Kvalitetsrapport för Sollentuna kommunala förskolor och skolor läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Sollentuna kommunala förskolor och skolor läsåret 2014/2015 Inledning Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Sollentunas förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för det systematiska kvalitetsarbetet. Enheternas kvalitetsrapporter inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i nämndens verksamheter. Resultatbeskrivningarna utgår från barn- och ungdomsnämndes åtaganden. Rapporten avslutas med en sammanfattning per verksamhetsområde. Statistiska resultat och analyser återfinns i rapporten Analysrapport grundskola ärende BUN2015/1197. Målgruppen för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst barn- och ungdomsnämnden, tjänstemän på barn- och utbildningskontoret, samt ledare och personal i kommunens förskolor och grundskolor. Syftet är att: Ge en samlad bild av kommunens verksamhet. Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Övergripande analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna. Föreslå åtgärder för förbättring. Ge nämnden ett bra beslutsunderlag inför kommande års måloch budgetarbete. Ytterst syftar arbetet till att nå de mål barn- och ungdomsnämnden har satt för kommunens förskole- och skolverksamhet: Att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Att Sollentunas skolor ska ha landets högsta meritvärde. Att alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Målen är väl kända på samtliga enheter, både bland ledare och medarbetare. Alla förväntas att arbeta medvetet och systematiskt för att förbättra resultaten. Resultatutvecklingen har som en följd av det under flera år varit god. Sollentuna är utan tvekan en framgångsrik skolkommun, vars verksamhet och resultat uppmärksammas i olika sammanhang. Bakom kommunens resultatutveckling ligger framgångsfaktorer som är väl kända inom forskning och beprövad erfarenhet, en samsyn hos politiker och tjänstemän om uppdrag och mål, tydligt ledarskap, en strukturerad resultatuppföljning, gemensamma normer och förhållningssätt, höga krav och förväntningar på elevernas förmåga samt ett gott samarbete mellan skola och hem. Dessa framgångsfaktorer genomsyrar både enheternas och kommunens systematiska kvalitetsarbete. De ska också genomsyra det dagliga arbetet på förskolor och skolor och mötet med barn/elever och vårdnadshavare. Organisation och förutsättningar Kommunens verksamhet är organiserad i 17 enheter där enheternas storlek varierar. Någon enhetlig struktur för enheterna finns inte, rektor äger beslut om den inre organisationen i enlighet med skollagens föreskrifter. Några enheter inrymmer allt från förskola till grundskola upp till och med årskurs 9. Andra har grundskola upp till och med årskurs 6. En av de 17 enheterna omfattar enbart förskolor. Samtliga enheter leds av en rektor/förskolechef med en eller flera biträdande rektorer. Chef för rektorerna och förskolechefen är förvaltningschefen på barn- och utbildningskontoret. Enheterna har stor frihet att utforma verksamheten utifrån de behov och förutsättningar som finns. Det är ingen målsättning att enheterna ska vara lika. Tvärtom värnar kommunen om olikheten. Däremot finns det en målsättning att barnen/eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att uppmärksamma enheternas olika förutsättningar och så långt det är möjligt säkra att likvärdighet råder. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att förbättra resultaten samt: Att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella och kommunala målen. Att utveckla arbetsprocesser. Att bedöma resultat och måluppfyllelse. Att vidta lämpliga åtgärder.

3 Underlag för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete Sollentuna förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyget har ett starkt mål- och resultatperspektiv och består av flera delar: Modul för planering inför kommande verksamhetsår. Arbetsplan, som är en rapport utifrån planeringen. Modul för att följa upp och analysera under pågående verksamhetsår. Uppföljning av läroplansområden, som är en rapport Kvalitetsrapport. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser utifrån ett gemensamt kvalitetsårshjul. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls, något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling genomförs uppföljningar både skriftligt och i dialogform. Resultatinsamling Barn- och utbildningskontoret samlar löpande under året in resultat från enheterna. De aktuella resultaten är: betyg, nationella ämnesprov, uppföljning av barns och elevers trygghet och arbetsro i förskola och skola, uppföljning av barns och elevers kunskapsutveckling i alla ämnen när inte betyg ges, särskilda uppföljningar genomförs i svenska och matematik, kundundersökning, medarbetarenkät samt Våga Visa-rapporter. Dessa resultat har redovisats för nämnden i Analysrapport grundskola ärende BUN2015/1197. Uppföljning med rektorer/förskolechef I kvalitetsårshjulet finns en struktur för skriftliga uppföljningar och dialoger mellan olika medarbetare på barn- och utbildningskontoret och enheternas ledning. Regelbundna skriftliga uppföljningsrapporter lämnas av enheterna i Stratsys avseende systematiskt arbetsmiljöarbete, sjukfrånvaro, kundenkätens resultat och utfall från Olweusenkäten. Barn- och utbildningskontoret sammanställer och återkopplar till enheterna. Resultatdialog avseende höstterminens kunskapsutveckling i alla ämnen årskurs 1-5 samt betyg årskurs 6-9. Resultatdialog avseende läsårets kunskapsutveckling i alla ämnen årskurs 1-5 samt betyg årskurs 6-9, kvalitetsrapport och läroplansrapport. Resultatdialog särskilt avseende läsårets resultat i matematik och svenska. Utvecklingsdialog som utgår från de olika resultatdialogerna och utmynnar i en enhetens arbetsplan för kommande läsår.

4 Våga Visa Våga Visa är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet, Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby. Syftet med Våga Visa är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun genom att utvärdera verksamheten. Våga Visa baseras på läroplaner för förskola och skola, utgår från ett barnoch elevperspektiv, stödjer det systematiska kvalitetsarbetet, jämför kommunernas förskolor och skolor samt sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling. Metoderna omfattar idag tre delar: elev- och föräldraenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor och grundskolor. Observationerna resulterar i en skriftlig rapport. Struktur för kommunens systematiska kvalitetsarbete Det är förvaltningschefen som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet för den kommunala verksamheten i förskola, grundskola och skolbarnsomsorg. I det ansvaret ligger att kontinuerligt tillsammans med rektorer/förskolechefer följa upp och diskutera aktuella resultat och åtgärder. Rektor/förskolechef Ansvarar för enheternas systematiska kvalitetsarbete och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera enhetens samlade resultat. Säkrar att det på arbetslagsnivå och ämnesgruppsnivå sker en resultatuppföljning, ett utbyte av erfarenheter och diskussioner om förbättringsåtgärder. Det kollegiala lärandet och delningskulturen genomsyrar arbetet inom de kommunala verksamheterna. Försäkrar sig om att lärare i mötet med sina elever, minst en gång per läsår, gör en uppföljning av undervisningens kvalitet. I åk 4-9 görs den i form av en kommungemensam elevenkät. Utifrån det ovan beskrivna arbetet med kvalitetsårshjulet formulerar enheternas ledning en kvalitetsrapport samt en rapport med uppföljning av läroplansområden inför kommande läsårsstart. Dessa rapporter ligger till grund för den arbetsplan som tas fram i samarbete med enhetens medarbetare och sedan fastställs vid respektive utvecklingsdialog. I direkt anslutning till utvecklingsdialogen träffar förvaltningschefen rektor/förskolechef för ett medarbetarsamtal som då får ett skriftligt uppdrag för kommande läsår.

5 Resultatuppföljning Uppföljningen från skolorna och förskolorna har skett i två rapporter Kvalitetsrapport I rapporten redovisar skolor och förskolor resultat av handlingsplaner och aktiviteter i enlighet med barn- och ungdomsnämndens åtaganden. Alla handlingsplaner och aktiviteter har också kopplats ihop med ett eller flera läroplansområden. Rektorerna/förskolechefen statusuppdaterar handlingsplaner och aktiviteter samt lämnar en kommentar till resultatet. Uppföljning läroplansområden I denna rapport sammanställs skolornas och förskolornas handlingsplaner och aktiviteter utifrån läroplanens målområden. Rektorerna/förskolechefen kommenterar enhetens utveckling i förhållande till de nationella målen. Uppföljning av resultat i förskolan Arbetet med pedagogisk dokumentation är väl förankrat i förskolorna. De flesta förskolor använder digitala verktyg för detta. Fotografier och bilder som illustrerar barnens intressen och kunskapsutveckling sparas tillsammas med korta anteckningar. Pedagogerna analyserar innehållet vid reflektionsmöten och har detta som utgångspunkt för den fortsatta verksamhetsutvecklingen och vad som utmanar barnens lärande. Fler förskolor benämner detta som Intressespår och ger barnet inflytande över verksamhetens planering. Föräldrarna får ta del av den pedagogiska dokumentationen, vilket också framkommer i kundundersökningen. Arbetet med att förstå och använda pedagogisk dokumentation har lett till att förskolorna synliggör och utvecklar sitt systematiska kvalitetsarbete. Förskolornas tillvägagångssätt dokumenteras på en gemensam webbsida som finns att nå via Att beskriva och dela med sig av strukturer och processer utvecklar både den egna verksamheten och stödjer andra förskolor i sin utveckling. Detta ligger helt i linje med synsättet om kollegialt lärande och delningskultur. Barn- och utbildningskontoret ser en tydlig fortsättning av förskolornas arbete med att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det finns idag ett ökat fokus på barns lärande och att med hjälp av digitalta verktyg dokumentera och följa barnens utveckling. Medvetenheten om miljöns utformning och betydelse för barns lärande har markant ökat under året och flera förskolor ser över utformningen av både den inre och yttre lärandemiljön. Förskolornas förmåga att arbeta med barns språkutveckling är väl utvecklad. Pedagogerna har god kännedom om materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och använder detta för att säkra innehållet i

6 verksamheten. Många använder sig också av Bornholmsmodellen. Kompetensutveckling inom TRAS och språkutvecklande arbetssätt erbjuds av barn- och utbildningskontoret. Inom förskolan finns ett stort intresse för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter. De gemensamma webbsidorna som finns att nå via innehåller kompetensutvecklande material och erfarenheter kring områdena: Flera språk i förskolan Lekgrupper i förskolan Lärplattor i förskolan Matematik i förskolan NO och teknik i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Pedagoger från förskolorna har utvecklat sidorna och håller dessa uppdaterade. Vid två till tre tillfällen per termin inbjuds pedagoger till kortare föreläsningar där kollegor delar med sig av sina kunskaper inom ett specifikt tema. Pedagoger från förskolorna har även deltagit vid BETT-mässan, SETT-mässan och IKT-arena. Utifrån nämndens åtagande att barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande kan barn- och utbildningskontoret se en positiv utveckling avseende förskolans arbete med läroplansområdet utveckling och lärande. 90 % av föräldrarna svarar i kundenkäten att de är nöjda med förskolans verksamhet. Uppföljning av resultat i förskoleklass I förskoleklassens uppdrag ingår att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen utgår från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Verksamheten i förskoleklass är elevernas första möte med skolan. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med skolans lokaler och arbetssätt samt umgås med äldre elever. Flera förskoleklasser arbetar utifrån STL-metoden (Skriva sig Till Lärande). Arbetet har lett till att eleverna tidigt visar intresse för att läsa och skriva samt att arbeta med matematik och många barn kan läsa och skriva när de börjar i årskurs 1. Under ett par år har förskoleklasserna deltagit i ett forskningsprojekt som leds av Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet. Detta berör matematik och minnesträning via lärplatta. Vid en första redovisning av resultaten syns en mycket positiv utveckling och arbetssättet kommer att vara ett permanent innehåll i alla förskoleklassers arbete från och med läsåret 2015/2016.

7 Förskoleklassen pedagoger har under läsåret deltagit i nätverksträffar som erbjudits tre till fyra gånger per termin. Syftet är att öka kunskapen och sprida erfarenheter om förskoleklassernas verksamhet. Skolverket har under året publicerat ett nytt stödmaterial för förskoleklass. Detta är tänkt att bidra till ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan. I stödmaterialet ges exempel från praktiken och forskning om förskoleklassen. Innehållet vid nätverksträffarna har utgått från det nya stödmaterialet. Förskoleklassen har under året utvecklat sin speciella särart som skolform, då de är en bro mellan förskola och grundskola. Utfallet av förskoleklassens arbete bidrar till de resultat som framkommer i de kunskapsuppföljningar som genomförs från och med årskurs 1. Uppföljning av resultat i fritidshemmet Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever på låg- och mellanstadiet. Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans ska skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande. Fritidshemmets pedagoger har under året deltagit i nätverksträffar som erbjudits tre till fyra gånger per termin där det genomförs kompetensutveckling kring fritidshemmet uppdrag. Fokus under året har varit på hur man arbetar i ett arbetslag och hur en pedagogisk planering för fritidshemmet ska genomföras. Pedagogerna har även lyssnat till en föreläsning som inspiration till arbetet med normkritiskt tänkande. Skolverket har under året publicerat ett nytt allmänt råd för fritidshemmet. Syftet med de allmänna råden är att ge stöd och vägledning i arbetet med att planera en målstyrd fritidshemsverksamhet som utgår ifrån styrdokumenten och att bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna i fritidshemmet. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. Innehållet vid nätverksträffarna har utgått från det nya allmänna rådet. Utifrån innehållet i Skolverkets allmänna råd har barn- och utbildningskontoret erbjudit en kompetensutveckling i form av studiecirkel

8 för de biträdande rektorer som leder fritidshemsverksamheten, kallad Leda Fritids, under ledning av Ann S Pihlgren. Tillgången på fritidslärare/fritidspedagoger är låg i hela Stockholmsområdet vilket leder till svårigheter vid rekrytering till verksamheterna. Många som arbetar inom kommunens fritidshemsverksamheter saknar en pedagogisk högskoleutbildning. Detta har lett till att barn- och utbildningskontoret satsat på att ge tolv medarbetare möjlighet till ekonomiskt stöd om de genomför en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare. Utifrån nämndens åtagande att eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll kan barn- och utbildningskontoret konstatera att de insatser som genomförts har lett till ökad kvalitet. I uppföljningsarbetet med enheterna framkommer att fritidshemsverksamheten utgår från Lgr 11 och de nya allmänna råden. Andelen föräldrar som svarar att man anser att fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för barnet är i förskoleklass 85 procent och 83 procent i årskurs 2. Uppföljning av resultat i grundskolan Meritvärden och behörighet I avgångsbetyget 2015 för årskurs 9 når 86 procent av eleverna målen i alla ämnen. Inget ämne har en lägre andel än 94 procent, utom svenska som andraspråk som ligger avsevärt lägre på 77 procent. Våren 2015 var det genomsnittliga meritvärdet för de kommunala skolorna 246,2 poäng. 92,8 procent av eleverna var behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen En närmare beskrivning av skolornas resultatutveckling finns sammanställt i Analysrapport grundskola ärende BUN2015/1197. PRIO Edsbergsskolan, Eriksbergsskolan, Kärrdalsskolan och Vaxmoraskolan har under läsåret deltagit i SKL:s PRIO-projekt, vars övergripande mål är att höja kunskapsresultaten med fokus på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet samt att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Skolforskning visar att de största effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare följer upp undervisningen. Våga Visa observationer Under läsåret 2014/2015 observerades följande kommunala enheter: Kärrdalsskolan och förskolorna Sjörövaren och Storken, Runbacka förskola

9 och skola, Utbildning Rotebro med förskolan Ebba, Sofielunds förskola, Vaxmora förskola och skola. Dessa fristående enheter observerades: Vittra Rösjötorp förskola och skola, Förskolan Skogsbrynet, Kokalite förskola och skola, Klax förskolor Klossen och Labyrinten, Kvarnskogens förskola samt Sagokullens förskola. En samlad bild av observationernas utfall visar på enheterna har en verksamhet med hög kvalitet. Olweus Alla skolor har arbetat utifrån Olweusmetoden och tretton skolor är nu Olweuscertifierade, övriga ansöker under kommande läsår. Andelen elever som upplever att de har blivit mobbade har sjunkit ner till 4,5 procent. Resultaten har redovisats för barn- och ungdomsnämnden och en sammanställning återfinns i Analysrapport grundskola ärende BUN2015/1197. Matematiklyftet Alla skolor har arbetat med matematiklyftet. Utöver de två moduler som Skolverket ger statsbidrag för har skolorna fortsatt med fler moduler, men då i lägre takt än tidigare. På flera skolor har även lärare i andra ämnen genomfört liknade diskussioner och planeringar som matematiklärarna, eftersom det leder till kollegialt lärande och verksamhetsutveckling. Karriärstjänster Inom de kommunala skolorna finns nu 57 förstelärare fördelade på samtliga skolor. Rekrytering pågår för ytterligare förstelärare. Planen är att alla skolor ska ha en förstelärare i ämnet matematik och en i ämnet svenska. I kommunen ska dessutom finnas en förstelärare för varje ämne. Lokala Utvecklings Center (LUC) Nu planerar barn- och utbildningskontoret tillsammans med skolorna för att inför LUC, Lokalt Utvecklings Center, för att fortsätta utveckla alla skolans ämnen. LUC organiseras även för förskola och fritidshem. Det innebär att varje skola ansvarar för ett eller två ämnen. I dessa ämnen finns förstelärare. Varje LUC får ett särskilt ansvar för att initiera samarbete med alla skolors lärare, stödja kompetensutvecklingen samt ha kontakt med universitet och forskning inom ämnesområdet. Digitalisering Att arbeta digitalt, med IKT (Information och Kommunikations Teknik), är nu ett integrerat arbetssätt på alla förskolor och skolor. I PiiS-utvärderingen framkommer att delningskulturen generellt sett är väl utvecklad. Attityden

10 från lärare, pedagoger och ledning är att man delar både resurser, idéer och tankar. Samtliga enheter redovisar att de har en digital kommunikation med hemmen men det finns ännu inte en likvärdig skolplattform för alla kommunala skolor, en upphandling pågår. Många skolor uppger att deras lärare tillgängliggör resurser inför och efter ett lektionspass via flippade föreläsningar i olika format. I år har alla skolor haft både kompetens och kapacitet för att ta emot ett stort antal studiebesök, både från andra kommuner och även internationella besök. Sollentunas skolor deltog vid BETT-mässan med drygt 100 skolledare och pedagoger. Vid SETT-mässan som arrangeras i Kista erbjöds som vanligt egna föreläsningar för och av kommunens lärare. Dessutom hade barn- och utbildningskontoret en egen monter för att erbjuda kollegialt lärande och locka nya medarbetare till kommunen. IKT-arena Sollentuna arrangerades för att samordna föreläsningar och studiebesök för våra besökare runt om i Sverige. Forskning Arbetet med STL (Skriva sig Till Lärande) fortsätter på våra skolor. Utbildningsinsatser har genomförts för fjärde året. En av skolutvecklarna, Annika Agélli Genlott, forskar på deltid kring resultaten av arbetssättet via Örebro universitet. De resultat som presenterats visar på fantastiska resultatökningar hos elever som arbetar utifrån STL, liksom att spridningen mellan flickors och pojkars resultat minskar tack vare att pojkarna presterar bättre. Internationella klasser Antalet nyanlända elever som kommer till Sollentuna har ökat markant under året. Alla elever tas emot via Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna (CIFS). Där genomförs medicinsk och pedagogisk kartläggning. Elever som börjar i förskoleklass samt årskurs 1 och 2 erbjuds sedan plats i ordinarie klasser. De äldre eleverna börjar i internationella klasser som finns på Edsbergsskolan, Helenelundsskolan, Kärrdalsskolan, Sofielundsskolan och Utbildning Rotebro. Kundundersökningar I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna nöjda med verksamheten och 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling. I genomsnitt 88 procent av vårdnadshavarna säger sig kunna rekommendera sitt barns förskola/skola till andra, vilket är en hög andel och signalerar att man anser att det är en

11 mycket god kvalitet på utbildningen och omsorgen i kommunens förskolor och skolor. Generellt är även eleverna nöjda med trygghet och trivsel vilket 85 till 92 procent uppger. Eleverna har också förtroende för sina lärares stöd och hjälp och uppger att de möter höga förväntningar från de vuxna i skolan. 90 procent av eleverna i åk 5 tycker att det är roligt i skolan. Nämndens åtaganden Utifrån nämndens åtagande att alla elevers och skolors resultat ska förbättras kan konstateras att Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt, även om målvärdet inte uppnåtts fullt ut. Andelen elever som klarar kunskapskrav i alla ämnen har sjunkit något från 88 procent till 86 procent vilket delvis kan förklaras av att andelen nyanlända ökat i den aktuella årskursen. Om man ser till resultat utifrån SALSA-bedömning och till enskilda individer har flera skolor, där meritvärdet kan synas lågt, gjort förväntade prestationer eller överträffat förväntningarna. 92,8 procent av Sollentunas elever var behöriga till gymnasieskolan. Utifrån nämndens åtagande att Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan kan konstateras att andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna över tid har legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent. Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit på de flesta skolorna. I flera skolor ligger siffran på runt 2 procent. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat. Sammanfattning av resultaten Statistiska resultat och analyser återfinns i rapporten Analysrapport grundskola ärende BUN2015/1197. Sollentuna skolor har en mycket god kvalitet och höga meritvärden. Sollentuna syns, hörs och uppmärksammas både nationellt och internationellt.