1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Transkript

1 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att bredda sitt utbud och nå nya målgrupper. Samtidigt utveckla personalens kompetens och kunnande om IT-pedagogiska metoder och flexibelt lärande. 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektets målgrupp var de som traditionellt sett har svårt att komma till skolan för konventionell salsundervisning t ex: äldre, funktionshindrade, ensamstående föräldrar eller de som inte når kursen av geografiska skäl. Projektet breddade definitivt åldersspannet på skolan, vi fick också ut skolan i ett större geografiskt område. Vi har också sett att kursen gett utrymme till kombinationen yrkesarbete och studier. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Kontakt mellan elever och lärare samt elever emellan har skett dels via en plattform på Googlegroups samt via mail. Alla uppgifter har distribuerats digitalt, dessutom har respons och diskussioner runt uppgifter skett på plattformen eller via mail. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Det har varit dels individuella uppgifter, dels grupparbeten. Eleverna har fått individuell handledning från kursledarna, företrädesvis via mail. Till vissa uppgifter har det varit gruppvis respons där eleverna har responderat varandra och detta har skett via mail. Den digitala, flexibla lärandet har kompletterats med fyra stycken närträffar som bland annat innehållit föreläsningar, grupparbeten och respons. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. En stor del av kursens idé går att på att utveckla skrivandet genom att få ge och ta respons. Reflektion och diskussion över (andras) texter leder oundvikligen till att man reflekterar över sitt eget skrivande. Till detta kommer även individuell handledning där kursledarna kommenterar elevernas texter. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Vi har haft ambitionen att elever ska ge respons på varandras texter och därigenom utveckla sitt eget skrivande. All respons fungerar när den, så att säga, kommer igenom till textförfattaren. Responsen i sig kan dock halta när texter inte kommer in i tid. När deltagarna faller igenom i sitt ansvar visar sig

2 metodens svaghet. Vi har sett stor skillnad mellan de två terminer som projektet pågått. Vi hade tyngre teknikstrul med vårterminskursen än vad som var fallet under höstterminen. Märkligt kan vara att vissa deltagare faktiskt förvånas över att en distanskurs innehåller bärande moment av teknik. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi har använt mail och en plattform på Googlegroups. Mail främst för individuell handledning. Plattformen på Googlegroups har använts till att distribuera uppgifter och meddelanden till gruppen. Skrivtorgets hörn på Googlegroups har fungerat som gruppens hem med med utrymme för dialog och diskussionstrådar samt delning av dokument. Word har varit den ordbehandlingsprogram som använts mest med dess funktioner som ordräknare, teckenräknare och kommentarer. Skrivtorget har publicerat artiklar och reportage i en egen webbtidning samt egna bloggtexter på - Googlegroups levererade den grupplattform vi behövde även om den i sig är ganska begränsad, den har dock fyllt sitt syfte. Den är lättillgänglig och lätt att lära sig. Efter vårterminen valde vi att plocka bort elevernas jobb med att lägga in sina texter på nättidningen. Vi tyckte det blev för tekniktungt och att verktyget som används, Edge, inte tillför något till deltagarnas skrivande utan bara blev ytterligare en bromsande teknikkloss. Under höstterminen har lärarna lagt in eleverna texter. Till Skrivtorgets blogg fick eleverna välja att lägga in texterna själva eller lämna över sina texter till lärarna som skötte om publiceringen åt dem. Då vi upplevt Googlegroups som något begränsat vill vi leta annan lösning där, något som känns som mer attraktivt och levande. Inget nytt i sikte dock i skrivandets stund. Kommentera texter i word kräver precision och tid av läraren, definitivt på ett annat sätt än vad som är fallet vid en muntlig respons. En skrivarkurs på distans, som Skrivtorget, tar tid att samordna och planera på ett annat sätt än konventionell undervisning, tidsfaktorn bör inte underskattas. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Några elever har överskattat sin tekniska förmåga, och vi kanske varit otydliga i kursbeskrivning, vilket ledde till för mycket teknikproblem vid kursstart både vår- och hösttermin Övrigt, se punkt 8. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har ökat skolans kunnande i flexibelt lärande och samtidigt breddat skolans kursutbud. Skolans målgrupp har blivit bredare och större, dels ett bredare åldersspann, dels ett större geografiskt upptagningsområde. Från att tidigare haft sökande mestadels från närområdet är hälften av Skrivtorgets sökande från Mälardalen ända ner till norrköpingsområdet. 11. Vad har ni lärt av projektet? En skrivarkurs på distans, som Skrivtorget, tar tid att samordna och planera på ett annat sätt än konventionell undervisning, tidsfaktorn bör inte underskattas. Vissa sökande är för aningslösa när de söker och missbedömer sin jobbsituation tillsammans med att studera på distans, något som många gånger kan vara svårt att kombinera. Samtidigt är Skrivtorget en skrivarkurs på halvtid, där halvtidsfromen ska kunna gå att kombinera med annat. Intresset för närträffarna kan verka svalt emellanåt Hur mäter man nätnärvaro? Hur vet vi, som lärare, att vi befinner oss på kursens halvtidsnivå? Kursformen kan ge en annan lärarroll.

3 Kursens form utvecklar skrivandet hos dem som tar tillvara på tiden Vår folkhögskola når nya målgrupper 12. Hur har projektet kommit till nytta? På skolan har vi ökat kunnandet om flexibelt lärande. Vi har genom projektet också permanentat Skrivarkurs på distans i skolans verksamhet och resonerar hur vi kan utveckla och bredda det flexibla lärandet inom skolans kursutbud. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? IT-erfarenheten har varit väldigt skiftande, terminsinledningarna har varit tekniktunga när allt ska på plats, för de mindre IT-erfarenheten har de självklart blivit omständligt och knepigt. För att underlätta terminsinledning skrevs en omfattande kurshandledning som skickades ut till deltagarna innan kursstart vilket underlättade betydligt de första veckorna av termin två. Vår ambition med kursen och kursupplägg har dock inte påverkats av den skiftande IT-erfarenheten. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Vi har varit två som drivit kursen vilket har varit starkt avgörande hur det tagit sig ut. Kursen har haft ett vettigt indirekt stöd från skolledning där vi har fått jobba med det här väldigt mycket efter eget huvud. Flexlär-projektet har varit en inspirationskälla och ett gott stöd under året som gått. Samarabete med Åsa fhsk föll väl ut och var något vi använde oss av båda terminerna. Vi har använt oss av en enkel, konventionell och etablerad teknik för sammanhanget och det har fungerat bra. Några elever har överskattat sin tekniska förmåga, det tillsammans med den skiftande IT-erfarenheten kan vara något sinkande i början av terminerna och dessutom en källa till frustration hos några deltagare, men samtidigt av övergående karaktär. Var hittar man deltagarna till en distanskurs? Var hittar deltagarna oss? Anmärkningsvärt är att en majoritet av deltagarna kommer från skolans närområde, framförallt den egna kommunen. Nämnas bör att vi satsat annonskraft i Södermanlands Nyheter och Stockholms Metro. Vi har ansökningar från hela landet men Mälardalsområdet dominerar. Tendens finns att ansökningar utanför Mälarområdet tackar vid intervjuer nej till sina platser på kursen. Kanske närträffarna avskräcker långväga sökande? Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har genomfört deltagarutvärderingar båda terminerna som också genererat förändringar i kursens arbetssätt. Då vi är två som driver kursen utvärderar vi verksamheten löpande tillsammans, fyra ögon ser mer än två. Vi har dessutom haft återkommande samtal med skolledningen hur kursen fungerar och ska tas vidare.

4 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Skrivtorget skrivarkurs på distans är numera en permanent del av skolans ordinarie kursutbud och ingår i skolans marknadsföring. I skrivandets stund har vi vettigt med ansökningar till vårterminen 2012, vi ser inget annat än att kursen fortsätter de närmaste terminerna och detta som en distanskurs. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? I och med att kursen fortsätter som permanent del av skolans kursutbud tar skolan till vara erfarenheter och kunnande av projektet. Skolans digitala delaktighet är större nu än innan projektet startade. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Flera av skolans kurser har möjlighet att gå från sal till digital. Den modell (en kombination av distansstudier med närträffar) vi arbetat efter skulle till exempel kunna appliceras på ämnesstudier inom allmän kurs. Eftersom den här typen av studier kräver mycket disciplin, och ansvarstagande för sina egna studier, kan modellen bäst användas i kurser där eleverna har god studievana. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Framförallt vill vi fortsätta utveckla Skrivtorget skrivarkurs på distans för att bli ännu bättre på det flexibla lärandet. Men, som skrivits tidigare, resonerar skolan i dagsläget om hur erfarenheter kan tas till vara på till exempel allmän kurs. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Projektet har redovisats för skolans styrelse och för skolans personal. Projektet har ökat skolans kunnande ör både digital teknik och flexibelt lärande. 21. Övriga kommentarer om projektet

5 Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Christin Bierbrier Epost info@nykoping.fhsk.se Tel