Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13"

Transkript

1 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt

2 Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok. De visar olust/ovilja samt upplevs stressade om de inte får arbeta vidare i sin mattebok under mattelektionen. Vi har sett att eleverna har svårt att förklara hur de lär sig samt att förstå kopplingen mellan laborativt och teoretisktarbete. Då de har svårt att reflektera över sitt eget lärande så har de också svårt att förstå att de lär sig matte då de arbetar praktiskt. Vi tror att pedagogerna behöver bli tydligare när de arbetar med praktiska övningar för att eleverna ska förstå vad de gör, varför de gör det. Vi tror dessutom att pedagogerna kan bli bättre på att följa upp och återkoppla under de praktiska lektionerna. Vi har sett att eleverna behöver träna på att samtala kring matematik och att vi pedagoger behöver bli bättre på att ha fokus på samtalet i matematikundervisningen. Eleverna behöver hjälp med att få syn på sina egna strategier samt att kunna delge och ta till sig andras lösningar. Vi upplever att det finns en osäkerhet kring arbetet med praktiskt material, vilket material man kan använda samt hur och varför man använder det. Vår förhoppning är att om man arbetar långsiktigt med att skapa förståelse och kunskap kring praktiskt material så kan vi kanske utveckla en gemensam förståelse för hur matematikundervisningen kan se ut. Tidsbrist till att förbereda praktiska övningar kan göra det lättare att använda sig av en mattebok. För att underlätta och skapa bättre förutsättningar att arbeta praktiskt tror vi att en matematikverkstad med färdiga laborationer, instruktioner och material är ett bra stöd. I Lgr 11 Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över valda strategier. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Tilltro till sin förmåga, kunna använda matematik i olika sammanhang. Kommunicera om matematik, beskriva och samtala. Våra lärdomar från förra årets lärfråga ledde fram till årets lärfråga: Hur kan vi bidra till hela skolans gemensamma lärande om kommunikationens betydelse i matematikundervisningen? Lärfrågan bröts sedan ned till två forskningsfrågor som vi ämnade arbeta med under detta läsår: Hur kan workshops i matteverkstaden inspirera våra kollegor att utveckla kommunikationen i matematik tillsammans med eleverna? På vilket sätt kan användandet av matematikverkstaden stötta eleverna i deras matematiska utveckling?

3 Metod: Med hjälp av vår lärplan planerade och strukturerade vi vårt problemområde. Vi inledde årets arbete med att lämna ut en enkät till våra kollegor för att få reda på nyttjandet av matematikverkstaden. Därefter konstruerade vi en laborationsmall (bil. 1) för att kartlägga hur man arbetat med kommunikationen under arbetspassen i matematikverkstaden. Vi planerade och erbjöd en workshop för våra kollegor med vecka 44 med efterföljande utvärdering (bil.2). Vi konstruerade ett schema för nyttjande av klass, lokal och material i matematikverkstaden. I slutet av vårterminen lämnade vi ut en ny enkät (bil.3) för att utvärdera nyttjandet av matematikverkstaden för att kunna jämföra med höstens enkät. Vi intervjuade också ca 2 elever/ klass för att se om elevernas uppfattning kring hur de lär sig matematik samt vad de arbetar med under matematiklektionerna har förändrats under dessa två år. Genomförande: Vi erbjöd våra kollegor två tillfällen att delta i vår workshop i matematikverkstaden. Vi inledde med att berätta om bakgrunden till matematikverkstaden och forskning kring att arbeta laborativt med matematik. Efter det berättade om förhållningssätt i lokalen, material och de laborationer som för närvarande finns. Sedan visade vi en laboration och kollegorna fick sedan prova på olika framställda laborationer kring området taluppfattning. Vi avslutade med att gå genom laborationsmallen som finns i matematikverkstaden. Därefter fick man lämna önskemål för tider i matematikverkstaden i respektive klass.

4 Resultat: Nyttjandet av matematikverkstaden Hösttermin 12 och vårtermin 13 Under Höstterminen, när vi frågande om användandet av matematikverkstaden, var det 2 av våra kollegor som hade använt matematikverkstaden. De som aldrig använt den sa att det var pga att de inte visste var materialet fanns och vad som var lämpligt att göra där samt vad tanken med matematikverkstaden var. Under vårterminens undersökning angående nyttjande graden av matematikverkstaden framkom att klasserna fsk 1, 4 5 använder matematikverkstaden ofta. År 2 har svarat att man använder matematikverkstaden ibland. Man har bland annat saknat att få in det i planeringen samt tiden för förberedelse och efterarbete. Lokalens placering har också spelat en viss roll. År 3 använde verkstaden ofta under höstterminen. Under vårterminen har man genomfört nationella prov i svenska och matte och har därför inte haft tid att nyttja matematikverkstaden i den mån man kanske önskat. Det vi kan se av materialanvändandet är att ett varierat urval har använts och att för många har taluppfattning varit i fokus. Sammanställning av utvärdering workshop Upplägget och innehållet av workshopen var inspirerande och gav nya idéer tyckte 3 stycken. 7 tyckte att upplägget var bra och tydligt samt tyckte att det var positivt att vi presenterade en bakgrund, regler och att de även fick testa på materialet. 6 styckna sa att de ämnar använda sig av matematikverkstaden efter denna workshop. De flesta förstod tanken bakom skolans matematikverkstad. Vi fick några önskemål om ytterligare tips och idéer i det praktiska användandet av matematikverkstaden. Barnintervju vt 11 och vt 13 Under vårterminen 2011, när vi frågade eleverna hur de lär sig matematik bäst, dominerade svaret genom matteboken och det var även det som eleverna tyckte att de jobbade med under matematiklektionerna. Under vårterminen 2013 ställde vi samma frågor till eleverna och det blev ett annat resultat. Dels ser vi fler varierade svar från eleverna och matteboken dominerar inte längre. Under frågan hur tycker du att du lär dig matte svarar många elever genom olika former av kommunikation som lyssna, titta, förklara, visa och jobba med kompis. Under frågan vad brukar ni göra under en mattelektion berättade de flesta barnen om praktiskt arbete i matematikverkstaden. Även här kan vi se att många använder sig av kommunikation under matematiklektionerna där genomgången och förklaringarna blir en viktig del av lektionen. Utvärdering av lektionspass Sammanställningen av laborationsmallarna i matematikverkstaden visade att ett fåtal har använt sig av dessa. Vi kan se att förskoleklassen har använt sig av dem frekvent men sämre i de andra årskurserna.

5 Analys Vi kan se att användandet av matematikverkstaden har ökat väsentligt efter vår workshop. Vi tror att det beror på att kollegorna blev säkrare och inspirerade att komma igång när visade materialet och gick igenom upplägget. Schemat som vi upprättade har säkert bidragit till att fler började använda lokalen. När de fick sin egen tid att nyttja lokalen tror vi att det blev lättare att planera in i undervisningen. Taluppfattning är det delmoment i matematik som använts flitigast i matematikverkstaden och det kan vi se genom laborationsmallarna och via enkäten till kolleger. Vi tänker oss att en anledning till detta är att vi gick igenom detta område på vår workshop. Vi ser att årskurs 2 3 inte har kommit igång att använda matematikverkstaden kontinuerligt dels genom laborationsmallarna och barnintervjuerna. Vi kan se genom barnintervjun att eleverna i dessa årskurser anser att matteboken fortfarande är den som dominerar undervisning och lärande. Vi funderar också om kollegorna har glömt att fylla i laborationsmallarna när de varit i matematikverkstaden. Laborationsmallarna har nästan bara använts av förskoleklass och vi undrar vad detta beror på. Vi undrar hur vi kan förmedla ett bättre syfte med mallen? Laborationsmallen skapade vi med syftet att göra återkopplingen till en viktig del av lektionen. Är det så att pedagogerna återkopplar på något annat vis och i sådana fall hur? Vi anser att minilärstämman fick ta mycket tid av vårens arbete och att vi därför inte hann det vi tänkt i vår lärplan. Vi tycker att upplägget kan göras effektivare och att det ska vara möjligt att ta del av fler gruppers arbete och vid presentation att det är många åhörare.

6 Lärdomar Vi har blivit mer medvetna om vikten av samtalets betydelse. Vid planering är det viktigt att syfte, mål och återkoppling ska finnas med. Det skapar tydlighet. Att byta lärmiljö skapar glädje och lust samt fokus på ämnet. Ett schema för matematikverkstaden gör att fler nyttjar lokalen. Workshop med idéer och tips inspirerar andra kollegor. Viktigt för både barn och vuxna att få prova på och göra praktiska övningar själv. För vuxna för att kunna använda det i undervisningen och för barn för att befästa kunskaperna. När vi förändrar vår undervisning förändras elevernas syn på matematikinlärningen. De ser att det finns många sätt att lära sig matematik på och att matematikämnet är väldigt brett. Minilärstämman stannar upp forskningsarbetet i lärgruppen och tar för mycket tid. Fortsatt arbete och lärande Vi vill hålla i en till workshop som var vår tanke med årets arbete där vi går igenom ett annat delmoment i matematik och visar på praktiska övningar. Vi vill också undersöka närmare anledningarna till att laborationsmallen använts i så låg utsträckning och göra det tydligare för våra kollegor hur viktig återkopplingen är. Vi hade även en till forskningsfråga som vi inte hann arbeta med under året som vi skulle vilja fortsätta med. På vilket sätt kan användandet av matematikverkstaden stötta eleverna till högre måluppfyllelse? Vi vill även ägna tid till att färdigställa matematikverkstaden så att det finns laborationer i alla delmoment i matematik.

7 Bilaga 1 Utvärdering av lektionspasset (Tillsammans med eleverna) Datum: Klass: 1. Vad har ni arbetat med under lektionen? 2. Vad har ni lärt er av lektionen? 3. Vilka nya matematiska ord och begrepp har ni använt er av?

8 Bilaga 2 Sammanställning st fyllde i enkäten utvärdering av matematikgruppens workshop. 1. Vad tyckte du om innehållet och upplägget på workshopen? Alla ansåg att det var en bra innehållsrik workshop. - 3st skrev att de fick nya idéer och att det var inspirerande - 7st skrev att de tyckte att upplägget var bra och tydligt. Flertalet ansåg att det var positivt att vi presenterade en bakgrund, regler och att de fick egen tid att testa på materialet. 2. Har du förstått tanken och upplägget i matematikverkstaden? -9 st. svarade ja och 2 st. inte helt. 3. Kommer du att använda matematikverkstaden mer efter denna workshop? - 6 st svarade ja. - 1st. svarade om det finns tider att gå dit spontant. - 1st. kanske - 3 st. nej, vi har inte matematik som ämne. 4. Var det något du saknade på denna workshop? - 8 st svarade nej. Men några nämner att de gärna kommer fler gånger. - 1st. skulle vilja att ni visade fler övningar och att jag fick testa mer. - 1st. ja mer tid att leka och öva. - 1st mer tid. 5. Vad skulle du vilja lära dig mer om i matematikverkstaden? - Vill lära mig mer om hur jag kan arbeta mer praktiskt. Hur börjar jag i f-1, vad är viktigast?

9 Bilaga 3 Brukar du använda matematikverkstaden tillsammans med eleverna? Ofta (regelbundet varje månad) Ibland (1 2 ggr/termin) Aldrig Om du svarat ofta. Vilket material har du använt? Om du svarat ibland. Vad saknas för att du ska utnyttja den i högre utsträckning? Om du svarat aldrig. Vad beror det på?

10

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet

Läs mer

BG:31 Mattesäcken UTE-Matematik

BG:31 Mattesäcken UTE-Matematik BG:31 Mattesäcken UTE-Matematik UTE-Matematik på Eiraskolan i Stockholm, läsåret 05/06. Margareta Oscarsson Projektledare - margareta.oscarsson@kungsholmen.stockholm.se Matilda Östman - matilda.ostman@kungsholmen.stockholm.se

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola. Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lusten att gå till skolan 2013

Lusten att gå till skolan 2013 Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever

Läs mer

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt

Läs mer

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det

Läs mer

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016 150630 Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013 Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013 Blåsippan Fanjunkaregatan 122 Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 3 Utveckling

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Olgas mamma och pappa bor inte ihop, men nu ska Olga äntligen få en hel vecka, tillsammans med pappa. Hon är så glad, för att de ska ut och resa tillsammans. Men när pappa kommer,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Sagt & gjort. House of Alvik

Sagt & gjort. House of Alvik House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Diskussionskarusellen

Diskussionskarusellen Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle blir hämtad sist på fritids och han känner sig ledsen. Alla andra barn har gått hem och alla verkar ha någon

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola 20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Sömntutans förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsområde: Nissans vo GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV:

Sömntutans förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsområde: Nissans vo GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Verksamhetsområde: Nissans vo PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Sömntutans förskola Upprättad av: Pedagoger och förskolechef vid förskolan År 2015-16 Ansvarig

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.

Läs mer