Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan

2 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell mångfald (rätt till modersmål) Antal elever Flickor Pojkar Barn med utländsk bakgrund Fsk klass Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Tuvan Totalt Antal anställda, lärare: 36 Andel lärare med högskoleexamen: 91,7% 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Prioriterade åtgärder Implementering av Lgr11 Införande av Lokala pedagogiska planeringar Lyfta språket i alla ämnen Utbildning i Svenska som andraspråk Mål i den lokala arbetsplanen I slutet av läsåret 11/12 finns Lokala pedagogiska planeringar (LPP) som är kända för elever och vårdnadshavare, för varje genomfört arbetsområde. I slutet av läsåret 11/12 har elevernas måluppfyllelse förbättras från förgående år. Under läsåret 11/12 använder sig personalen av bedömningsstöd i svenska. 2

3 3. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade åtgärder Fokus för läsåret var självklart de nya styrdokumenten och hur de skulle implementeras i verksamheten. Vi har arbetat mer konkret med kursplanerna i Lgr 11. I det arbetet har vi även infört Lokala pedagogiska planeringar som ett självklart stöd. Det har varit viktigt att lärarna fått möjlighet att diskutera, reflektera och göra Lokala pedagogiska planeringar. En prioriterad åtgärd för läsåret var att vi lyfte språket i alla ämnen. Med det menar vi att läraren medvetet arbetade med att stärka det ämnesspecifika språket och begreppen. Lärarna måste även tillsammans arbeta med de språkliga områden som eleverna behöver utveckla. På F-3 har vi implementerat den kommunala språkplanen. Läsa-skriva-räknapengarna riktades till en utbildning i Svenska som andraspråk som anordnades i samarbete med Karlstads universitet. Det var en bra utbildning men tyvärr deltog delvis fel målgrupp. Vi kan se att behovet av kunskaper i Svenska som andraspråk var större hos andra ämneslärare än de svenskalärare som deltog. För att höja måluppfyllelsen så har vår bibliotekarie en viktig roll. Hennes arbete med t ex läsgrupper och författarporträtt är viktiga för att öka måluppfyllelsen. Hon har en aktiv roll i elevernas kunskapsutveckling och har studerat kursplanen i svenska för att se vad hon kan bidra med utifrån sin roll. Det gör henne till ett stöd för alla lärare på skolan och hon kompletterar svenskundervisningen med sina specifika kunskaper. Hon är även en inspirationskälla för eleverna när det gäller att hitta rätt litteratur som bidrar till ökad läslust! Tillsammans med andra lärare på skolan har hon arrangerat författarbesök som har varit väldigt uppskattade av eleverna. Genom författarbesöken har vi sett en ökad utlåning av böcker från skolbiblioteket. Arbetet med att öka gemenskapen och samsynen på Björkhagaskolan har fortsatt under förra läsåret. Detta arbete tillsammans har ökat måluppfyllelsen på Björkhagaskolan. Arbetet med de nya kursplanerna har stärkt lärarna ytterligare i diskussioner om skolans uppdrag. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål 4.1 Måluppfyllelse av normer och värden Målen i plan mot kränkande behandling utvärderas här (trivselenkäten är en del av underlaget) Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet 4 - Detta kriterium kännetecknar skolan X 3

4 Förskoleklass/Grundskolan På Björkhagaskolan ska vi sträva efter att använda ett vårdat språk när vi pratar med varandra. Vi ser utveckling när: - personalen använder ett vårdat språk mot varandra - personalen använder ett vårdat språk mot eleverna - eleverna använder ett vårdat språk mot varandra - eleverna använder ett vårdat språk mot personal - resultatet i vårens kartläggning visar att användandet av ett vårdat språk har ökat Under året har det varit aktiva insatser för att förbättra språket på Björkhagaskolan. Bl. a har elevrådet på F-3 arbetat med att göra affischer som satts upp i kapprum för att påminna varandra om att använda ett vårdat språk. På 4-6 har man tittat på film och diskuterat dilemman hur man ska vara mot varandra. Personalen finns med vid övergångar och i kapprum och där märker de förbättring av språket. Troligen används ett sämre språk när vuxna inte är närvarande då vi ser i kartläggningen att eleverna fortfarande tycker att vi behöver arbeta vidare med att förbättra språket på Björkhagaskolan. Ytterligare utvecklingsområden som visar sig i elevernas kartläggning och trivselenkät är arbetsro och arbetsglädje. 4.2 Utvärdering av förskoleklassens verksamhet när det gäller utveckling och lärande Mål att sträva efter i förskoleklass BUN:s prioriterade mål är: I förskoleklassen utvecklas elevens självkänsla så att eleven lär sig att lita till och uppskatta sin egen förmåga. Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet 4 - Detta kriterium kännetecknar skolan X Förskoleklassernas arbete med att skapa trygga elever när de kommer till Björkhagaskolan är mycket bra. Tryggheten för eleverna ligger i fokus och det gör att eleverna vågar att prova nya saker. När de sedan lär sig nya saker förbättras självkänslan och eleverna litar på sin egen 4

5 förmåga. Alla elever vågar uttrycka sig i samlingen och känner sig trygga i gruppen. Utvecklingsområde är att eleverna behöver träna på att vänta på sin tur. 4.3 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Grundskola BUN:s prioriterade mål är: Mål angående uppfyllelse av kunskapsmålen i grundskolan Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar skolår 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik, engelska och svenska i de nationella proven i årskurs 6, ligger över riksgenomsnittet. Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik och svenska, i de nationella proven, i årskurs 3,ligger över riksgenomsnittet. Redovisa uppfylld kravnivå för nationella prov i svenska och matematik för åk 3 Redovisa måluppfyllelse för nationella prov i svenska och matematik för åk 3 Matemati k delpr A delpr B delpr C delpr D delpr E delpr F delpr G gruppuppg ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % Pojkar Flickor Totalt Svenska pojkar flickor totalt SVA självbedömning Självbedömning Delpr A Delpr B Delpr C Delpr D Delpr E Delpr F Delpr G Delpr H högläsning samtal ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % Självbedömning Delpr A Delpr B Delpr C Delpr D Delpr E Delpr F Delpr G Delpr H högläsning samtal ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % ant % pojkar flickor totalt

6 Redovisa måluppfyllelse för nationella prov i engelska, matematik och svenska för åk 6 Matematik delprov A delprov B delprov C delprov D antal % antal % antal % antal % Pojkar Flickor Totalt Svenska delprov A delprov B, C delprov D delprov E antal % antal % antal % antal % Pojkar Flickor Totalt SVA delprov A delprov B, C delprov D delprov E antal % antal % antal % antal % Pojkar Flickor Totalt Engelska Part A Part B Part C B1, B2 antal % antal % antal % Pojkar Flickor Totalt Matematik Årskurs 3 Inom matematiken har vi sedan förra läsåret förbättrat oss avsevärt. Resultatet i år är mycket bättre än vad de var förra året. Resultatet har höjts både hos pojkar och flickor men i år kan vi tydligare se att flickorna har ett bättre resultat än vad pojkarna har. I vår analys ser vi att eleverna är starka i huvudräkning, geometri och att se mönster. Utvecklingsområden är skriftliga räknemetoder, att eleverna läser och förstår det tal de ska svara på och att de behöver bli bättre på att beskriva sina tankegångar vid uträkning. 6

7 Årskurs 6 I de nationella proven i matematik har pojkarna högre måluppfyllelse än flickorna. Det finns inget speciellt område inom matematiken där eleverna brister. Om man då tittar på måluppfyllelsen för elever som inte läser SVA uppnår 95 % målen i matematik när mat tittar på alla delprov. Svenska Årskurs 3 Svenskans resultat är ungefär detsamma som förra året och eleverna visar fortsatt brister inom skrivandet. I vår analys så ser vi att vi behöver utveckla genreskrivandet för att förbättra resultaten. Vi måste också komma igång med skrivandet tidigare. Eleverna visar att de har en god läsförståelse och att de är duktiga på att sökläsa i texter men vi behöver bli bättre på att diskutera texter och texters innehåll tillsammans med eleverna. Årskurs 6 Måluppfyllelsen i läsförståelsedelen var mycket god, där flickorna fick 100 %. Vi har gjort en satsning på läsning under året vilket har gett goda resultat. Den muntliga framställningen gick också bra men där har flickorna sämre resultat. Pedagogen som genomförde proven upplevde att flickorna låste sig i provsituationen jämfört med hur de presterar i klassrumssituationen. Det gäller att stärka flickorna i de muntliga framställningarna och ge dem förutsättningar att träna på detta. När det gäller skrivuppgifterna, där eleverna skulle producera en berättande text och en argumenterande text är måluppfyllelsen mycket sämre. Flickorna ligger på drygt 70 % medan pojkarna ligger på 42 % för den berättande texten och 53 % för den argumenterande texten. När det gäller den berättande texten var den största bristen att berättelsen saknade en tydlig koppling till bilden och i flera berättelser var avslutningen inte tillräckligt bra. När det gäller den argumenterande texten fanns brister i hur eleverna stärkte sin tes i sin text. Pedagogerna ser att de behöver jobba med att ge eleverna redskap för att kunna skriva olika typer av texter. Detta bör pedagogerna göra tillsammans med eleverna i alla ämnen. Pedagogen som undervisar i svenska bör ha ett nära samarbete med de övriga pedagogerna i arbetslaget så att eleverna i exempelvis NO och SO får träna på att skriva olika typer av texter. Pedagogerna upplevde även att eleverna inte bearbetade sina texter tillräckligt mycket. De utnyttjade inte tiden de fått utan lämnade in sina prov långt innan provtiden tagit slut. Pedagogerna har diskuterat detta och kommer att jobba mer med att eleverna får systematiskt bearbeta sina texter. Ett utvecklingsområde är att låta eleverna ge respons på varandras arbeten så att det inte bara är läraren som gör detta. Denna elevgrupp har av olika anledningar haft flera pedagoger som undervisat i svenska under mellanstadietiden som inte har gynnat inlärningen. Målet är givetvis att ha en kontinuitet i personalgruppen som jobbar med eleverna. Tidigare har dokumentationen om vad eleverna jobbat med varit bristfällig men nu när vi infört LPP: er kommer detta att bli bra. 7

8 Till hösten kommer vi även att använda oss av en bedömningsmall som gör det enklare för pedagogen att se vilka kunskapskrav eleverna behöver jobba med både enskilt och i grupp. SVA Årskurs 3 Sva-eleverna är starkast i att muntligen beskriva och de har även en god läsförståelse. Även Sva-eleverna brister i skrivande av texter och skiljer sig inte från eleverna som bedömts i svenska. Det låga resultatet i år inom Sva är också beroende på att många sva-elever inte deltagit i genomförandet då de inte haft en rimlig chans att klara proven. Årskurs 6 SVA-eleverna har sämst måluppfyllelse i det skrivna språket. Flickorna har högre måluppfyllelse än pojkarna i den berättande texten men i den argumenterande texten har de samma resultat. De har samma behov av stöd som eleverna i svenska (se ovan). Till hösten kommer vi att samarbeta mer över årskurserna. Kontinuerligt kommer SVApersonalen/klass, specialpedagogen, specialläraren, förberedelseklasslärarna och jag träffas för att samordna våra resurser. Vi kommer även att delge varandra goda idéer och material som kan öka SVA-elevernas måluppfyllelse. Engelska Resultaten av de nationella proven i engelska är relativt jämna mellan pojkar och flickor och mellan de olika delproven. Resultaten ligger mellan %. Däremot så har våra SVAelever betydligt sämre resultat i de nationella proven i engelska. I delprov A var det 8 elever som inte klarade proven av dessa var 7 SVA-elever. I delprov B var det 11 elever som inte klarade proven av dessa var 8 SVA-elever. I delprov C var det 10 elever som inte klarade proven av dessa var 6 SVA-elever. Om man då tittar på måluppfyllelsen för elever som inte läser SVA uppnår 95 % målen i delproven i engelska. Flera av våra SVA-elever har inte läst engelska lika länge som de andra eleverna. När våra nyanlända elever kommer till Sverige är det till en början det svenska språket som vi fokuserar på. Vi får ta med oss detta resultat och fundera över hur vi kan stötta våra SVA-elever i det engelska språket på bästa sätt. Pedagogen som genomförde proven upplevde att eleverna hade svårast för den muntliga delen. I sin undervisning har de tränat mycket på att tala i mer organiserade former som t.ex. dialoger. När eleverna skulle tala fritt hade en del elever svårt för detta. Situationen i sig med att eleverna spelades in kan också ha påverkat elevernas prestationer negativt. Pedagogen kommer att lägga mer fokus på det fria samtalet för att stärka elevernas förmåga att uttrycka sig i det talade språket. 8

9 9

10 10

11 11

12 Framgångsfaktorer har varit att vi tagit ett helhetsgrepp kring specialundervisning, fbk-stöd och sva-stöd. Efter regelbundna avstämningar har vi kunnat rikta stödet där det bäst behövs och flexibiliteten har därmed ökat. Vi för ständiga diskussioner om hur man kan stärka svaeleverna i undervisningssituationen och därmed öka måluppfyllelsen. Vi ser att vår insats på läsning fortsätter ge goda resultat. Eleverna visar god måluppfyllelse i läsförståelse. Arbetet som vår skolbibliotekarie gör är också en framgångsfaktor i läsförståelsen. Genom hennes engagerade arbete får vi en ökad läslust på skolan då hon är duktig på att hitta böcker som passar den enskilda eleven. Även läsgrupper, författarporträtt och författarbesök skapar ett stort intresse för läsning på skolan. Vi ser att måluppfyllelsen fortsätter att öka från tidigare år med ett undantag i årskurs 6 där måluppfyllelsen har sjunkit. Där ser vi framförallt ett lågt resultat i svenska/sva där pojkarna visar en mycket låg måluppfyllelse. Framförallt brister eleverna i skrivandet men insatserna kring läsförståelse som gjorts visar goda resultat. Generellt kan vi se att pojkar har en sämre måluppfyllelse än flickor och då framförallt i de teoretiska ämnena. Även sva-eleverna har en sämre måluppfyllelse. Det vi på skolan behöver börja arbeta med tidigare är att reflektera över texter man läser samt genreskrivning. Detta måste genomsyra alla ämnen inte bara ämnena svenska och sva. Vi behöver även utveckla elevernas förmåga att bearbeta texter. Vi behöver ge eleverna redskap att skriva olika sorters texter och sedan tillsammans med eleverna diskutera vad en bra text ska innehålla. En tendens som vi ser är att eleverna vill bli klara så fort som möjligt. Vi behöver arbeta tillsammans med eleverna så att de kan visa uthållighet och lust i skrivandet så att de blir nöjda med de texter de producerar. 4.4 Elevernas ansvar och inflytande. Varje elev: Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former (Läroplan 2011) Eventuellt eget mål från lokala arbetsplanen kan tas upp här Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur arbetssättet/kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av arbetssättet/kriteriet 4 - Detta arbetssätt/kriterium kännetecknar skolan X 12

13 Förskoleklass Förskoleklassen arbetar med demokratiska principer under hela dagen, t ex i samlingen, den fria leken och när de jobbar. Eleverna tar eget ansvar för sitt eget arbetsmaterial. Ju längre läsåret går desto högre blir kraven. Grundskolan Trivselenkäten visar att vi bör öka nyfikenheten hos eleverna så att de får lust att lära sig mer. Genom att eleverna i större utsträckning deltar vid skapandet av LPP:er ges eleverna möjligheter till delaktighet vid planering av skolarbetet. 4.5 Skola och hem (underlag från nöjdhetsenkäten) Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan 2011) Eventuellt eget mål från lokala arbetsplanen kan tas upp här Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur arbetssättet/kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av arbetssättet/kriteriet 4 - Detta arbetssätt/kriterium kännetecknar skolan X Förskoleklass/Grundskolan På Björkhagaskolan har vi väldigt nöjda föräldrar. Vi har överlag goda resultat på alla frågor men de som sticker ut positivt är att föräldrarna känner att de får ett bra bemötande av personalen och att de känner att personalen bryr sig om deras barn och är goda förebilder. Eleverna tycker likadant i trivselenkäten vilket gör oss väldigt nöjda! Det område som vi bör se över och utveckla är arbetsron på skolan och det visar även kartläggningar inför Likabehandlingsplanen och trivselenkäten. 13

14 4.6 Övergång och samverkan Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur arbetssättet/kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av arbetssättet/kriteriet 4 - Detta arbetssätt/kriterium kännetecknar skolan X Det vi ser är att det, mellan alla stadier, behövs tydliga rutiner som gäller från år till år. Idag är det mycket beroende på vilket arbetslag som lämnar/tar emot som avgör hur övergången går till. Till i år har vi förändrat elevöverlämnandet från årskurs tre till fyra och lagt fokus på de elever som av någon anledning behöver en fördjupad överlämning. Tidigare gjordes muntligt överlämnande på alla elever. Våra nya rutiner har uppskattats av både lämnande och mottagande arbetslag. Detta har skapat tidsvinster då tiden är knapp för lärare i årskurs tre och sex. Vi behöver se över våra överlämnanderutiner både mellan förskola-förskoleklass, årskurs tre - årskurs fyra och årskurs sex årskurs sju. 4.7 Måluppfyllelse av målen i den lokala arbetsplanen Gör er bedömning av måluppfyllelse i nedanstående skala 1-4, där 1 - Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet 4 - Detta kriterium kännetecknar skolan X I slutet av läsåret 11/12 finns Lokala pedagogiska planeringar (LPP) som är kända för elever och vårdnadshavare, för varje genomfört arbetsområde. Målet är delvis uppnått, årskurs 1-3 har byggt upp årsplaneringar som kommer ligga till grund för arbetet med LPP:er under kommande läsår. Det har även skrivits LPP:er i vissa ämnen och arbetsområden. Årskurs 4-6 har LPP:er i alla ämnen och arbetsområden. I slutet av läsåret 11/12 har elevernas måluppfyllelse förbättras från förgående år. Se punkt 4.3 Under läsåret 11/12 använder sig personalen av bedömningsstöd i svenska. 14

15 Målet är uppfyllt, språkplanen är implementerad och används och Nya språket lyfter används som ett kontinuerligt bedömningsstöd när vi bedömer våra elever i svenska/sva. 5. Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Generellt ser vi att måluppfyllelsen fortsätter att öka. Den största ökningen ser vi hos eleverna i årskurs fyra och fem som ökat sin måluppfyllelse mest. Vi kan se att pojkarnas måluppfyllelse ökar men att de fortfarande har en sämre måluppfyllelse än flickorna. Som framgångsfaktorer ser vi många olika delar. Personalen har under läsåret haft möjligheter till att diskutera de nya styrdokumenten och utifrån dessa skapat en medvetenhet om vad eleverna ska uppnå och vägen dit. Diskussioner har även förts i samband med rättning av nationella proven. Diskussionerna har lett fram till en samsyn om vad eleverna bör ha för kunskaper för att nå kunskapskraven i årskurs tre och sex. Förskolan har också deltagit i diskussionen runt nationella proven för att de ska få en ökad medvetenhet om vad de kan arbeta med för att eleverna ska lyckas bättre i skolan. I samband med de nya styrdokumenten har vi även inlett diskussionerna och arbetet med LPP. Vi har kommit olika långt på skolan där 4-6 skriver LPP:er i alla arbetsområden medan 1-3 startat med att göra fördjupade årsplaneringar som sedan kommer ligga till grund för skrivandet av LPP:er. Den fortsatta utvecklingen innebär att vi kommer jobba mycket med bedömning och för mellanstadiet även betygssättning. För lågstadiet kommer höstens arbete rikta sig mot LPP och skrivandet av dessa. Ytterligare en framgångsfaktor är som vi skrev tidigare att vi tagit ett helhetsgrepp runt sva, fbk och specialundervisning. Detta har gjort att vi är flexibla och kan sätta in insatser där de behövs bäst. Det har gjort att vi inte längre arbetar i öar utan gemensamt stöttar de elever som är i störst behov av stöd. I vår utvärdering ser vi att sva-eleverna har en sämre måluppfyllelse och detta arbete kommer skapa bättre förutsättningar för dem att nå målen. Den kommunala språkplanen har gett oss verktyg för att följa upp elevernas kunskapsnivå och vi har haft möjlighet att sätta in stöd där det behövs. I höstas fick alla lärare som undervisar i svenska/sva gå en utbildning som anordnades tillsammans med Karlstads Universitet. Utbildningens syfte var att öka kunskapen hos våra lärare om sva-undervisning. Det vi kan se var att även lärare i andra ämnen borde deltagit. Alla lärare behöver medvetet arbeta med att stärka det ämnesspecifika språket och begreppen. Utbildningen pekade på vikten av språkets betydelse i alla ämnen. Även medvetet skrivande i alla ämnen ser vi är viktigt för att vi ska öka måluppfyllelsen ytterligare på skolan. Idag ser vi att eleverna brister i genreskrivning och det behöver vi utveckla. Ett arbetslag på skolan har under året arbetat med projektet Att skriva sig till läsning som innebär att eleverna aktivt använder datorn som ett aktivt verktyg i läs- och skrivinlärningen. Arbetslagets utvärdering visar bl. a att eleverna producerar mer textmassa, att de inspirerar varandra och utvecklar sina texter och att de oftare samtalar om skriv- och stavningsregler. Elever med bristande finmotorik är nöjdare med sina produkter. Vår bibliotekarie har haft en aktiv roll i kunskapsutvecklingen. Hennes engagemang och kunskap kring böcker och ämnet svenska gör att hon kompletterar ämneslärarna i svenska och inspirerar våra elever till att läsa. 15

16 Trivselenkäter och kartläggningar visar att vi har trygga elever som känner att de får stöd och hjälp av lärarna när de behöver. Även föräldrarna är nöjda med hur lärarna bemöter dem och att personalen är goda förebilder. De tycker också att personalen bryr sig om deras barn. Det vi behöver utveckla är elevernas nyfikenhet och lust att lära och arbetsron i klassrummet. En väg till nyfikenhet kan vara att eleverna är mer delaktiga vid t ex skrivande av LPP:er och likn. Våra enkäter och kartläggningar visar att arbetsron behöver prioriteras under kommande läsår. Arbetet med att öka gemenskapen och samsynen på Björkhagaskolan fortsätter. I år har Tuvans personal blivit mer delaktiga i övriga skolans verksamhet, detta tack vare att de nu organisatoriskt ligger under en av rektorerna på skolan. Vi har haft gemensamma diskussionsforum runt nya styrdokumenten och nationella proven. Detta har varit uppskattat och det är något vi kommer utveckla ytterligare. Till hösten kommer vi tillsätta grupper som tillsammans ska se över våra rutiner vid överlämnande mellan stadier. Förhoppningen är att personal från förskolan deltager i någon form. Vi ha numer en gemensam samverkansgrupp som enbart är inriktad mot skolan. Det ger mer fokus på skolans samverkansfrågor och ger i längden en ökad samsyn på skolan. 6. Prioriterade åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet Arbetsro Svenska Skrivning Överlämnanderutiner Sambedömning/Betygssättning, LPP-skrivning 7. Mål för kommande tidsperiod Nya mål utifrån de prioriterade åtgärderna sätts i samband med höstterminens start. 8. Beslutande och ansvarig för kvalitetsredovisningen Johan Ringaby Rektor Lena Warvne Rektor 16