Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Transkript

1 Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014

2 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för tycker om verksamheten. Revisionen kan ses som ett komplement till andra metoder som enkäter. Arbetet är en del av Göteborgs stads kvalitetsarbete. Ett brukarrevisionsteam består av fyra personer (två brukare, en närstående och en samordnare). En hel dag ägnas åt platsbesök då gruppen ställer frågor till brukare och personal om inflytande/delaktighet respektive bemötande. Efter intervjuerna träffas teamet för att prata ihop sig om intrycken. Gruppen gör en färgbedömning där verksamheten ges grönt, gult eller rött kort inom olika områden. Några dagar senare träffar brukarrevisionsteamet brukarna och personalen för återföring då teamet delar med sig av resultatet. Den här rapporten är en sammanfattning av teamets slutsatser. Sammanfattning helhetsbedömning Boendestödet i Örgryte - Härlanda är en enhet med 17 boendestödjare och en enhetschef. Personalen arbetar måndag till fredag dagtid. De flesta i gruppen har en högskoleutbildning. Två arbetsgrupper slogs samman när två stadsdelar blev en. Personalen möter idag cirka 130 brukare. Stödet kan se ut på olika sätt utifrån individens behov, det kan vara att hitta någon meningsfull sysselsättning, stöd i att komma igång med det praktiska i ett hem, var ett bollplank mm. Alla boende erbjöds att bli intervjuade. De som sedan anmälde sitt intresse togs ut genom lottning av samordnare från brukarrevisionen samt en personal i personalgruppen. Den anställda hade nyss börjat i enheten och hade inte så många boendekontakter ännu. Bemötande Brukarna som intervjuats trivs mycket bra med sina boendestödjare och är till stor del nöjda. De boende uppfattar att boendestödjare ger trygghet, förståelse och brinner för sitt jobb som någon brukare sa. Personalen uppmuntrar och motiverar på ett bra sätt. Personal uttrycker att de trivs med sitt arbete. Detta är viktigt för allt framtida förändringsarbete och är därför mycket positivt. De boende upplever skillnad i vardagen sedan de fått boendestöd, de känner alla att de på olika sätt fått det bättre. De boende upplever att de känner sig trygga när de möter sin boendestödjare jag blir tagen på allvar. Brukarna kände alla mer eller mindre att de kan fråga sin boendestödjare om de behöver hjälp och stöd med något. De boende menar att personalen visar respekt och omtanke. Personalen är bra på att lyssna och tar sig tid att lyssna och prata. De boende upplever att de har förtroende för personalen de visar medkänsla, feedback. Någon uppfattar att boendestödjarna ibland är för tuffa och så att säga pushade för mycket. Å andra sidan tycker någon annan att de pushar för lite. Vi undrar kring hur kan boendestödjare bli uppmärksamma på detta och finna ett arbetssätt? Ett par brukare önskar ett ökat boendestöd. Att som brukare veta vart man vänder sig om konflikt eller problem uppstår är otydligt. Alla 1

3 sa att de vänder sig till sin socialsekreterare, de flesta tror att socialsekreteraren är boendestödjarens chef. Delaktighet och inflytande Vid förändringar av exempelvis tider så hör personalen av sig via telefon eller sms. De boende uttrycker att det är lätt att nå sin boendestödjare på telefon om behov finns. Boendestödet har för alla de intervjuade mött deras förväntan och för någon mer där till hjälper mig mycket och de dömer mig inte. I stort sett verkar de boende tillfreds med de dagliga kontakter de har. De boende menar att de tar egna initiativ till aktiviteter och fritid och att de flesta är nöjda med det. De boende känner att de kan säga till om de vill ha hjälp med aktiviteter. Vi fick en uppfattning om att det informerades tydligt runt vissa aktiviteter som exempelvis Friskvårdsklubben. Det kan också vara önskvärt att få mer information utbud på aktivitetshus i staden samt andra sysselsättningsmöjligheter. Någon brukare skulle vara intresserad av aktiviteter på helgen medan en annan vill vila på helgen. Någon brukare önskade stöd på helgen, men de jobbar ju inte då. Vad säger verksamheten om aktiviteter på helgen, hur vet man om det finns behov? Hur kan behoven isåfall mötas? När det gäller planering av stödet undrar vi hur man i personalgruppen kan försäkra sig om att alla har ett gemensamt arbetssätt när det gäller att ge utrymme för den boende att bestämma. Personal beskriver en mer tidspressad arbetssituation vilket kan minska möjligheten att vara tillgänglig. Boendestödjare uppfattas ändå som tillgängliga av de boende trots att personalen berättar en annan bild. De boende menar att personal är mycket fina samtalspartners, en brukare utryckte de förvaltar det jag säger på ett bra sätt. Vi fick en uppfattning att socialsekreteraren är en viktig person när det gäller boendestödet till den boende. De boende hade en uppfattning överlag att socialsekreteraren styr vad och hur insatsen skall planeras. Det finns en oklarhet hos den boende runt ifall de äger frågan hur stödet ska utformas tillsammans med sin boendestödjare. Det saknades någon form av brukarforum där brukare kan träffas tillsammans med personalen och chef för att framföra sina synpunkter och önskemål på verksamheten. Det verkar som att mallar och genomförandeplaner används på olika sätt i personalgruppen. En brukare uttryckte vet inte om jag har en plan medan en annan brukare visade sin plan för oss. Detta bekräftas i brukarintervjuerna. Det gör att vi undrar lite kring om man erbjuder ett likartat stöd från boendestödet? Om inte, talar det för att fundera kring styrning och ledning av arbetsgruppen. Hur kan en stor arbetsgrupp fungera, ledas och utvecklas på ett bra sätt? Det finns behov av ett mer närvarande ledarskap till arbetsgruppen. En operativ ledare i det dagliga arbetet? Detta för att en ledningsfunktion då kan bli medveten om brukarnas behov, påfrestningar i arbetsgruppen samt kan leda, fördela och utveckla arbetet. Vi vill uppmärksamma detta då vi tror att det kan gå ut över brukarna i det långa loppet. Personalen är dock i dagsläget så bra på att härbärgera så det verkar inte gå ut över brukarna i dagens läge. 2

4 BEMÖTANDE Styrkor (+) Brukarna trivs mycket bra med sina boendestödjare De boende uppfattar att boendestödjare ger trygghet, förståelse och brinner för sitt jobb Personal uttrycker att de trivs med sitt arbete De boende uppfattar att de möts av respekt De boende har stort förtroende för personalen De boende uppfattar att personalen lyssnar, visar omtanke och hänsyn samt har tid att prata De boende tycker de får det stöd de har behov av Boendestödjarna uppfattas som tillgängliga och är lätta att nå De flesta menar att personal är mycket fina samtalspartners De boende upplever att personalen ger ett bra stöd i vardagen. Förbättringsområden (-) Hur kan en stor arbetsgrupp fungera, ledas och utvecklas på ett bra sätt? Det finns behov av ett mer närvarande ledarskap till arbetsgruppen Det behövs tydliggöras hur synpunkter runt boendestödet kan föras fram av brukarna och vem de kan vända sig till (enhetschef, socialsekreterare, kontaktman, annan personal) Frågor (?) Någon uppfattade att boendestödjarna ibland var för tuffa hur kan boendestödjare bli uppmärksamma på det? Hur kan boendestödjare veta när de pushar lagom? Ett par brukare önskade ett ökat boendestöd Används mallar och planeringsdokument på samma sätt? Hur försäkrar man sig om det i personalgruppen? Hur kan man i personalgruppen försäkra sig om att alla har ett gemensamt arbetssätt när det gäller att ge utrymme för att den boende bestämmer i hög grad Personal beskriver en mer tidspressad arbetssituation vilket kan minska möjligheten att vara tillgänglig. Vad finns det för rutiner när ett problem uppstår mellan boende och personal? 3

5 Färgbedömningar Trivsel Hänsyn, omtanke och lyssnande Tillgänglighet Problem- och konfliktlösning Totalbedömning bemötande Brukarna trivs bra i bostaden. Stödet personalen ger är ganska bra men förbättringsområden finns. Personalen kunde vara mer tillgänglig. Konflikter och problemsituationer hanteras ganska bra Bemötande är ganska bra i bostaden, men förbättringsområden finns. 4

6 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Styrkor (+) De boende upplever att personalen ger information om förändringar inom verksamheten på ett bra sätt. De boende som behöver hjälp att ta reda på om samhällstjänster upplever att de få det stödet från sina boendestödjare. De boende upplever att deras förväntningar på boendestödet har uppfyllts. De boende tycker att de får både information om sociala aktiviteter och stöd att utföra dem vid behov. De boende var över lag nöjda med hur stödet bestäms. De boende var generellt nöjda med den hjälp de fick angående arbete/sysselsättning. De boende tyckte att personalen förstod deras behov av hjälp angående arbete/sysselsättning. Förbättringsområden (-) - Få boenden känner till vilka regler som gäller för deras boendestödjare. - Ingen av de boende känner till om det finns brukarforum. - Få boenden känner till den genomförandeplan som gäller för dem. - Den boende behöver bli mer delaktig i insyn och utformning av innehållet i boendestödet Frågor (?) Det fanns oklarheter bland personalen om brukarforum. De boende vet inte om det går att påverka utbudet av aktiviteter inom boendestödet. Det verkar vara otydlig information som går ut till de boende om aktiviteter inom boendestödet. Kan tiden vara ett hinder? Personal verkar ovetandes om att vissa boende lämnat in nyckel till sin boendestödjare, hur hanterar man detta när det sätts in vikarier? Det finns boende som inte vet att man kan få hjälp med arbete/sysselsättning. Om det finns brukare som har behov av stöd på helgen, hur löser man det? 5

7 Färgbedömningar Information Forum för påverkan Aktiviteter, sociala kontakter och fritid Planering Arbete och sysselsättning Totalbedömning Inflytande/delaktighet Brukarna får bristfällig information runt boendet och samhälle för att kunna leva ett gott liv. Brukarna ges dåliga möjligheter för att kunna påverka den egna situationen såväl som verksamheten. Brukarna har ganska bra möjligheter att komma till social gemenskap. De får inte tillräckligt stöd att engagera sig i olika sammanhang för den egna utvecklingen. Brukarna kan påverka hur de använder sitt stöd i boendet. Brukarna ges goda möjligheter att vara del av en sysselsättning eller komma i arbete. De får tillräckligt stöd för att nå arbete eller sysselsättning. Brukarna har till en viss del inflytande och är ganska delaktiga i boendets verksamhet. 6