Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1

2 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan. Under läsåret 2010 har Resursskolorna kunnat erbjuda 22 styck elevplatser. Under våren har vi haft en elev med annat modersmål än svenska. Vi tar emot elever från hela Eslövs kommun. De förändringar vi har i elevunderlaget beror oftast på att elever skolas ut till sin hemskola och ger plats för en ny elev. En antagningsgrupp - i samråd med oss - fattar beslut om ny elev. När vi får nya elever måste vi förbereda både elever och oss själva utifrån denna förändring. Är det något som måste förändras i arbetssättet eller kanske i miljön, m.m. 1.1 Loftebyskolan 1-6 På Loftebyskolan 1-6 är vi 2 st lärare och 2 st fritidspedagoger samt 1 familjestödsassistent (40%) och en elevassistent, 3 kvinnor och 3 män. Vi har delat ansvar för eleverna, lärare och fritidspedagoger är mentor för vardera två elever. Vi har under våren haft fullt elevantal inskrivna på Loftebyskolan 1-6, d v s åtta elever. I januari 2011 kom det en ny elev (pojke) som fyllde ut den sista platsen. Då det funnits större behov av stöd hos en av våra elever, har detta inneburit att vi anställt en elevassistent för honom från den 1 april fram till december Då vår familjestödsassistent är tjänstledig så har vi även anställt en vikarie fram till terminens slut för att stötta upp personalen med diverse sysslor i verksamheten. Lek som specialpedagogisk metod har utvecklats ytterligare. Våren 2011 hade samanlagt 5 elever lekarbete en gång i veckan och en sjätte elev började i slutet av terminen och ska fortsätta till hösten. Lekpedagogen har haft 2 nätverksträffar/termin med lekarbetare från Skåne. Handledaren från utbildningen deltar också i dessa träffar, då vi diskuterar, stöttar och får tips och idéer av varandra. Lekpedagogen var på lekarbetskongress i Stockholm i två dagar i mars 2011, med föreläsare, Åke Pålshammar, universitetslektor i Uppsala, Hjärnans utveckling hos barn och ungdomar. Där han betonade i inledningen att lek är barnets sätt att lära. Diana Lorenz, kurator Astrid Lindgrens sjukhus, Förhållningssätt till barn med neuropsykriatiska funktionsnedsättningar. Gunhild Westmans, ordförande i Lekpedagogföreningen och har bl.a. arbetat som universitetslektor i specialpedagogik. Gunhild föreläste om Lekens funktion i utvecklingen av läsförståelse. 2

3 Ulla Holmström, förskollärare och lekarbetspedagog, med lång erfarenhet, föreläste om Lekarbete med barn med neuropsykriatiska funktionsnersättning. Lenah Margård, förskollärare, fil mag, lekarbetspedagog, berättade om Ett projekt med lekarbete i Sollentuna kommun. Gruppdiskussioner och tid för utbyte av erfarenheter. 2. Anpassad studiegång 2.1 Resultat Vi möter varje elev på deras respektive kunskapsnivå och deras sociala utvecklingsnivå. Vi arbetar mycket med att inspirera och väcka elevernas lust och motivation för varje ämne. Utifrån ämnena görs kopplingen till de nationella målen tydliga för eleverna. Vi har ett genomgående svenska 2-tänk i all undervisning snarare än specifika lektioner i ämnet. Till stor del handlar det om att stärka elevernas passiva och aktiva ordförråd, vilket vi bl.a. gör genom att ge förförståelse för och uppföljning av alla uppgifter samt att lägga stor vikt vid högläsning (litterär amning) och samtalet. 2.2 Analys De elever som placerats på Loftebyskolan har olika sorters beteendeproblematik, som gör att deras skolsituation inte fungerat på deras hemskola, vilket ofta hindrat dem i deras kunskapsutveckling. Detta gör att de oftast inte befinner sig på en årskursadekvat kunskapsnivå då de kommer till oss. I första hand fokuserar vi på bearbeta denna problematik och lära eleverna gå i skolan. Detta sker bl a genom lek, öva turtagning, att kunna be om och vänta på hjälp, träna på uthållighet och att genomföra uppgifter so känns tråkiga eller svåra utan att gå i konflikt med pedagog, kunna ta ansvar för en läxa. Stor vikt läggs vid att bygga upp elevens självförtroende både i och utanför skolarbetet, att skapa arbetslust och kunna utvecklas. Vi arbetar båda i grupp och enskilt utifrån elevens behov. 2.3 Förbättringsområde Under läsåret 2011/2012 ska vi fortsätta fokusera på arbetet med den beteendeproblematik som ligger till grund för de hinder våra elever har i sin kunskapsinhämtning, som ofta inte är åldersadekvat. Samtidigt kommer vi att fortsätta stärka deras självförtroende, att individualisera undervisning för eleverna. Varje elev ska mötas på respektive kunskapsnivå. De ska tycka det är roligt att gå till skolan och hitta tillbaka till nyfikenheten och till lusten att lära och utvecklas. Utifrån ämnena ska dock kopplingen till de nationella målen göras tydligt för eleverna. 3

4 3. Samverkan elevers hemskola 3.1 Resultat Samverkan med våra elevers hemskolor ser helt olika ut. Några hemskolor är väldigt noga med att informera vad som händer hos dem medan andra får vi påminna eller söka information själv. 3.2 Analys Vi upplever att det är stor skillnad med samverkan och att det handlar om vilka pedagoger vi arbetar med på hemskolorna 3.3 Förbättringsområde Vi önskar att våra elever är medräknade på sina hemskolor och får information kontinuerligt. Önskvärt är att information till respektive elev går till Loftebyskolan när övriga klassen får den. I vecka 24 ska vi ringa till respektive hemskola för att påminna om våra elevers klassfotografering som annars glöms bort inför hösten. Vi anser att klyftan är för stor mellan resursskolan och hemklassen och att vi gärna ser att diskussioner kommer igång om hur vi skulle kunna underlätta, överbrygga klyftan för våra elever som upplyft målen på resursskolan men inte är mogna för storklass. 4. Samverkan andra aktörer inom kommunen 4.1 Resultat Under vårterminen har vi haft gott samarbete med skolpsykolog och skolsköterskor i hemskolorna. Vi har även haft flera möten med BUP, när det gäller 3 elever på Loftebyskolan. Vi har haft ett möte med Habiliteringen angående en av våra elever som har en autismspektrumdiagnos. Mötet gav ytterliggare tips och idéer om hur vi kan utveckla och förbättra arbetet med eleven. Dessutom bekräftade de mycket i vårt arbetssätt. Analys Vi har i flera fall haft kvar skolsköterskan från hemskolan då det finns en bra etablerad kontakt redan. Vi har ett brett kontaktnät och bra samarbete med samtliga parter. 4.2 Förbättringsområde Vi önskar fortsätta med vårt samarbete och utveckla vår relation med de samarbetsparter vi har idag. 4

5 5. Samverkan med elevers föräldrar 5.1 Resultat Vid inskrivningsmötet förbinder sig föräldrarna att samverka med skolan. Föräldrarnas samarbete med Loftebyskolan är en förutsättning för att deras barn ska utvecklas och nå sina mål. Loftebyskolan 1-6 har ca tre familjesamtal under varje termin. Då träffas föräldrar, elev, familjestödassistent och elevens mentor för att diskutera och utvärdera hur arbetet går mot de mål som sattes upp vid inskrivningen, sätta upp nya delmål och stämma av trivseln för eleven och föräldrarna. Ett utav dessa samtal inriktar sig även på IUP och skriftliga omdömen. Förutom dessa samtal så finns det en dialog mellan skolan och föräldrarna i form av telefonsamtal, sms, mail och muntliga samtal vid hämtning av elever. Varje mentor ansvarar för viktig information/familjesamtal till sina två elever. Alla föräldrar är välkomna att besöka oss skolan när de vill, oavsett om de vill titta in spontant, eller vill följa undervisningen. Vid vår sommaravslutning i år deltog samtliga elevers familjer. Hos vissa kom båda föräldrarna, syskon, mor och far föräldrar och hos andra bara en utav föräldrarna, beroende på hur deras familjesituation ser ut. Vi har bjudit in samtliga föräldrar för en rundvisning i våra nya lokaler på Halabacken. Endast en förälder kom. 5.2 Analys Vi anser att vi har ett mycket väl fungerande samarbete med våra nuvarande föräldrar. De visar sin uppskattning på många olika vis. De uttrycker ofta att de är glada att deras barn går på Loftebyskolan. Genom sms och mail som t.ex. - jag uppskattar verkligen era samtal om hur det gått under dagen - Det känns skönt att känna sig välkommen till er Ni är underbara, jag är tacksam att ni finns tack för all hjälp igår ni är fantastiska. 5.3 Förbättringsområde Vi tänker fortsätta som vi gör med regelbunden kontakt både personlig och via telefon, mail och sms. Eventuellt anordna en familjekväll när vi kommit igång i våra nya lokaler. 5

6 6. Övergång mellan resursskola och hemskola 6.1 Resultat Två elever har under läsåret skolats ut till sina hemskolor. När det gäller den ena eleven så påbörjades övergången redan oktober/november Vi började med en lektion i veckan där mentor var med. I december 2011 blev det två lektioner i veckan. Antalet lektioner ökade sedan successivt under läsåret för att till slut vara två dagar i veckan. Eleven deltog även i utflykter, studiebesök mm under tiden. I slutet av april bestämdes att den andra eleven skulle börja sin övergång i maj med två dagar i veckan. Eleven deltog också i utflykter, studiebesök mm. 6.2 Analys Innan övergången sker så är det noga planerat hur inskolnings-perioden ska se ut och då tillsammans med den skola dit eleven ska skolas ut. Hur lång ska den perioden vara? Ska eleven tillbaka till sin hemskola eller en annan skola? När detta är planerat så kan det se olika ut. Hur mycket vuxenstöd behöver eleven, hur lång tid orkar eleven, när kan vi utöka tiden? Det är väldigt viktigt med utvärdering av tiden som eleven är på sin (nya) hemskola. 6.3 Förbättringsområde För att underlätta övergången är det viktigt att kontakten mellan hemskola och resursskola är ömsesidig redan från början och fortsätter under elevens tid på resursskolan. 7. Övergång mellan hemskola och resursskola 7.1 Resultat Innan eleverna kommer till oss har de varit på minst ett besök för att se skolan och träffa lärarna. Vi försöker se till att de sker under skoldagen så att våra gamla elever är på plats och får visa nykomlingen runt. Det blir oftast mycket lyckat och nykomlingen får se att vi är en normal skola med schyssta kompisar som bjuder in till lek. När inskolningen väl kommit igång försöker vi hålla kontakten med hemskolan och bjuda in klassen på besök och fika och delta i en del av hemskolans aktiviteter om möjligt. Under vårterminen fick vi en ny inskrivning på Loftebyskolan 1-6. På inskrivningsmötet deltog hemskolans klasslärare och rektor, Loftebyskolans rektor och två lärare samt eleven och dennes vårdnadshavare. På detta möte fick eleven, vårdnadshavare samt hemskolan uttrycka vad de ville att Loftebyskolan skulle hjälpa eleven att jobba med. 6

7 7.2 Analys I jämförelse med tidigare placeringar ser vi att det varit en stor fördel att samtliga i elevens närhet kring skola har närvarat vid inskrivningsmötet samtidigt. Därefter har hemklassläraren deltagit på familjesamtal i samband med utslussningsplan. Samarbetet med hemskolan har varit tät och har fungerat mycket bra. Eleven har uttryckt att han känner sig sedd och hemhörigheten har skapat trygghet. 7.3 Förbättringsområde För att ytterligare göra övergången så bra som möjligt tycker vi att det är viktigt att samtliga i elevens närhet kring skola närvarar vid inskrivningsmötet. 8. Nationella prov årskurs Resultat Vi har under våren haft fem elever i årskurs 3. Alla befinner de sig på olika nivåer och med olika förutsättningar. Samtliga elever deltar i de nationella proven, vissa med större behov av stöd än andra. Fyra av fem elever har genomfört alla delproven i matematik. Den femte eleven har genomfört tre delprov och blivit godkänd i ett delprov. Endast en elev har blivit godkänd i alla delproven med god marginal. I svenska har två elever fullföljt alla delproven på Loftebyskolan och klarat det med god marginal. En elev har gjort proven på sin hemskola, en annan genomförde tre delprov men när det blev för mycket läsning och skrivning blev det för tufft. En tredje elev har inte genomfört något delprov i svenska då hans läs och skrivförmåga är mycket låg. 8.2 Analys En av de fyra eleverna som genomfört alla delproven i de nationella proven i matematik har uppfyllt målen i matematik, en elev är på god väg och två riskerar att inte nå målen i årskurs 3. Båda de eleverna har förutsättningar men behöver extra lång tid på sig. Den femte eleven har stora och svåra utmaningar för att klara skolans krav på måluppfyllelse. Två elever klarade samtliga delprov i svenska, varav en av eleverna läser svenska som andraspråk. En annan elev genomförde sina delprov på sin hemskola men hade stora svårigheter. En elev gjorde tre delar och klarade dem bra, men gav upp när det blev för mycket läsning och skrivning. Den femte elevens förmåga till läsning och skrivning är mycket låga och kunde inte genomföra delproven i svenska. 8.3 Förbättringsområde Samtliga elever har fått gott om tid, möjlighet till egen personal vid genomförandet och goda förberedelser. Vi ser därför att vi har försökt ge barnen alla förutsättningar. 7

8 9. Arbete med elevdemokrati 9.1 Resultat I samlingen kl 8.30 varje morgon får eleverna lära sig att lyssna, räcka upp handen, diskutera och stå för sina åsikter. Eleverna får här möjlighet att påverka och att under ordnade former göra sina röster hörda. Eleverna kan diskutera och utforma egna ordningsregler för olika gemensamma utrymmen och användandet av olika leksaker. Ett annat bra sätt att arbeta med begreppet elevdemokrati är att låta eleverna ta ansvar och lösa mindre konflikter. Eleverna ges ofta möjlighet att uttrycka tankar, känslor och åsikter både verbalt och i skrift. Även i samband med t ex högläsning och filmvisning får eleverna öva dessa egenskaper. Våra lektioner med ART och pedagogiskt drama en gång i veckan, ger också Eleverna ytterligare metoder för att lösa konflikter, lyssna och förstå andras åsikter samt att stå för sina egna. 9.2 Analys Våra elever har oftast dåliga erfarenheter av att få göra sina röster hörda. Vårt positiva förhållningssätt uppmuntrar eleverna att våga säga vad man tycker och tänker. Ett förhållningssätt som vi också uppmuntrar eleverna att ha till varandra. Det är viktigt att vi arbetar på detta sätt, det påverkar eleverna i väldigt stor utsträckning och ökar deras självförtroende och tillit till sig själva. 9.3 Förbättringsområde I takt med att eleverna blir äldre kan vi ge dem möjlighet att påverka mer i skolans undervisning och innehåll. Till exempel kan de vara med och bestämma om utflykter och inköp av leksaker, spel mm. 10. Framtid/utveckling av verksamheten Då vi på Lofteby 1-6 ska flytta till mer ändamålsenliga lokaler inför höstterminen ser vi att vår verksamhet att kommer att få en kvalitetshöjning. Det blir inga genomgångsrum för våra elever vilket är bra för deras koncentration. Vi kan möta elevernas olika behov på ett bättre sätt då vi kan individualisera enklare men även vara tillsammans när det behövs vilket också är viktigt för deras utveckling. 11. Rektor sammanfattar (Här ska rektor skiva under originalhandlingen med namnteckning.) Ingemar Larsson Rektor 8