Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Transkript

1 Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004

2 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Den genomförde jag i egenskap av konsult och utbildare i sex förskolor i Södertälje under åren 2002 och Närmare bestämt beskriver jag i nämnd ordning bakgrunden till utbildningen, målgruppen, utbildningens syfte, innehåll och utformning samt utfallet på personalens pedagogiska skicklighet i att arbeta språkutvecklande. I Södertälje kommun finns fyra områden, Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna, med ett mycket stort antal barn med annat modersmål än svenska. En övervägande del av dem får sin första regelbundna kontakt med svenska språket i förskolan. För många av dem är förskolan i stort sett den enda platsen där de använder svenska språket före sin skolgång. För att dessa barn ska ges goda möjligheter att utveckla såväl modersmålet som det svenska språket är det nödvändigt att deras förskolevistelse håller hög språkutvecklande kvalitet i båda språken. I vilken omfattning barnen vistas i en sådan språkmiljö har samband med flera olika faktorer. En av de viktigaste faktorerna är förskolepersonalens pedagogiska skicklighet i att arbeta språkutvecklande. För att höja förskolepersonalens kompetens i Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna genomförde jag en miniföreläsningsserie om språkutvecklande arbetssätt i förskolan under våren Av utvärderingen av denna utbildningsinsats framgick tydligt att förskolepersonalen önskade sig ytterligare kunskaper och färdigheter om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Detta blev upprinnelsen till den tvååriga utbildningen. Jag åtog mig i uppdrag av Forum för språkutveckling i Södertälje att utarbeta en fortsatt utbildning. Mitt förslag på arbetsform var i första hand auskultationer och uppföljningssamtal. Denna arbetsform hade visat sig vara synnerligen effektiv i mitt arbete i andra kommuner. Enligt min mening är det verkningsfullt med en direkt kontakt med förskolepersonalen i deras vardag för att utveckla deras arbetssätt. Det är således inte tillräckligt med några enstaka

3 2 föreläsningar för att åstadkomma en mer fördjupad pedagogisk utveckling. Under hösten 2001 genomförde jag en mindre utbildning i form av auskultationer och uppföljningssamtal samt seminarier. Ett arbetslag på varje förskola inom de fyra geografiska områdena medverkade i utbildningen. Jag besökte respektive arbetslag vid några tillfällen under terminen. Denna utbildning avslutades med att all förskolepersonal - även de som inte ingick i denna del av utbildningen inom de fyra geografiska områdena - deltog i seminarier. Genom dessa seminarier fick alla ta del av de erfarenheter som arbetslagen hade införskaffat genom auskultationerna och uppföljningssamtalen. Det visade sig att denna utbildning var mycket uppskattad av förskolepersonalen. Dessutom hade framför allt auskultationerna och uppföljningssamtalen gett synbar effekt på förskolepersonalens skicklighet i att arbeta mer språkutvecklande med barnen. Det är mot denna bakgrund som jag tillsammans med Forum för språkutveckling i Södertälje, förskolechefer och förskolepersonal beslutade oss för en längre utbildningsinsats för förskolepersonalen. En längre utbildning var möjlig att genomföra med ekonomiska medel från Storstadssatsningen. Enligt mitt förslag valde vi en tvåårig kompetensutveckling i form av en kursdel samt en del med auskultationer och uppföljningssamtal. 2 Målgrupp Den tvååriga utbildningen kom att omfatta sammanlagt sex förskolor. Dessa var Rubinen i Fornhöjden, Skeppet i Geneta, Granö i Hovsjö samt Björken, Rösberga och delar av Odalen i Ronna. Ett urval av antalet förskolor var nödvändigt, eftersom det fanns begränsade ekonomiska medel för uppdraget. Efter noga överväganden från inblandade parter valdes ett särskilt urvalsförfarande. Urvalet grundade sig på att varje förskolechef skulle ha en förskola som ingick i utbildningen. Med några undantag deltog samtliga avdelningar inom respektive förskola i utbildningen.

4 3 De sex förskolorna hade sammanlagt cirka 26 avdelningar (antalet avdelningar på vissa förskolor varierade under denna tvåårsperiod). Detta motsvarar ungefär hälften av de förskoleavdelningar som fanns i de fyra områdena under utbildningstiden. På varje avdelning ingick såväl barnskötare som förskollärare i utbildningen. Endast de med tillsvidareanställning samt de med långtidsvikariat fick möjligheter att delta. Totalt har uppemot hundra personer genomgått i utbildningen. En övervägande del av dem deltog under hela utbildningen. En del hade inte möjligheter att medverka under samtliga fyra terminer på grund av längre ledigheter, främst föräldraledighet. Nya personer tillkom i förskolorna under utbildningens gång. Dessa medverkade under de återstående terminerna av utbildningen. 3 Utbildningens syfte och innehåll Utbildningens övergripande syfte har varit att höja förskolpersonalens kompetens i att arbeta språkutvecklande med barn som har ett annat modersmål än svenska. Avsikten var främst att personalen utvecklar sin pedagogiska skicklighet på hög nivå i att använda såväl sitt eget som barnens talutrymme på ett språkutvecklande sätt inom alla situationer och aktiviteter i förskolan. Utbildningens innehåll delades in i tre block enligt följande: 1. Se språket! 2. Det språkutvecklande samtalet 3. Högläsning, skriftspråk och modersmål Med hjälp av det första blocket, Se språket!, skulle barnskötarna och förskollärarna förvärva grundläggande kunskaper om det svenska språket som ett andraspråk i ett utvecklingsperspektiv. Särskilt uppmärksammades språkutvecklingen hos barn i förskoleåldern. Många delar av dessa kunskaper kan även tillämpas på barnens modersmål. Personalen behöver sådana kunskaper för att analysera såväl barnens språkutveckling som

5 4 det egna språkbruket. Vidare ingick i detta block grundläggande praktiska kunskaper om på vilka olika sätt förskolepersonal kan gå till väga för att analysera barns språkutveckling. Blocket Det språkutvecklande samtalet handlade om att utveckla förskolepersonalens förmåga att föra språkutvecklande samtal med barn. Dessutom ingick även andra sätt än genom samtal att använda talutrymmet på ett språkutvecklande sätt. Stor vikt lades vid samtalets intensitet och kvalitet under samtliga de situationer och aktiviteter som barnet deltar i under sin förskolevistelse. Dessutom ingick flera olika organisatoriska aspekter på planering och genomförande av situationer och aktiviteter i förskolan för att de ska befrämja språkutveckling hos barn. Blocket Högläsning, skriftspråk och modersmål bestod av de tre olika teman som rubriken till blocket anger. Högläsningen behandlades utifrån flera olika perspektiv. Ett av dessa var högläsningens betydelse för barns språkutveckling i allmänhet och för två- eller flerspråkiga barn i synnerhet. Ett annat var det praktiska genomförandet vid högläsningsstunder i förskolan med bland annat val av bok och fysisk miljö samt olika lästekniska aspekter. Det andra temat bestod av skriftspråksstimulerande situationer och aktiviteter i förskolan. Bland annat genomfördes en kartläggning på varje avdelning av detta fenomen. Denna kartläggning låg som grund för slutsatser om skriftspråksutvecklande färdigheter hos barnen på avdelningen. Det tredje temat behandlade modersmålets roll i förskolan. Inom detta tema ingick även olika pedagogiska utformningar med vars hjälp personalen kan utveckla barnens modersmål i förskolan. 4 Utbildningens utformning Blocket Se språket! utformades som en kursdel, medan de två blocken Det språkutvecklande samtalet och Högläsning, skriftspråk och modersmål genomfördes som auskultationer och uppföljningssamtal. Blocket Se språket! gavs som en kurs under hela den första terminen av utbildningen. Personalen delades in i olika

6 5 undervisningsgrupper. Varje grupp hade undervisning vid två olika tillfällen varannan vecka. Kursen omfattade 60 lektionstimmar per person. Kursen bestod av lektioner och smågruppsarbeten. En stor del av lektionerna ägnades åt att personalen fick möjligheter att tillämpa de språkteoretiska kunskaperna som ingick i kursen genom att analysera autentiskt språkmaterial från de barn som personalen hade på sina avdelningar. För att detta skulle vara möjligt fick personalen i början av kursen spela in barns tal på kassettband och överföra det sedan i skrift. Dessutom ingick analysuppgifter som förskolepersonalen utförde i sitt dagliga arbete om sitt eget och kollegornas språkbruk. Det andra blocket, Det språkutvecklande samtalet, omfattande två terminer och det tredje blocket, Högläsning, skriftspråk och modersmål, en termin. Det andra och tredje blocket gavs som auskultationer och uppföljningssamtal ungefär varannan vecka. Under auskultationerna observerade jag de enskilda barnskötarnas och förskollärarnas språkutvecklande arbete. Varje auskultation mynnade ut i ett uppföljningssamtal i vilket all personal i arbetslaget ingick. I detta samtal diskuterade jag avdelningens språkutvecklande arbete utifrån auskultationen. Det främsta syftet med auskultationen var att finna former för hur personalen ytterligare kunde utveckla det språkutvecklande arbetssättet Det fanns en stor skillnad i det praktiska genomförandet av utbildningen mellan kursdelen och den övriga delen med auskultationer och uppföljningssamtal. Kursdelen ställde till med vissa praktiska problem på avdelningarna under kursdagarna. På grund av att kursdagarna delades in i tre undervisningsgrupper deltog omkring tre olika personer från samma avdelning i kursen under en och samma dag, men under olika tider på dagen. Detta upplevdes som stressigt, rörigt och påfrestande för personalen. Inte bara för dem som lämnade avdelningen för att delta i kursen utan även för dem som var kvar på avdelningen. Det fanns inte heller alltid vikarier att tillgå under utbildningsdagen, vilket förvärrade den ibland redan besvärliga situationen på avdelningen. Trots dessa problem genomfördes kursen enligt de ursprungliga planerna

7 6 och med mycket stort engagemang av barnskötarna och förskollärarna. Auskultationerna och uppföljningssamtalen var enkla att utforma på respektive avdelning. Undantaget bestod i att det ibland var svårt för personalen att delta i uppföljningssamtal på grund av det inte fanns annan personal eller vikarier som kunde gå in på avdelningen under samtalet. Blocken Se språket och Det språkutvecklande samtalet upplevdes såväl av mig som av förskolepersonalen som tillräckligt omfattande. Däremot var både jag själv och de flesta av personalen av den åsikten att det sista blocket, Högläsning, skriftspråk och modersmål, var något för kort. 4. Utbildningens utfall Vad har barnskötarna och förskollärarna tillägnat sig för kunskaper och färdigheter under utbildningen? Det finns stor variation mellan olika personer när det gäller med vilken kvalitet och omfattning de kan tillämpa olika kunskaper och färdigheter. I detta avsnitt sammanfattar jag de olika delområden som jag bedömer att det stora flertalet av förskolepersonalen har tillägnat sig under utbildningen. Mina slutsatser om personalens uppnådda kompetens baseras på mina anteckningar, iakttagelser och egna utvärderingar. Under varje auskultation har jag fört anteckningar och gjort detsamma under de flesta uppföljningssamtalen. På så sätt har jag dokumenterat viktiga läroprocesser hos personalen. Dessa har också varit ett värdefullt stöd i hur denna process fortskridit hos de enskilda personerna. Dessutom har jag genom mina anteckningar haft möjligheter att analysera vilken pedagogisk skicklighet personalen uppnått inom olika delområden i slutet av utbildningen. Jag själv har utvärderat uppdraget i slutet av varje termin muntligen med respektive arbetslag och i slutet av hela utbildningen med varje enskild person genom en intervju. Det bör nämnas att uppdraget också har utvärderats av Forum för språkutveckling i Södertälje med hjälp av enkäter vid två tillfällen under uppdragets gång och vid ett tillfälle efter

8 7 avslutad utbildning. Dessutom utvärderades utbildningen genom Lärarhögskolan i Stockholm, då denna institution har ansvaret för utvärdering av alla språkinsatser inom Storstadssatsningen i Södertälje. Jag av den åsikten att det stora flertalet som deltagit i utbildningen behärskar många olika aspekter i det språkutvecklande arbetet i förskolan. De mest centrala delområdena beskriver jag kortfattat i det följande. Personalen är mycket väl medveten om att punktinsatser i form av metoder, praktiska tips och idéer samt material har en underordnad roll i barns språkutveckling i förskolan. De har istället kunskaper om att ett barn först och främst utvecklar ett eller flera språk i förskolans rutinsituationer och aktiviteter. Personalen är också på det klara med att dessa situationer och aktiviteter inte utvecklar barnets språk av sig självt. Istället handlar det om i vilken omfattning och med vilken kvalitet dessa tas tillvara språkligt av de vuxna och barnen. De flesta har kunskaper och praktisk färdighet om hur ett språkutvecklande arbete kan planeras och organiseras. En av de mest betydelsefulla aspekterna inom detta delområde har bestått av att man blivit medveten om den så kallade grupporganisationen. Det vill säga om betydelsen av hel- och smågruppsaktiviteter för barns språkutveckling. Ett annat exempel utgörs av den roll personalen har för barnets språkutveckling i skilda situationer och aktiviteter. Personalen är vidare mycket väl medveten om att den interaktion som försiggår på förskolan mellan de vuxna och barnen samt barnen emellan är oerhört betydelsefull för barnens språkutveckling. Så gott som samtliga barnskötare och förskollärare har insikten om på vilket sätt man kan utveckla interaktionen och därmed möjligheten till ett mer språkutvecklande arbete. Vidare har personalen kunskaper om att det egna språkbruket måste vara tillräckligt mångsidigt för att utveckla ett barns språk. Det gäller inte enbart ordvalet utan också bland annat grammatiska strukturer och möjligheten att komma i kontakt med olika typer av samtal och berättande.

9 8 Personalen har vidare kunskaper om betydelsen av att barnen får komma i kontakt med begripligt inflöde från de vuxna. Utifrån denna kunskap kan barnskötarna och förskollärarna anpassa sitt eget språkbruk så att det blir begripligt för barnen. Dessutom har de kunskaper om på vilka andra sätt än med hjälp av språket som ett språkligt innehåll kan bli begripligt för ett barn. De flesta som deltog i utbildningen har en medvetenhet om att de vuxnas språknivå påverkar barnens språkutveckling. En viktig del av denna medvetenhet har bestått i att personalen alltför ofta använder ett för enkelt språkbruk med barnen. Detta gäller såväl ordval som vissa grammatiska strukturer i vuxnas språkbruk. De flesta av personalen har kännedom om hur man kan analysera barns språkutveckling. Många arbetslag kan sammanställa och analysera enklare språkliga aspekter. De kan också dra slutsatser om barnets språkutvecklingsnivå samt vad man bör vidta för åtgärder i sitt språkutvecklande arbete. Högläsningens roll för barnens språkutveckling har höjts för de flesta barnskötare och förskollärare. Sådana aspekter som de blivit mer varse om är bland annat urvalskriterier för val av böcker, den yttre miljön för läsningen, antalet högläsningstillfällen och lästekniska färdigheter. Förskolepersonalen har även fått en ökad medvetenhet om hur man kan arbeta skriftspråksstimulerande i förskolans rutinsituationer och vardagsaktiviteter. Slutligen, har många barnskötare och förskollärare blivit mer medvetna om modersmålets roll i förskolan. Dessutom har de en mer nyanserad bild av på vilka olika sätt man kan erbjuda barnen situationer och aktiviteter på modersmålet. De har blivit särskilt uppmärksammade på hur man kan använda den ordinarie personalen på förskolan som har samma modersmål som barnen.

10 9 6 Slutord Utbildningen Språkutvecklande arbetssätt i förskolan har varit unikt i sitt slag. Kompetenshöjande insatser för förskolan utformas sällan genom auskultationer och uppföljningssamtal av en utomstående konsult och utbildare. Och framför allt inte genom en så omfattande insats, både när det gäller den tvååriga utbildningslängden och de närmare hundra personer som medverkade i utbildningen.