Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009"

Transkript

1 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009

2 Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är

3 Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun, 1. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: E-post: louise.furness@skolverket.se

4 Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Linköpings kommun 5 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Lars Rejdnell Telefon (dagtid) E-postadress lars.rejdnell@linkoping.se Befattning Barn och ungdomschef 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 1 Projektnummer 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs Antal flickor Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Kerstin Johnsson Telefon (dagtid) E-postadress kerstin.johnsson@linkoping.se Befattning Rektor Skäggetorpsskolan

5 Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Vi visste att alla lärare var intresserade av att utveckla sin undervisning med hjälp av IST. Genom beskrivningen visste vi också att ett fåtal lärare använt IST i sin undervisning men alla ville vidareutveckla sig inom området. De elever som var i projektgruppen arbetade sedan tidigare laborativt men inte med tavlan som bas. I nulägesbeskrivningen framkom att lärarna ville få verktyg som stöder kommunikation samt att man på ett enkelt sätt ville låta eleverna arbeta med olika representationer. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något?, vi skulle ha undersökt förkunskaper hos lärarna för att skräddarsy kompetensutveckling för var och en. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Vi har tidigare satsat på ett matematikprojekt där elever har möjlighet att söka en matematikinriktning. Vi har erfarenheter av att laborativ undervisning fungerar, det fångar elevernas intresse och vi ger duktiga elever möjlighet att arbeta på en mer avancerad nivå. Framgångsfaktorer är bland annat intresserade, förberedda lärare som planerar lektioner med rika problem mot tydliga mål där elever ges möjlighet att arbeta med flera kompetenser.

6 Syfte och mål 5. Mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Lärarna ska kunna planera, skapa lektioner och genomföra undervisning på den interaktiva tavlan. Eleverna ska utveckla sin problemlösningsförmåga och använda den interaktiva tavlan för att kommunicera/presentera sina idéer för övriga elever. Den interaktiva tavlan ska användas som stöd vid gemensamma klassdiskussioner. 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.

7 Genomförande 6. Genomförda insatser 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Kompetensutveckling samt arbete i grupp med handledning vid tavlan. De kompetensutvecklingsdagar vi haft är en studiedag med Cecilia Chiristiansen. En mycket lyckad dag med proffsig föreläsare. Vi besökte också matematikbiennalen där vi deltog i olika program med interaktiva tavlor. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 10 Kommentera eventuella avvikelser Vi genomförde två projekt på skolan och vi valde att arbeta med projekten parallellt med alla lärare som undervisar i matematik. Ursprungligen hade vi skrivit att fem lärare skulle delta, de tre som vanligtvis leder intensivmatematiken samt ytterligare två som var intresserade av laborativ undervisning och IST. De flesta valde ett projekt som man lade mer tid på. 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) ca 2 timmar i veckan under sep-dec för planering, projektträffar med planering, diskussioner handledning - deltagande lärare ca 1 timme i veckan gemensamt under sep-dec för projektträffar med planering, diskussioner handledning. Vaje lärare har sedan lagt egen tid vid programmet. - elever De elever som deltagit i projetet har matematikinriktning 60 minuter i veckan. Där har de mött undervisning i laborativ matematik med hjälp av tavlan i någon omfattning. - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) Rektorerna har deltagit i en del projektträffar för att stötta arbetet 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Mer tid har lagts på tavlans grundläggande funktioner och hur man skapar lektioner med hjälp av den. Vi trodde att vi kunde mer och har fått lägga fokus på att lära oss programmet. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Inspirationen från Cecilia Christiansen har varit ovärdelig. Hon fick alla att inse att vi också kan klara tavlan. Negativt är att det är svårt att åstadkomma tid för ett utvecklingarbete när planeringen för läsåret redan ligger. Med många lärare inblandade är det svårt att åstadkomma tider när alla kan. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet På skolan har vi tillgång till en interaktiv tavla. Linköpings kommun planerade en satsning på inteaktiva tavlor som skulle innebära fler tavlor till skolan. Upphandlingen försenades vilket gjorde att vi inte fick tavlorna. Tillgången till praktik vid tavlan minskades och vi alla har samsats om en tavla. Detta har lett till att vi ibland inte kunnat ha gemensam praktik vid tavlan i den omfattning som planerades. För eleverna har det inneburit färre lektionstillfällen då vi har varit tvungna att samsas om tavlan. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Alla lärare har haft tillgång till programmet vilket gjort att man ändå kunnat bekanta sig med programmet.

8 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Alla har nu erfarenhet av att arbeta med IST i undervisningen om än på olika nivå. Tavlan används också i den ordinarie undervisningen. Eleverna har mött variation i undervisningen med hjälp av tavlan. I diskussionen i arbetslaget har vi haft många givande matematikdiskussioner som på sikt ger en samsyn i ämnet matematik. Vi har blivit en starkare grupp. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? algebra 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? -utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga Eleverna är delaktiga i vilken typ av problem vi arbetar med men inte på vilket sätt vi använt tavlan. De har uttryckt en önskan om att vi lärarae ska använda tavlan mer, eftersom de då anser sig vara mer delaktiga i undervisningen. 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera Eftersom vi inte hunnit så långt som vi trodde har vi inte känt oss redo för att presentera vårt arbete för andra. - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera Ett visst utbyte har skett med kommunens matematikverkstad Matteljén - uppmärksammats i media? Kommentera Den lokala tidningen har varit på skolan och fotograferat för att visa arbetet med IST - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera Utbildningskontoret och politikerna vet att vi arbetar med IST och vill använda våra lärare i utbildningssyfte när satsningen på IST kommer. - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera Lärare från lärarutbildningen deltog i en av våra kompetensutvecklingsdagar då Cecilia Christiansen demonstrerade tavlans möjligheter för oss

9 Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? I första hand har vi diskuterat erfarenheter i lärargruppen. Resultatet har sedan ställts samman och använts inför skrivandet av den nya ansökan. Elevintervjuer har också gjorts för att analysera på vilket sätt eleverna uppfattar undervisningen Vilka resultat har ni funnit? När vi har genomfört en lektion i matematik med hjälp av den interaktiva tavlan så fångar vi elevernas intresse. De är delaktiga, vi kommunicerar matematik, vi låter dem träna olika kompetenser, kommunikation, resonemang, problemlösning. Vi använder deras teknik och på så sätt får vi dem lättare med oss. Vi har också funnit att vi egentligen bara har skrapat på ytan, många av oss har mycket att lära men vi har startat 10.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Eleverna har fortsatt att utveckla sin problemlösningsförmåga och de använder ibland tavlan för att presentera sina idéer. Detta beror på hur ofta läraren själv använt tavlan. Detta gäller också för gemensamma diskussioner i klassrummet. Lärarna kan planera, skapa lektioner till tavlan och de kan också genomföra undervisning med hjälp av tavlan. Fortfarande tar programmet lång tid och många känner sig osäkra över tekniken På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Kommunikationen och den gemensamma klassrumsdiskussionen har blivit viktigare för oss. De olika kompetenserna är ett naturligt inslag i diskussionerna och vi tycker att vi har utvecklats vårt didaktiska kunnande Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Lärarana har börjat diskutera matematik och matematikdidaktik Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Vi insåg, efter livliga diskussioner, att vi hade olika åsikter om vad eleverna behövde träna mer på. Det var tuffa diskussioner som, till slut, ledde vidare. 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Under detta läsår kommer vi att arbeta med ett nytt projekt där vi kopplar ihop erfarenheter från våra två genomförda. Vi kommer att arbeta med intensivmatematik med hjälp av IST. Eleverna kommer att få lite matematik varje dag i aktiviteter där vi kommunicerar mycket. Uppgifterna presenteras och dokumenteras med hjälp av IST Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa Vi har erhållit medel från matematiksatsningen Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)?

10 Under 2010/2011 kommer alla lärare som deltar i projektet ha nedsättning i tjänst för att ha en gemensam planeringstid. Vi anser att gemensam tid är avgörande för hur väl man lyckas i utvecklingsarbetet Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Om man gemensamt vill starta en process i arbetslaget så måste man avsätta specifik tid för detta. Utveckling kan skapas av oss själva i våra diskussioner. Med värdefull kompetensutveckling och med stöd från ledningen kan utvecklingen stärkas. Utvecklingsarbete är inte beroende av ekonomiskt stöd, det går att skapa förutsättninger för goda processer i det dagliga arbetet 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Vi vill känna oss säkrare i vår undervisning innan vi sprider våra laborationer. Våra erfarenheter tar vi med oss och delger andra i de närverk som under hösten kommer att initieras i skolområdet. 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Tid för samarbete är viktigt och måste planeras vid läsårets start. Arbete i gruppen är lika viktigt som extern kompetensutveckling och någon måste ta ansvar för att planera arbetet. Rektors stöd är avgörande för om arbetet kommer att lyckas eller inte.

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Skolverket Dnr 2010:21. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010

Skolverket Dnr 2010:21. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport

Läs mer

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport

2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport 2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering

Läs mer

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans

Läs mer

Frågor i anmälan till handledarutbildningen för matematiklärare

Frågor i anmälan till handledarutbildningen för matematiklärare Undervisningsstödsenheten 1 (7) Frågor i anmälan till handledarutbildningen för matematiklärare och lärare i naturvetenskap och teknik 2016/17 Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

En lathund inför utvecklingssamtalet

En lathund inför utvecklingssamtalet En lathund inför utvecklingssamtalet 20091119 /lga 1 Så här arbetar vi med IUP i Ödeshög I Skolverkets allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen skriver man följande om

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Statsbidragsenheten Dnr 2016:22 1 (6) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan.

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA 2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Digital IUP med Skriftliga omdömen. Guide för Vh

Digital IUP med Skriftliga omdömen. Guide för Vh Digital IUP med Skriftliga omdömen Guide för Vh jan 2011 UNIKUM FÖR VÅRDNADSHAVARE I HALMSTAD KOMMUN Halmstad Kommun har valt att använda systemet Unikum för digital hantering av IUP med skriftliga omdömen.

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen 2010-2011 En mall för delredovisningen av det hittills erbjudna stödet till de lokala utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4035 Täby Friskola Aktiebolag Org.nr. 556599-8860 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr belägen i Täby kommun 2(7) Tillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola. Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Lusten att gå till skolan 2013

Lusten att gå till skolan 2013 Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen 2010-2011 En mall för delredovisningen av det hittills erbjudna stödet till de lokala utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5

Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5 År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Berghemskolan Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Kommentar Verksamhetens namn och inriktning Berghemskolan Grundskola F-5 Namn på

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

PROJEKTVERKSAMHET. Arbetslags- utveckling i förskolan LEDARSKAP KOMMUNIKATION. Susanne Bogren och Nanna Klingen

PROJEKTVERKSAMHET. Arbetslags- utveckling i förskolan LEDARSKAP KOMMUNIKATION. Susanne Bogren och Nanna Klingen 1 LEDARSKAP KOMMUNIKATION PROJEKTVERKSAMHET Susanne Bogren och Nanna Klingen Arbetslags- utveckling i förskolan Med ett öppet och tillåtande arbetsklimat kan kreativitet och nya idéer lättare få utrymme.

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer