En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
|
|
- Charlotta Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. OM UR OCH RÄDDA BARNEN Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar Rädda Barnen för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. 1
2 SAMMANFATTNING UR och Rädda Barnen har tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Enkäten har besvarat av 348 lärare. Undersökningen ger en bild av hur situationen ser ut för dessa 348 lärare och en stark indikation på hur situationen ser ut för andra lärare till ensamkommande flyktingbarn. Analysen har visat att många lärare upplever ett bristande stöd från rektor/skolledning och att många saknar rutiner och tydliga riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Få lärare har fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevernas kunskaper i kursplanens alla ämnen och ge undervisning på rätt nivå. Vidare värdesätter lärarna samverkan med andra yrkesgrupper och viktiga personer kring eleven så som exempelvis god man eller personal på gruppboende. Majoriteten finner att ansvaret för att lärare som undervisar ensamkommande flyktingbarn får stöd och de förutsättningar de behöver för en bra undervisning, exempelvis kompetensutveckling, ligger på kommunen eller rektorn. Trots missnöjet med stödet från skolan är i stort sett alla lärare positiva till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre grupp inom gruppen nyanlända barn. Denna undersökning kan därför även knytas till en diskussion kring undervisningen och skolans ansvar för denna grupp. 2
3 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Om undersökningens genomförande Resultat Bristande stöd från rektor/skolledning Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd Bristande rutiner Ansvaret för stöd till lärare Attityder Skillnader mellan olika kommuner Analys Skolans dubbla uppdrag och lärarnas behov av utbildning Tid för samtal Samverkan med god man Tillgång till tolk Lärarna saknar riktlinjer Tid och resurser 3
4 1. INLEDNING Varje år kommer drygt ensamkommande flyktingbarn till Sverige. 1 Bakom sig har de ofta en lång och farlig resa och de flesta har varit med om traumatiska upplevelser i hemlandet. Många av dem är individer med en önskan om en framtid och delaktighet i det svenska samhället och här har skolan en mycket viktig roll Bakgrund I maj år 2010, gick Rädda Barnen ut med ett upprop för ensamkommande flyktingbarn och presenterade ett antal punkter kring förbättring gällande mottagandet av barnen: Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande. Denna checklista var bland annat ett svar på att kommunerna som ansvarar för att barnen ska få ett bra mottagande inte fått tydliga riktlinjer från staten kring hur detta bör göras. I checklistan ingick bland annat krav på att det ska finnas tillgång till utbildade tolkar dygnet runt, att barnen ska få tillgång till en god man inom 24 timmar från att det kommit till ankomstkommunen, samt att det ska finnas samverkansgrupper inom kommunen med representanter från de olika yrkesgrupper som är inblandade i mottagandet av barnen. Rädda Barnen lyfter även fram vikten av barnets rätt till undervisning på rätt nivå tillgodoses. I den del av Rädda Barnens checklista som rör rätten till undervisning på rätt nivå återfinns följande: Barnet har som alla andra barn i Sverige rätt till utbildning, oavsett om det ska stanna här eller återvända till hemlandet. För att skolorna ska kunna ge det stöd som behövs krävs att de kartlägger nyanlända elevers kunskaper och individuella förutsättningar. Utan en sådan kartläggning går eleven miste om den undervisning han eller hon har rätt till. Nationellt stöd för att åtgärda vissa brister krävs. Trots det ska kommunerna och skolan ta ansvar för att tillgodose de behov som ensamkommande flyktingbarn har. Små kommuner kan samverka med andra kommuner och skapa gemensamma resurser. kommunen uppmanas även att: genom skolorna skapa riktlinjer för mottagandet som skolans personal ska känna till. göra information lättillgänglig om hur elev och vårdnadshavare anmäler eleven till skolan. se över rutiner för att ta reda på nyanlända elevers språkliga, kunskapsmässiga och kulturella bakgrund. Följ mottot ta reda på vad eleven kan och ta vara på elevens förutsättningar. låta eleven formellt tillhöra en svensk klass från början. För att förhindra segregering i internationell klass, kan skolan upprätta mentorskap mellan elev 1 Enligt Migrationsverkets statistik kom år ensamkommande flyktingbarn till Sverige och av dem fick uppehållstillstånd. I år förväntas cirka ensamkommande barn söka asyl i Sverige. från den klassen och den nyanlände. rekrytera personal med kunskap om undervisning för nyanlända. utveckla kompetensen hos redan anställda inom detta område. tillgodose skolornas behöv av bland annat modersmålslärare såväl som personal för studievägledning på modersmålet. I samband med UR:s dokumentärserie Ensamkommande flyktingbarn som sänds i SVT1 under hösten 2011 och studioprogrammet En timme om ensamkommande flyktingbarn som sänds i Kunskapskanalen den 24 oktober kl har UR och Rädda Barnen tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Under förarbetet till undersökningen har det blivit tydligt att det sällan talas om ensamkommande flyktingbarn i skolan. Istället talar man om nyanlända barn eller senkommande barn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre del i denna grupp som inte alltid särskiljs från den större gruppen. I undervisningen tycks lärare inte heller göra någon större skillnad mellan dessa barn. UR och Rädda Barnen har tagit detta i beaktande, men trots detta har vi gjort valet att göra ett nedslag i hur det ser ut just kring gruppen ensamkommande flyktingbarn. Eftersom ensamkommande flyktingbarn är en grupp inom gruppen nyanlända barn, har Skolinspektionens rapport Utbildning för nyanlända elever rättten till en god utbildning i en trygg miljö 2 till viss del varit vägledande inför undersökningen. Denna rapport visar bland annat att utbildningen ofta är lärarstyrd och att den nyanlända eleven i dessa fall får en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektors pedagogiska ledarskap, att kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna och att nyanlända elever inte får den utbildning de har rätt till Syfte och frågeställningar För att få fördjupad kunskap om hur ensamkommande flyktingbarns rätt till utbildning respekteras har UR i samarbete med Rädda Barnen ställt ett antal frågor till dessa barns lärare. Syftet är att kartlägga hur lärarna upplever undervisningssituationen och det stöd de får från skolan och på så vis få ett lärarperspektiv på undervisningens kvalitet. I rapporten besvaras följande frågeställningar: Vilket stöd får lärarna från skolan och vilket stöd saknar de? Vem anser lärarna bär ansvaret för att ge dem stöd? Vilka attityder finns till att undervisa ensamkommande flyktingbarn? Finns det skillnader mellan olika kommuntyper? 2 Skolinspektionen. Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö
5 Rapportens resultat är ämnat att användas som del i det underlag Rädda Barnen behöver för att fördjupa en checklista för undervisning av nyanlända barn samt som underlag till UR:s En timme om ensamkommande flyktingbarn Om undersökningens genomförande En webbaserad enkät skickades ut till lärare med en tydlig förfrågan om att få svar från lärare som undervisat ensamkommande flyktingbarn under det senaste året. Enkäten besvarades av 348 lärare som undervisar eller undervisat ensamkommande flyktingbarn det senaste året. Det saknas officiell statistik på hur stor den totala populationen av lärare till ensamkommande flyktingbarn är men elevgruppen är relativt liten antar vi att våra respondenter utgör en betydande del av populationen. Utformandet av frågorna i enkäten har föregåtts av samtal med lärare till ensamkommande flyktingbarn och sakkunniga inom skola och flyktingmottagande. Enkäten består av både slutna envals- och flervalsfrågor som kan analyseras systematiskt och öppna frågor där respondenten svarat med egna ord. I de tabeller där totalen av svarande inte uppgår till 348 beror detta på att respondenterna fått olika följdfrågor beroende på hur det svarat tidigt i enkäten. Generaliserbarhet Enkäten har besvarats av 348 respondenter vilket visar hur situationen ser ut för dessa 348 lärare. Det är också en stark indikation på att övriga lärare i populationen upplever situationen snarlikt. Eftersom undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval är resultaten inte generaliserbara. För att kunna generalisera; måste urvalet vara slumpmässigt. Däremot ger undersökningen en mycket bra fingervisning med tanke på att en stor del av den uppskattade populationen har bidragit med svar. 2 RESULTAT Resultatet redovisas tematiskt. På vissa frågor har lärarna fått möjlighet att utrycka sina åsikter med egna ord. Ett urval av dessa kommentarer finns återgivna Bristande stöd från rektor/skolledning Nästan varannan, 42 procent, av de tillfrågade lärarna upplever att de saknar stöd eller får svagt stöd av skolan/rektorn/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Störst andel av de tillfrågade lärarna anser att de inte fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevens kunskaper i alla ämnen och för att kunna ge undervisning på rätt nivå. Tabellen visar hur lärarna graderat stödet på en skala där 1 betyder inte alls och 7 helt och hållet. tabell 1. Stöd från skola/rektor/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1=Inte alls 10 % % % % % % 45 7=Helt och hållet 8 % 29 Det stöd som lärarna fått består i huvudsak av stöd i form av samverkan med andra yrkesgrupper samt vuxna i barnets närhet. Av de som har fått stöd har 60 procent haft möjlighet att ta in en tolk och drygt en fjärdedel, 27 procent, har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarn. Det är färre som beskriver att de har fått mer tid, större ekonomiska resurser och kompetensutveckling för grundlig kartläggning av elevens/elevernas kunskaper i alla ämnen. Lärarna nämner även lärare i svenska som andraspråk som en tillgång och flera uttrycker uppskattning över rektorer som lyssnar på dem och ger dem utrymme att utforma arbetet så som de anser bäst. tabellen nedan visar vilken typ av stöd lärarna har fått. Tabell 2. Typ av stöd som lärare fått Procent Antal Möjlighet att ta in en tolk 60 % 88 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 34 % 50 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 33 % 48 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 27 % 40 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 22 % 32 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 17 % 25 Mer tid 16 % 23 Bättre ekonomiska resurser 14 % 21 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 11 % 16 5
6 Många lärare beskriver svårigheterna med att ge eleverna ämnesundervisning på rätt nivå som den största bristen i skolan: Den största bristen i de ensamkommande flyktingbarnens undervisning är att det inte finns en ordentlig helhetssyn på deras lärande hur språkutvecklingen hänger ihop med ämnesinlärningen. Det är som att svenskan är en sak och de andra ämnena något annat. Men allt hänger ihop. Vi är dåliga på att använda andra språk som stöd i ämnesinlärningen. Det svåraste är att validera deras kunskaper. Vissa har aldrig gått i skolan, men har mycket kunskaper med sig ändå. Det är svårt att bedöma deras tidigare skolkunskap/ ämneskunskaper och ta till vara de kunskaper de bär med sig. Många ser dem som oskrivna blad. Det råder brist på extra stöd för analfabeter. Svårt att tillgodose mycket snabba elevers behov... Det största problemet är brister i kartläggning av kunskaper och social situation 2.2. Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd Det lärarna framför allt önskar sig är mer tid. Flera lärare som svarat på UR:s enkät beskriver det som ett stort problem att de inte hinner med de samtal de vill ha med eleverna. Min erfarenhet är att lärarna inte får mer tid att sitta och samtala med dessa barn som ofta har svårigheter med språket. Vidare efterlyser lärarna utbildning, både gällande ensamkommandes specifika situation och bakgrund, undervisningsmetoder och kunskapsutvärdering. Många efterfrågar större ekonomiska resurser. Lärare skriver även att de hade önskat sig tydligare riktlinjer för verksamheten. tabellen visar vilken typ av stöd lärarna önskar. Tabell 3. Typ av stöd lärarna önskar sig Procent Antal Mer tid 57 % 83 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 55 % 81 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 51 % 74 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 47 % 69 Bättre ekonomiska resurser 42 % 61 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 40 % 59 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 30 % 44 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 21 % 31 Möjlighet att ta in en tolk 21 % Bristande rutiner Endast 4 av 10 lärare svarar att skolan där de arbetar har rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resterande svarar att det saknas rutiner eller att de inte känner till att sådana finns. Bland de som svarar att de saknar eller inte känner till skolans rutiner kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn är missnöjet med stödet från skolan något större; 70 procent av de som saknar eller inte känner till att skolan har rutiner för mottagandet av flyktingbarn upplever också ett svagt stöd från skolan. Tabellen visar hur lärarna svarat på frågan Har din skola rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn? tabell 4. rutiner för arbete med ensamkommande Procent Antal Ja 43 % 148 Nej 27 % 93 Vet ej 30 % Ansvaret för stöd till lärare De flesta, 67 procent, anser att kommunen bär ansvaret för att läraren ska få det stöd som behövs. Nästan lika många, 65 procent, lägger ansvar på rektorn. En mindre del, 32 procent, anser att det är staten/skolverket som bär ansvaret. Flera lärare skriver också om det egna ansvaret för att be om hjälp och specificera vilken typ av stöd de behöver Attityder I stort sett alla upplever att rektorer och lärarkåren generellt är positiva till att hjälpa ensamkommande flyktingbarn. Nästan alla är också positiva till att själva undervisa dessa elever. Så här skriver några lärare: 6
7 Absolut en av de roligaste uppgifterna som går att få som lärare. De är studiemotiverade och intresserade av att lära sig. De ensamkommande eleverna har ofta en positiv inställning till skolan. De har motivation och vill lära sig för att komma vidare i livet. Det bidrar till den positiva attityden. Vi är oftast imponerade över att de är så ambitiösa och att de är tacksamma för att få gå i skolan. Vi behöver alla elever. De tillför mycket, ger perspektiv till de svenska ungdomarna. De som uttrycker en mer negativ attityd är tydliga med att de är negativa till undervisningssituationen och inte till barnen. Så här skriver de som utryckt en negativ inställning: Jag är negativ för att det inte finns tid att sätta sig in i hur den undervisningen ska fungera Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. Jag har inte kompetens att undervisa flyktingbarn som inte kan svenska. Känner mig otillräcklig. Det finns ingen tid att hjälpa dem så som jag skulle vilja Det finns dock ett fåtal lärare som beskriver hur lärarkåren generellt inte alltid är positivt inställd till ensamkommande elever: De ser ner på dessa elever kunskapsmässigt. Dessa elever ses även av många kollegor som kriminella analfabeter. De är mycket dåligt insatta i vad som behövs för att få det att fungera i skolans verksamhet. Det är ofta vi svenska som andraspråkslärare som får ta ansvar för ensamstående flyktingbarn. Jag tycker att andra lärare som mentorer och ämneslärare inte tar sitt ansvar för dessa elever. De vet ofta inte hur de ska hantera situationen. Tabellen visar lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. tabell 5. lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1= Mycket negativ 0 % % % % % % 82 7= Mycket positiv 55 % 193 Vet ej 2 % Skillnader mellan olika kommuner I lärarundersökningen har respondenterna fått svara på i vilken kommun de varit verksamma som lärare för ensamkommande flyktingbarn. På grund av det begränsade antalet respondenter är det inte möjligt att dra slutsatser kring förhållanden i enskilda kommuner. Vid en jämförelse av olika kommuntyper, framträder mindre skillnader. Det är en något större andel storstadskommuner, 62 procent, som saknar rutiner för arbete med ensamkommande flyktingbarn. Detta kan jämföras med 56 procent i övriga kommuner. När det gäller nöjdhet med stöd är den i det närmaste likvärdig i storstadskommuner och övriga kommuner. 3 ANALYS 3.1. Skolans uppdrag och lärarnas behov av utbildning UR och Rädda Barnens undersökning visar att många lärare inte känner sig tillräckligt rustade för att ge ensamkommande elever undervisning på rätt nivå och att de behöver kompetensutveckling för att bättre förstå dessa barns bakgrund och specifika situation. Detta trots att varje barns rätt till utbildning finns inskriven i FN:s konvention för barns rättigheter, Barnkonventionen. Genom att ratificera konventionen har Sverige förbundit sig till att göra skolan tillgänglig och likvärdig för alla barn. Den svenska skolan har dessutom såväl ett demokratiskt uppdrag som ett kunskapsuppdrag. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas som medborgare medvetna om sina och andras rättigheter samt att de ska nå kunskapsmålen. Dessa två uppdrag är ofta beroende av varandra. För lärarna innebär detta att de behöver kunskap om ensamkommande flyktingbarns sociala situation och kompetens att möta och utforma undervisningen utifrån deras behov. De tillfrågade lärarna efterfrågar särskilt kompetensutveckling när det gäller kartläggning av elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen. Det är dock minst andel av de lärare som har fått stöd, 11 procent, som uppger att de fått stöd i form av kompetensutveckling. Alla nyanlända elever har varit med om någon form av uppbrott och lever i ett nytt samhälle där de inte behärskar språket. För de som kommer utan sina föräldrar blir skolan en särskilt viktig arena för social gemenskap. Trots det uppger endast 27 procent av de lärare som fått stöd, att de har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation Tid för samtal En brist i undervisningen av ensamkommande flyktingbarn är att det saknas tid och forum för eleven att göra sin egen röst hörd. Att känna till elevens skolbakgrund, önskemål och ambitioner med utbildningen skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling. 7
8 Unga ensamkommande har precis som alla andra barn rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Barnets rätt till inflytande finns inskriven i såväl Barnkonventionen som i Skollagen. 1 I Barnkonventionen understryks vikten av att barn som är föremål för olika domstols- och administrativa förfaranden ska beredas möjlighet att höras. Detta ställer särskilda krav på alla de yrkesgrupper och myndigheter som kommer i kontakt med ensamkommande barn. Lärare som svarat på UR och Rädda Barnens enkät placerar mer tid högst upp på listan över önskade förbättringar. Denna tid vill de använda till undervisning, kartläggning av elevernas kunskaper och sociala situation och för att lyssna till barnet. Bristen på samtal mellan lärare och elev försvårar undervisningssituationen och gör det svårt för läraren att undervisa på rätt nivå. Skolinspektionen lyfter i sin granskningsrapport att de ofta intervjuar elever som berättar om sin skolbakgrund, sina tidigare kunskaper, betyg i olika ämnen och vilka mål de har med sin utbildning. Samtidigt beskriver eleverna hur ingen annan på skolan ställt dessa frågor till dem Samverkan med god man Ensamkommande flyktingbarn har istället för sin familj ett nätverk kring sig bestående av god man, personal på boende eller en fosterfamilj. Samverkan med dessa värdesätts av lärarna. 40 procent önskar sig bättre förutsättningar för samverkan med personer i barnets närhet. Samtidigt har det i intervjuer med lärare inför undersökningen framkommit att lärare i vissa fall finner det enklare att få till stånd en fungerande samverkan med en god man, personal på ett boende eller en fosterfamilj än med en nyanländ elevs ursprungliga familj Lärarna saknar riktlinjer Bristen på riktlinjer och formellt antagna rutiner för hur arbetet med ensamkommande flyktingbarn ska bedrivas är ett problem. Skolinspektionen beskriver hur utbildningen ofta är lärarstyrd och hur undervisningen genomförs och planeras av eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektorns pedagogiska ledarskap. De flesta lärare som svarat uppger att de inte vet om skolan har riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn eller att sådana riktlinjer saknas. Detta upplevs som ett hinder av lärarna Tid och resurser Otydliga riktlinjer, svagt stöd från skolledning, bristande möjlighet att ta in tolkar och bristande kunskaper om hur elevers kunskapsnivå i alla ämnen bör kartläggas i kombination med att skolan har ett stort behov av att anpassa sig efter nyanlända elevers förutsättningar skapar en svår arbetssituation för lärare. Dessutom känner sig många pressade av tidsbrist. Det stöd som allra flest önskar sig är just mer tid. De begränsade personalresurserna har antagligen ett samband med att undervisningen av denna elevgrupp inte leds av skolledning utan av lärare som brinner för att skapa goda förutsättningar för lärande. UR 2011 Författare: Karoline Malitzki & Evelina Fredriksson 3.4. Tillgång till tolk Kartläggningen av elevernas kunskaper i alla ämnen förutsätter att lärare och elev förstår varandra. Bristfällig användning av tolk försvårar lärarnas arbete avsevärt. Skolinspektionen understryker även vikten av att elever får studievägledning på sitt modersmål och betonar att eleven har rätt att utveckla sina kunskaper i kursplanens olika ämnen trots att hon eller han inte behärskar svenska språket. 3 Trots det är det bara 60 procent som har haft tillgång till tolk och flera lärare beskriver språket som ett hinder i ämnesundervisningen. 1 Skollag 2010:800 2 Skolinspektionen Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merGöteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merFöräldramöte Gläntan. November 2015
Föräldramöte Gläntan November 2015 Dagordning Presentation Information förskolechef Enkäten Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsplan och mål Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingssamtal
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merBeslut för gymnasieskola
Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun
Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merKvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering
Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/2016 PHONE EMAIL WEB Monstensvägen 4, 13768 Jordbro Kvarnbacksskolan@haninge.se www.kvarnbacksskolan.se INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER
ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merSkolledarskap i mångfald
Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens
Läs merSSP Svenska skolan i Paris
SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merBetänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan
1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merVästerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merEn värdegrundad skola
En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merSärlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015
Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Giltig 140602-150602 Borås stads vision: Lust att lära Möjlighet att lyckas 1 Likabehandlingsplan och plan
Läs merLärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund
Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Innehåll Undervisning 3 Förtroendearbetstid 5 Arbetstid
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merKvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014
Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan
Läs merUtvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun
Revisionsrapport Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun Februari 2011 Roger Burström Anders Törnqvist Innehåll Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Uppdrag... 5 Metod...6 Inledning... 7 Resultat...
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merBeslut för gymnasieskola
ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus
Läs merUtbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merRemissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)
Utbildningsdepartementet Stockholm 2015-09-22 103 33 Stockholm Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Inledning Utredaren Olof Johansson har gedigen erfarenhet av frågorna kring skolans ledarskap.
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Läs mer