Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
|
|
- Sebastian Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte för fortsatt lärande. Ytterst handlar det om att alla individer får möjligheterna att lyckas i sitt lärande och i sin utveckling, detta i en skola som är inkluderande d.v.s. tillgänglig för alla barn och elever. En elev som känner sig trygg, trivs och är vid god hälsa har goda förutsättningar för att lyckas med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Planen förmedlar en syn på lärande och barn- och elevhälsa som två av varandra beroende processer som påverkar och påverkas av samma generella faktorer. Pedagogens roll är synnerligen viktig och utgör själva navet för barnen och eleverna. Denna barn- och elevhälsoplan har tagits fram i syfte att bidra till en likvärdig och rättssäker skola, en skola som är tillgänglig för alla barn och elever. Dessutom ska planen bidra till att stärka det främjande och förebyggande arbetet. I detta har förskolechef och rektor ett tydligt ansvar. Denna barn- och elevhälsoplan ska även bidra till att underlätta för ett systematiskt, strukturerat arbetssätt som resulterar att verksamheten spar tid och får hög effektivitet. Barn- och elevhälsoplanen är ett styrande dokument för Sundsvalls kommunala förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasium och utgår från nationella styrdokumenten såsom skollag och läroplaner. Barn- och elevhälsans uppgift är att underlätta för barn- och elevers utveckling och lärande mot de nationellt uppställda målen. Barn- och elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd och fungera som en ledstång för samtliga medarbetare som arbetar såväl direkt som indirekt med våra barn och elever i verksamheten. Barn- och elevhälsoplanen är ett stöd för verksamheten där uppdraget, värdegrunden, mål, roller, ansvar, rutiner samt arbetsformer ska gå att finna utifrån olika frågeställningar som kan uppstå i barn- och elevhälsofrågor. Planen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Barn- och elevhälsoplanen kommer att påverka det centrala barn- och elevhälsoarbetet, det lokala barn- och elevhälsoarbetet, det specialpedagogiska arbetet på enheterna, åtgärdsprogrammens utformning, resursfördelning m.m. Därav är det också viktigt att ta till vara på vunna lärdomar och framgångsrika erfarenheter. Tommy Nilsson Skoldirektör 54
2 Uppdraget elevhälsa I alla möten påverkar vi barns och elevers framtid. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det handlar om att lotsa barn och elever så att de kommer in i och stannar kvar i den så viktiga livsmatchen. I Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium utgår vi ifrån att barnoch elevhälsa börjar i hela lärmiljön och är en integrerad del av hela skolväsendet för att stödja barns och elevers utveckling mot målen. Således börjar barn och elevhälsa i varje enskilt möte, där den vuxne utgör modell för ett värdigt och respektfullt bemötande och därigenom gestaltar värdegrunden. Ett möte som garanterar rättigheter, möjligheter och allas lika värde. Mötet sker i klassrummet, kapprummet, i korridoren, i matsalen, på skolgården och i nära samarbete med eleven och vårdnadshavaren. I alla möten ska samtliga barn och elever uppleva en begriplig och tillgänglig lärmiljö där delaktighet och gemenskap frodas. Vardagen i förskolan/skolan ska även vara hanterbar och meningsfull för att barn och elever ska kunna utveckla sin fulla potential och nå utbildningens mål. Sålunda vilar både ett ansvar på och en möjlighet för samtliga medarbetare att lotsa barn och elever i en tilltro till livet där förhoppningen om framtiden är självklar. Hälsofrämjande normer och värden Genom att vi ser oss själva som modeller så tar vi varje tillfälle i akt att omsätta värdegrundens intentioner i den praktiska vardagen. När var och en av oss förvaltar uppdraget att gestalta normer och värden i vardagens alla praktiska situationer bygger vi ett stabilt fundament. Där är samtliga led av avgörande betydelse: politiker, förvaltningsledning, förskolechefer och rektorer, den enskilde medarbetaren. Således är var och en av oss en förutsättning för att omvandla kulturen och verksamheten i en alltmer inkluderande riktning. Genom denna kulturomvandling motverkar vi aktivt kränkningar, trakasserier och diskriminering. Att aktivt arbeta för goda normer och värden innebär också att vi skapar en viktig grund att hantera de påfrestningar som uppstår i vardagsarbetet. Desto mer vi talar om och lever efter goda normer och värden i vardagens alla situationer ju högre blir barn- och elevhälsokvaliteten. Barn- elevhälsa och lärmiljöer Grundfokus i barn- och elevhälsa är att skapa en god lärmiljö och en positiv lärandesituation för att alla barn och elever ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Barn- och elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och 55
3 förebyggande. Pedagogens roll, funktion och relation till eleven är själva navet i detta. Pedagogernas kunskaper ska tas tillvara och utvecklas utifrån situationer som uppstår i vardagen. Det bygger på att tid för möten avsätts där analyser och kartläggning kring situationer kan ske kring i hur man gör lärmiljön tillgänglig för samtliga barn och elever i verksamheten. Genom mötesformer och metodik som främjar ett nyfiket och utforskande förhållningssätt får vi detta att ske. Rektors ansvar Rektors utmaning är att skapa förutsättningar för den enskilde pedagogen och arbetslaget att organisera så att lärmiljön är tillgänglig för samtliga barn och elever. Rektor har det yttersta ansvaret för att initiera, samordna, leda och delta i kontakten med elevhälsans medicinska, sociala, psykologiska funktioner och specialpedagogiska kompetens. Rektor möjliggör att dessa funktioner och kompetenser tillvaratas och bidrar med ett tvärprofessionellt perspektiv som vävs in i skolans vardagsarbete som handlar om barn- och elevers utveckling och lärande mot kunskapsmålen. Pedagogens ansvar Pedagogens utmaning är att sätta fokus på barn och elevers styrkor och se på barnet med friska ögon, anpassa pedagogiken till barnet och inte barnet till pedagogiken. Sålunda individualiserar, anpassar och organiserar pedagogen lärmiljön/undervisningen så att verksamheten blir tillgänglig för samtliga barn och elever. Att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande Hälsofrämjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbete innebär att skapa en skola som ger organisatoriska förutsättningar för medarbetare, barn- och elevers möjligheter till lärande och utveckling. Såväl hälsofrämjande som förebyggande barnoch elevhälsoarbete kräver att rektor organiserar och skapar utrymme för medarbetarna att kunna analysera mönster, utvärdera åtgärder och betrakta insatser över tid för att rikta insatserna i en allt mer främjande och förebyggande riktning. Hela skolmiljön beaktas i barn- och elevhälsoarbetet d v s skolgård, rastverksamhet, korridorer, toaletter, uppehållsrum, omklädningsrum. Barn- och elevhälsoarbetet förutsätter även att vi samtalar om samspel och relationer i vardagen. Den ledande hälsofrämjande faktorn i ett barn- och elevs utveckling är när det lärande samspelet frodas. Detta förutsätter att medarbetarnas kunskaper tillvaratas och utvecklas allt ifrån om hur ett gott samspel utvecklas och bibehålls, hur man undanröjer hinder och framförallt stimulerar ett lärande samspel. Således är dessa inslag centrala i barn- och elevhälsoarbetet. 56
4 Fyra olika perspektiv på elevhälsa Elevhälsan perspektiv/inrikt ning Patogent (vård) Salutogent (hälsa) Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Särskilda insatser på individnivå Förebyggande insatser - reaktivt arbete riktat mot riskgrupper Figur1. s. 27 Tidskriften: Elevhälsa Nya skollagen samverkan, sekretess, dokumentation. Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar, Gunilla Guvå Utredning av barnet, remisser, diagnoser (praktik) Hälsofrämjande insatser - proaktivt arbete för alla elever (retorik) Åtgärdsprogram, med fokus på vilket pedagogiskt stöd eleven är i behov av. Stöd till lärare/ konsultation/ handledning Elevhälsouppgifter för skolans verksamhet Elevhälsans inriktning Förebyggande insatser Hälsofrämjande insatser Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Särskilda insatser på individnivå Fig.2.s.30 Tidskriften: Elevhälsa Nya skollagen Samverkan,,sekretess, dokumentation Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar, Gunilla Guvå Tidig identifiering och upptäckt samt insatser då elever ex. uppvisar -Tidig normbrytande beteenden -Sen ankomst -Läs- och skrivsvårigheter -Kamratproblem -Svårigheter att hantera misslyckande - Bristande motivation/ fokusering Utredningar utifrån frågeställning om eleven är i behov av särskilt stöd/insatser, som ex -Särskolan -Åtgärdsprogram Anmälan till socialtjänst t.ex. -Ogiltig skolfrånvaro -Misstanke om att barn far illa -Skolan som lär -respektive omvårdnadsmiljö -Organisationsklimat -Ledningsstöd -Värdegrundsfrågor Utarbetande av åtgärdsprogram i samarbete med lärare/arbetslag i syfte att undanröja det som hindrar barnet i dess lärande och utveckling. Stöd till lärare/arbetslag genom handledning/konsultation Tidskriften: Elevhälsa , Gunilla Guvå 57
5 Roller och funktioner i elevhälsoarbete En framgångsrik skoltid är en av de viktigaste skyddsfaktorerna sett i ett livsperspektiv. Därav är det av yttersta vikt att förskolans/skolans inre arbete och organisation med elevhälsofrågor är tydligt kända för alla medarbetare. Eftersom elevhälsa främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande ligger tonvikten på detta arbete på alla arenor i organisationen. Vid åtgärdande arbete på individnivå är utgångspunkten hur verksamheten genom att undanröja hinder utformas och möjliggör tillgänglighet för alla elever. Analys och kartläggning oavsett om den sker av pedagogen, arbetslaget, specialpedagogen, övriga barn- och elevhälsomedarbetare är förankrade i det synsätt på lärande och utveckling som skolan har och utgår från följande fem grundprinciper. Princip 1 - Delaktighet och gemenskap (inkludering) Medarbetarnas utgångspunkt är elevers rätt att vara en del i den sociala gemenskapen med sina olikheter, styrkor, svårigheter och skiftande behov, vilka ses som möjliga tillgångar i verksamheten. Princip 2 - Vilket är behovet? Medarbetarnas utgångspunkt är att behovet uppstår mellan eleven och den lärandemiljö han/hon befinner sig i under skolvardagen. Frågeställningar formuleras, analys, kartläggning, utredning sker och åtgärdsprogram utformas utifrån detta synsätt. Princip 3 - Vilket är nästa utvecklingssteg? Medarbetarna tar reda på vad eleven behöver nu, inom den närmaste framtiden och för lusten att lära i ett livslångt perspektiv. Genom en förståelse för elevens nästa och möjliga utvecklingssteg och hur stödet behöver se ut formas verksamheten runt eleven. Princip 4 - Optimistisk och salutogen Medarbetarna har höga förväntningar på eleverna utifrån en grundsyn att alla elever har ett kommande utvecklingssteg att ta. Tonvikten ligger på att tillvarata friskfaktorer och se hur nyttjandet av dessa möjliggör ytterligare utveckling och lärande. Kartläggningar, utredningar, observationer, analyser, IUP och åtgärdsprogram sätter fokus på aktuell och begynnande utveckling samt vilket stöd verksamheten behöver erbjuda för att bidra till elevers utveckling och lärande. Princip 5 Situationer i lärmiljön Kartläggning, utredning, observationer och analys utgår från de situationer som uppstår i vardagen, hur dessa konkret och specifikt sätt kan förstås och möjliggöra meningsfull förändring i verksamheten för elevers utveckling och lärande. Rektor Ansvaret för att göra verksamheten tillgänglig för samtliga elevers utveckling mot utbildningens mål vilar på rektor. Rektor ansvarar för att organisera ett fungerande lokalt elevhälsoarbete inom sin verksamhet som stöd för detta arbete. Rektor ombesörjer att enskilda pedagoger, arbetslag samt övriga elevhälsomedarbetare har forum att mötas där väl avvägda framåtsyftande samtal sker, beslut tas och åtgärder 58
6 utformas som tar sin utgångspunkt i de 5 grundprinciperna och vars resultat ska utmynna i elevers livslånga lust att lära. Pedagogen - arbetslaget Det är i de vardagsnära situationerna i hela lärandemiljön barn- och elevhälsofrågor uppstår. I de arbetsuppgifter och utmaningar pedagogen möter i vardagssituationer med barn/elever ska arbetslagets samlade erfarenhet nyttjas vid analys. Det är i arbetslaget det primära stödet finns. Arbetslaget har två gemensamma uppgifter dels runt lärandeuppdraget och dels runt barn- och elevhälsouppdraget. Arbetslaget ansvarar för att regelbundet ta upp elever i behov av stöd som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller visar andra svårigheter i sin skolsituation, skyndsamt anmäla detta till rektorn som ser till att starta en utredning av situationen runt dessa elever. Elevens egen berättelse om sin verklighet ska tillvaratas som en av de viktigaste delarna i utredningen. Vårdnadshavaren ska erbjudas möjlighet att bidra med sina synpunkter. Samråd ska ske med elevhälsomedarbetare vid analys om rektor inte bedömer det som obehövligt. Genom att tid kontinuerligt avsätts för reflektion i arbetslaget med fokus på hur lärmiljön görs tillgänglig för verksamhetens alla barn/elever skapas förutsättningar för utveckling och lärande för pedagogerna, vilket i sin tur återverkar på barn och elever och deras utveckling och lärande. Lokal elevhälsa - Barn- och elevhälsomöte Till stöd för pedagogen och arbetslaget ska ett barn- och elevhälsoteam finnas på respektive skola för att komplettera arbetslagets analys då situationer behöver belysas utifrån flera perspektiv. Det lokala barn- och elevhälsoteamet träffas regelbundet där rektor ansvarar för att organisera, leda och fördela arbetet. I det lokala elevhälsoteamet ingår rektor, ansvarig pedagog, specialpedagogisk kompetens och skolsköterska. Dessa funktioner syftar till att bidra till tvärprofessionell analys runt de barn- och elevhälsofrågor som uppstår i de vardagsnära situationerna i hela lärmiljön. Vid lokalt barn- och elevhälsoarbete ska även finnas tillgång till centralt- eller områdesvis organiserade funktioner; studie- och yrkesvägledare, skolläkare, psykolog, kurator, logoped samt annan pedagogisk spetskompetens. Dessa funktioner syftar till att bidra till tvärprofessionell analys runt de barn- och elevhälsofrågor som uppstår i de vardagsnära situationerna i hela lärmiljön. Elevens egen berättelse om sin verklighet ska tillvaratas som en av de viktigaste delarna i det lokala barn- och elevhälsoarbetet. Vårdnadshavaren ska erbjudas möjlighet att bidra med sina synpunkter. Central elevhälsa Den centrala elevhälsan är en förvaltningsgemensam enhet där särskilda kompetenser som skolläkare, psykolog, socionom, logoped, dels specialpedagoger 59
7 samt pedagoger med olika spetskompetenser ingår. Denna enhet bistår rektor med att ge ett tvärprofessionellt perspektiv på elevers utveckling och lärande mot utbildningens mål. Den centrala elevhälsans uppdrag är att arbeta främst främjande och förebyggande. I individuellt inriktade och åtgärdande insatser arbetar den centrala elevhälsan med fokus på hur verksamheten kan undanröja hinder för elevers utveckling och lärande. Samarbete - Samverkan Elever gynnas alltid av ett positivt samarbete mellan skolan och vårdnadshavare i frågor som rör eleven. Ibland är livssituationen sådan för elever att samverkan behöver ske med andra aktörer och kompetenser än vad skolan på egen hand kan erbjuda. Exempel på andra aktörer och kompetenser finns hos socialtjänsten, barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsneurohabiliteringen. Vid samverkan ansvarar rektor för att tydliggöra ansvarsfrågan, utveckla rutiner för att dela information, underlätta för möten med samverkande parter och stimulera kunskapstillväxten för att lära och förbättra livssituationen för eleven. Rektor ansvarar för att vidmakthålla skolans uppdrag gentemot eleven samtidigt som samverkan sker. 60
8 Verksamheten ska vara tillgänglig för alla barn och elever 61
9 (Detta är en bild av den digitala elevhälsoplanen, där varje löv kommer att vara klickbart för mer information och stöd under respektive rubrik.) 62
Barn- och elevhälsoplan
Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merLokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan
Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merGefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merEiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merDet handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.
Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig
Läs merELEVHÄLSOPLAN 2015/2016
ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merElevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merElevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merBarn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun
Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete
Läs merElevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013
sidan 1 av 8 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2013 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merBarn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merBengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen
Läs merReviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun
Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Östansjö Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och förordningen (2006:1083)
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merMANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen
MANUAL för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll: Inledning Samarbete skola-hem... 3 Åtgärdsprogram och IUP... 3 Att utreda och kartlägga... 3 Att utreda/kartlägga
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan
Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merElevhälsoplan VÄXTHUSET
UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merKvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem
Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem
Läs merSolhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015
Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015 1 Solhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är Förskoleklass, Grundskola åk 1-6,
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merFrån utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande. AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande Varför tillsattes elevvårdsutredningen?
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merElevhälsa Hallandsgemensam granskning
Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...
Läs merMADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering
MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2012-09-10 Dnr 43-2011:5538 Skellefteå kommun Rektorn vid Vita skolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Vita skolan i Skellefteå kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress
Läs merHERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015
Likabehandlingsplan Datum 2015-05-13 Barn- och utbildningsförvaltningen HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA 1 5 SENAST UPPDATERAD: 150513 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merArbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola och fritidshemmet Vittra Lambohov 2014-2015 Bakgrund och upprättande av likabehandlingsplanen Från 1 april 2006 trädde
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merElevhälsa Errarps skola
Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs mer