Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Transkript

1 Elevhälsoplan Kastellskolan Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den undervisning och den stimulans de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. I detta sammanhang är skolmiljön av stor betydelse och en av våra uppgifter är att främja en god lärandemiljö. En förutsättning för detta är att all skolpersonal samverkar och att vi även gör elever och vårdnadshavare delaktiga i vårt arbete. Elevhälsans arbete ska i första hand vara ett förebyggande arbete. Elevhälsans arbete omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Tillgång till skolsköterska finns på skolan två förmiddagar per vecka mellan klockan Eleverna erbjuds hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller vid minst tre tillfällen. Hälsokontrollerna är jämt fördelade under skoltiden. Övriga kompetenser inom elevhälsoarbetet finns på skolan vid ett par schemalagda tillfällen per läsår och kan även kopplas in vid behov. Skolan har avtal med skolläkare. Kastellskolans organisation och rutiner kring arbetet med särskilt stöd: Det är all personals ansvar att hjälpas åt att uppmärksamma behov av särskilt stöd. När så sker, att ett behov av särkilt stöd uppdagats, ska rektor alltid informeras om detta. Detta sker genom att personal fyller i avsedd blankett för att lämna in ett ärende till EHT om oron gäller psykosocialt stöd, se bilaga 1(6), alt skriver ett åtgärdsprogram med enklare kartläggning om oron gäller att eleven befaras ej nå kunskapskraven, se bilaga 2(6). Vikten av att personalen i skolan anmäler sin oro till rektor har förtydligats i nya skollagen. Det kan finnas olika skäl att uppmärksamma om en elev är i behov av stöd. Att en elev riskerar att inte nå målen i kursplaner och läroplanen är alltid ett skäl, andra tecken kan vara att en elev vantrivs i skolan, har svårt att fungera i grupp, har stor frånvaro, uppvisar ett utåtagerande beteende eller drar sig undan, uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. När någon uppmärksammar att en elev verkar ha behov av särskilt stöd ska det utan dröjsmål anmälas till rektor. Det är varje pedagogs ansvar och skyldighet att bedöma när en elev inte når målen i kursplanen för ämnet, eller i läroplanen. Befaras detta ska det anmälas till rektor. Bild A.

2 lärare känner oro för elev. Detta skall anmälas skriftligt till rektor. (Om annan än lärare vill uppmärksamma på elevens behov av stöd ska denne kontakta rektor som då dokumenterar den anmälan och går vidare med de steg som behöver göras). Anmälan gäller oro för att eleven inte skall nå kunskapskraven Anmälan sker genom att läraren: Anmälan gäller oro för elevs psykosociala mående. Anmälan sker genom att läraren: -upprättar ett åtgärdsprogram i ämnet. Vårdnadshavare och elev informeras om innehållet alt. bjuds in för att vara delaktiga i upprättandet. Mall Åtgärdsprogram med enklare kartläggning/ Anmälan till utredning om behov av särskilt stöd för elev skall användas. - Fyller även i blanketten enklare kartläggning och lämnar till rektor. Rektor beslutar om pedagogisk kartläggning skall ske. -fyller i blanketten anmälan om ärende till EHT Uppföljning med utvärdering av insatser skall ske inom 6 veckor. Pedagogisk Utredning (Se vidare pedagogisk utredning Bild B) Ärendet tas upp i EHT Återkoppling sker till vårdnadshavare och berörd personal. Bild A Skolans elevhälsoteam På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT) som består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagog och rektor. De träffas varannan vecka, oftare vid behov. De kan även ta med berörd personal till mötet. Personalen har möjlighet att lämna in ärenden till EHT, se bilaga 1(6). Inom EHT samtalas om vilka behov eleven har och vilket stöd som kan vara effektivt. Teamet ska fungera som ett stöd för pedagogerna, samordna och fördela elevhälsoresurser. Teamets uppgift är också att skapa samverkan mellan olika aktörer, både internt och externt, runt en elev med behov av stöd. Kompetens finns i verksamheten (specialpedagog) för att göra pedagogiska utredningar och neuropedagogisk screening. När det behövs köper vi in utredningar eller handledning/konsultation av skolpsykolog samt läs- och skrivutredningar med kort väntetid. Elevhälsokonferens på elevhälsokonferens EHK tas beslut om särskilda insatser/ åtgärder för den enskilde eleven. Rektor sammankallar vårdnadshavare och berörda pedagoger (i de fall det behövs även extern kontakt i form av BUP, SOC, o.s.v.) till EHK när behov finns. Beslutet om att kalla till EHK tas oftast i samråd med övriga inom EHT. Vi kontaktar alltid Vårdnadshavare när anmälan skickas in och berättar om vår oro, undantagsvis om oron gäller sexuella övergrepp eller om vi befarar att vår anmälan kan skapa obehag för barnet.

3 Rutiner för återkoppling från EHT och EHK till berörda pedagoger på Kastellskolan. Protokoll skall skrivas vid alla dessa möten, där det tydligt framkommer vilka beslut som tagits och vem som är ansvarig för att dessa genomförs. Vid nästa möte skall uppföljning ske. Datum för uppföljning skall vara angivet i protokollet. protokollen trycks ut i ett exemplar som skall förvaras i dokumentskåpet. Den som skrivit protokollet ansvarar för detta och att alla berörda pedagoger får ta del av informationen. Om alla våra resurser och möjligheter är prövade och eleven fortfarande inte bedöms få det stöd han/hon är i behov av har vi möjlighet att kontakta CEHT (Centrala elevhälsoteamet) i Härnösands kommun med ansökan om tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd. Rutiner vid arbete med elever med behov av särskilt stöd: Det kan finnas olika skäl att uppmärksamma om en elev är i behov av stöd. Att en elev riskerar att inte nå målen i kursplaner och läroplanen är alltid ett skäl, andra tecken kan vara att en elev vantrivs i skolan, har svårt att fungera i grupp, har stor frånvaro, uppvisar ett utåtagerande beteende eller drar sig undan, uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. När någon uppmärksammar att en elev verkar ha behov av särskilt stöd ska det utan dröjsmål anmälas till rektor. Uppmärksamma behov av särskilt stöd: Som tydligt nämns ovan är det varje pedagogs ansvar och skyldighet att bedöma när en elev inte når målen i kursplanen för ämnet, eller i läroplanen. Befaras detta ska det anmälas till rektor. Rutiner för att utreda behov av särskilt stöd, bild B: Steg 1: Åtgärdsprogram med enklare kartläggning, se bilaga 2(6), görs av undervisande lärare då denne uppmärksammat att en elev inte når målen i ett enstaka ämne och orsakerna till det inte är uppenbara. Vid tveksamhet om en enklare kartläggning och åtgärdsprogram skall upprättas så tas beslut tillsammans med Rektor. Kartläggningen ringar in problematiken utifrån tre nivåer, individ, grupp och organisation. Här försöker pedagogen ta reda på var eleven befinner sig just nu i förhållande till målen, kartlägger vad som saknas för att eleven ska nå målen och vilket eventuellt stöd som kan behövas för att komma dit. Sedan upprättar läraren ett åtgärdsprogram för att stödet skall komma igång så snart som möjligt. Tyngdpunkten i kartläggningen bör ligga i de pedagogiska förutsättningarna runt eleven, och samverkan med elev och vårdnadshavare bör ske. Om läraren inte upplever att något stöd kan sättas in upprättas ändå ett åtgärdsprogram, där åtgärden som skrivs in är kontakt tas med specialpedagog och rektor med syfte att se på elevens inlärningssituation och önskemål om att specialpedagog gör en pedagogisk utredning. Om pedagogen själv på något sätt ger eleven annat särskilt stöd skrivs även det

4 in här. Pedagogen informerar vårdnadshavare om att kontakt tas med specialpedagog och rektor angående barnets inlärningssituation. På detta vis undviker vi dels att eleven inte har något åtgärdsprogram under den tid det tar att genomföra en pedagogisk utredning dels säkerställer vi att vårdnadshavaren är införstådd med vår oro och omsorg över eleven. Om rektor sedan beslutar att en större pedagogisk utredning skall genomföras är lärarens redan gjorda pedagogiska kartläggningen ett viktigt samtalsunderlag och analysunderlag för den fortsatta utredningen. Efter att den enklare kartläggningen genomförts av ansvarig lärare ska denne även markera i Shepherd att eleven ej når kunskapskravet. Detta genomförs på grund av att vi i Shepherd får en samlad bild av samtliga kunskapskrav eleven ej uppnått. Om oron gäller en hel grupp skall en enklare kartläggning av gruppen genomföras, se bilaga 3(6) pedagogisk kartläggning av grupp på Kastellskolan". Även här ringar vi in problematiken utifrån tre nivåer, individ, grupp och organisation. Steg 2: En mer omfattande pedagogisk utredning, behöver göras om elevens hela skolsituation ska utredas. Detta beslutar rektor om. Vid behov kompletteras skolans utredning med en medicinsk, psykologisk eller social utredning. Efter beslut av rektor genomför specialpedagogen en pedagogisk utredning som ibland innefattar en neuropedagogisk screening. Den pedagogiska utredningen syftar till att finna svar på elevens tänkbara behov av särskilt stöd och tänkbara orsak till detta. När den pedagogiska utredningen är gjord så skriver specialpedagogen en sammanfattning med förslag på hur elevens fortsatta stöd kan se ut. Specialpedagogen ansvarar för att vårdnadshavare och pedagoger som undervisar barnet informeras om innehållet och får ta del av den skrivna sammanfattningen. Steg 3: Diskussion och analys av pedagogiska utredningen förs mellan rektor och specialpedagog samt ibland även inom EHT. Detta lägger grunden för vilka insatser som sätts in. Steg 4: Rektor beslutar, med pedagogiska utredningen som underlag, hur skolan går vidare. Antingen så bedömer rektor att eleven inte är i behov av några stödinsatser, inget åtgärdsprogram behöver då utarbetas. Alternativt att stödinsatser behövs, men tidigare skrivet åtgärdsprogram bedöms tillräckligt och fortsätter att gälla, eller också bedömer rektor att stödinsatser behövs och ett nytt Åp ska upprättas där hänsyn tas till utredningens resultat. Rutin för överklagande av rektors beslut i skola Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. Åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9, 2. Särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11, eller 3. Anpassad studiegång enligt 3 kap. 12. Vid prövning av ett överklagande ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

5 Rektor fattar beslut att pedagogisk utredning skall ske. (Behovet av särskilt stöd ska utredas även om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation än att nå Kunskapskraven). Pedagogisk utredning görs av specialpedagog i samverkan med lärare och i samråd med elevhälsan. Ett viktigt underlag i utredningen är de enklare kartläggningar som görs av lärare när anmälan av oro görs. Rektor beslutar, med utredningen som underlag, hur vi går vidare: (något av de 3 alternativen) Rektors beslut kan överklagas. Inga stödinsatser behövs (inget Åp behöver utarbetas) Stödinsatser behövs, tidigare skrivet Åp bedöms tillräckligt och fortsätter att gälla. Stödinsatser behövs och ett nytt Åp ska upprättas där hänsyn tas till utredningens resultat. Bilaga 4(5) Uppföljning av Åp ska ske inom 6-8 veckor och datum för uppföljning bestäms i samband med att rektor beslutar om att upprättat åtgärdsprogram skall fortsätta gälla. Dokumenteras på blankett Uppföljning av åtgärdsprogram Bilaga 5(5). Se vidare bild C. Uppföljning av Åp ska ske inom 6-8 veckor och datum för uppföljning bestäms i samband med åtgärdsprogrammets upprättande och skrivs in på blanketten. I uppföljningen ska specialpedagog, mentor, vårdnadshavare och elev vara delaktiga. Dokumenteras på blankett Uppföljning av åtgärdsprogram Bilaga 5(5). Se vidare vidare bild c. Bild B Utforma, använda och följa upp ett åtgärdsprogram, bild C: Ett åtgärdsprogram är en planering över de pedagogiska insatser som ska ges till en elev som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Kravet på att utforma åtgärdsprogram omfattar alla skolformer förutom förskolan och vuxenutbildningen. Innan åtgärdsprogrammet utformas ska skolan utreda och analysera vad eleven har för svårigheter i skolan. För att åtgärdsprogrammet ska fungera är det viktigt att eleven och föräldrarna ges möjlighet att delta i både utredningen och utarbetandet av arbetsmetod. Det är även viktigt att åtgärderna utarbetas i relation till läroplanens och kursplanernas mål. Åtgärdsprogrammet ska vara ett hjälpmedel i samarbetet mellan eleven, lärare, elevvård och föräldrarna. Detta hjälpmedel ska utformas för en begränsad tidsperiod. I slutet av denna period ska de åtgärder som genomförts analyseras och utvärderas. Utvärderingen ska visa vad eleven, föräldrarna och skolan tycker har fungerat bra respektive mindre bra, så att stödet hela tiden förbättras. Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en kartläggning och/eller utredning om en elevs behov av stöd. Åtgärdsprogram skrivs av pedagog och/eller specialpedagog i nära samarbete med den berörda eleven/barnet och dess vårdnadshavare.

6 Alla pedagoger som undervisar eleven/barnet och som inte var närvarande vid upprättandet av åtgärdsprogrammet skall informeras om innehållet och få ta del av det skrivna åtgärdsprogrammet för att kunna tillämpa det i sin undervisning. Ansvarig för detta är den som skriver åtgärdsprogrammet. Tid för uppföljning(inom sex veckor) av åtgärdsprogrammet skall beslutas när åtgärdsprogrammet skrivs. Bild C Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram skall upprättas. Vid uppföljningen beslutar vi tillsammans med elev och vårdnadshavare om det tidigare upprättade åtgärdsprogrammet skall fortsätta gälla, nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om behovet av särskilt stöd ej längre bedöms vara aktuellt och åtgärdsprogrammet skall avslutas. Vid tveksamhet tar rektor beslut. Åtgärdsprogram grundat på en kartläggning och/eller utredning om en elevs behov av stöd upprättas. Datum för uppföljning bokas, skall ske inom sex veckor. Uppföljning med utvärdering sker. Vi följer tillsammans med elev och vårdnadshavare upp vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Uppföljning innebär att vi granskar om det utlovade stödet har satts in. Vid utvärderingen ser vi om det insatta stödet har haft önskad effekt. Rektor fattar beslut om att upprättat åtgärdsprogram skall gälla. Berörda pedagoger som inte var närvarande vid upprättandet av åtgärdsprogrammet informeras om innehållet och får ta del av det skrivna åtgärdsprogrammet för att kunna tillämpa det i sin undervisning. Bild C Kastellskolans arbete med att fånga upp elever i behov av särskilt stöd vid skolbyte. För att säkerställa att de elever som är i behov av särskilt stöd fortsätter att få sitt stöd tillgodosett vid eventuellt skolbyte från Kastellskolan önskar vi deltaga vid och få lämna över den information vi har gällande eleven till mottagande skola via en överlämning. Vi efterfrågar dock alltid vårdnadshavarnas tillåtelse innan överlämning sker och lämnar aldrig ut information angående någon elev utan vårdnadshavarens tillstånd. (Undantagsvis till socialtjänsten om informationen gäller oro över om eleven far illa) Alla papper gällande eleven stannar i original kvar i skolans dokumentskåp. Vi lämnar över kopior till mottagande skola.

7 För att säkerställa att skolan kan erbjuda det stöd som en ny elev eventuellt befinner sig i innan vårdnadshavarna valt oss som sitt barns skola, och för att vi på bästa sätt skall svara upp till elevens behov så snart eleven börjar, önskar vi att alla vårdnadshavare och elevens nuvarande/överlämnande skola fyller i blanketten "Överlämning till Kastellskolan", bilaga 6(6) innan plats på Kastellskolan erbjuds. Huvudmannens ansvar Kastellskolans huvudman styrelsen för Kastellskolans ideella förening, som är ytterst ansvarig för att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter gällande skolan uppfylls, har arbetat fram skriftliga rutiner gällande hur de skall följa upp det systematiska kvalitetsarbete i form av ett årshjul. Där är planerat att de bland annat kommer att följa upp elevhälsans arbete under året. De kommer även att granska om alla elever i behov av särskilt stöd får detta tillgodosett och att dessa elever har giltiga åtgärdsprogram. Planering för utarbetande, genomförande och förankring hos personal av Kastellskolans elevhälsoplan 13/14. Elevhälsoplan med tillhörande dokument utarbetas och delvis revideras under läsåret av Kastellskolans ledningsgrupp. Under läsåret 2013/2014 planerar vi att lägga fokus på att: -förankra rutiner hos personalen, både de nyframtagna rutinerna och de som finns upprättade sedan tidigare och som delvis blivit reviderade behöver förankras hos personalen. Detta kommer att ske med start vid ett pedagogiskt forum. -säkerställa att all personal skriver åtgärdsprogram och genomför enklare kartläggning för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven under terminen. Detta kommer att ske genom att rektor och specialpedagog kartlägger behovet och efterfrågar underlaget. Rektor följer upp att dessa skrivs och lämnas in. -uppföljningar gällande de elever som har omfattande behov av särskilt stöd och som skolan tidigare sökt och beviljats tilläggsbelopp för. -förnya ansökningarna om tilläggsbelopp för de elever som fortfarande bedöms vara i omfattande behov av stöd som faller inom ramen för tilläggsbelopp. -specialpedagog genomför pedagogiska utredningar för de elever som rektor beslutat att så skall ske för. Rektors beslut om detta tas i dialog med övriga i EHT med hjälp av det underlag som kommit in från lärarna i form av pedagogiska kartläggningar i slutet av höstterminen. -genomföra uppföljningar av det insatta stödet i enlighet med de tidsplaner som upprättas i åtgärdsprogram för de enskilda eleverna i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. Under året planerar vi förbättra förutsättningarna för/arbeta fram rutiner för: -hur/när och under vilka former handledning skall ges till pedagogerna. T.ex. när arbetslagsträffar skall ske? Forum där t.ex. elevärenden kan diskuteras och pedagogerna tillsammans med specialpedagog ges tillfälle att reflektera över lämpliga arbetsmetoder och elevernas behov i grupp. -under vilka former handledning skall ges till resurserna.

8 - arbeta fram skriftliga rutiner och information över hur rektors beslut kan överklagas. Genom att förankra skolans rutiner tror vi att arbetet med elever i behov av särskilt stöd kommer att effektiviseras och ansvarsfördelningen att förtydligas. Vi vill med dessa rutiner även säkerställa att vårdnadshavare snabbt blir införstådda i att deras barn upplevs vara i behov av särskilt stöd och/eller riskerar att inte nå kunskapskraven när så är fallet.