modell för att utveckla svensk skola I januari 2012 tackade sju kommuner ja till att delta i en pilotomgång av SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Samtidigt som
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs mer