Elevhälsa Hallandsgemensam granskning
|
|
- Christoffer Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund, revisionsfråga och metod... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga och revisionskriterier... 4 Metod och genomförande... 5 Stärkt skydd för barn och unga... 6 Granskningsresultat... 7 Mål och uppdrag... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 7 Elevhälsans kompetenser och resurser... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 8 Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan... 9 Grundskola... 9 Gymnasieskola Extern samverkan Grundskola Gymnasieskola Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan Analys och revisionell bedömning av 13
3 Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision som görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region i Halland. Denna rapport redovisar resultatet för Halmstads kommun. Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan i Halmstads kommun. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas uppföljning på verksamhetsnivå. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. 2 av 13
4 Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning av elevhälsan. Granskningen görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region Halland. Denna del redovisar granskningsresultatet för Halmstads kommun. Respektive revision har genomfört granskningen i de delar som direkt berör den egna organisationen. För att få ett jämförande perspektiv i granskningen och en övergripande bild av samverkan görs en analys ur detta perspektiv gemensamt vilken sammanfattas i en särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Bakgrund Den nya skollagen anger aktuella bestämmelser som tillämpas från den första juli Nyheterna och skillnaderna gentemot föregående lagtext handlar främst om att: - elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare - elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser - alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens - nya sekretessbestämmelser föreligger Skolan ska se till att eleverna har en god miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsan skall vara verksam med mer generellt orienterade uppgifter beträffande elevernas arbetsmiljö, exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. En avsikt med bestämmelserna har varit att stimulera samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans tyngdpunkt främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att erhålla begränsade sjukvårdsinsatser. Huvudmannen avgör bemanningens storlek och vilken sakkunskap som behövs utifrån lokala behov och premisser. 3 av 13
5 De nya bestämmelserna innebär att kommunerna måste anpassa sig så att verksamheten uppfyller angivna krav. Kommunerna måste skapa förutsättningar i termer av ekonomi, personal och organisation, och i sådana förändringsprocesser finns det risk för att de planerade insatserna inte exakt överensstämmer med de senare faktiska behoven. Revisionsfråga och revisionskriterier Finns i kommunen/regionen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Förutsättningar ovan innefattar främst styrningsmässiga, organisatoriska, personella och ekonomiska aspekter. Revisionskriterier - Elevhälsan har ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. - Varje elev i förskoleklasserna, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång* till elevhälsoverksamhet. - Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Elevhälsoverksamheten har tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds dessutom andra begränsade hälsokontroller (syn, hörsel etc). - Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuds minst en allmän hälsokontroll. - Varje elev (i ovan nämnda skolformer) kan vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. - Arbetsformerna i elevhälsan orienteras mot elevernas arbetsmiljö med uppgifter som rör exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. - Arbetsformerna stimulerar samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna samt vid behov externt med regionens sjukvård och kommunens socialtjänst. 4 av 13
6 Kommentar: Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbete framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen Metod och genomförande Intervjuer har genomförts av rektor och elevhälsoteam för en gymnasieskola och tre grundskolor. Vidare har enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet intervjuats som en del i att belysa samverkan med aktörer utanför skolan. Dokumentation i form av styrdokument ex. mål, uppdrag har studerats. Samverkan med primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin belyses mer i den sammanfattade rapporten Elevhälsa Halland. Avgränsning Föreliggande granskning belyser inte: - andra verksamheter som också bidrar till elevers hälsoutveckling (exempelvis vårdtjänster i socialnämnder) - hälsofrämjande insatser från lärare och pedagogisk operativ personal - elevhälsans resultat och effekter på eleverna eller vårdnadshavarnas upplevda nöjdhet med verksamheten Lärarnas bidrag är således inte direkt föremål för aktuell granskning, dock är det relevant att undersöka hur samverkan sker mellan elevhälsan och pedagogisk personal, vilket rektorn har ansvar för. Ett bra samarbete skapar goda förutsättningar för elevhälsan, vilket är huvudfrågan i föreliggande revisionsprojekt. 5 av 13
7 Stärkt skydd för barn och unga I december 2007 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om skydd för barn och unga i SoL och LVU. Den 1/ överlämnades betänkandet Lag om stöd för barn och unga (LBU, Regeringens proposition 2012/13:10) för att sedan remissbehandlas. Den 22/ antogs propositionen i sin helhet vilket innebär ändringar i SOL, LVU och offentlighets- och sekretesslagen. Lagförslagen träder i kraft den 1/ Lagförslagen innebär bl.a. att socialnämnden, då det är lämpligt, bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte då det föreligger anmälningsplikt. Då en anmälan ofta kommer från skolan/ elevhälsan innebär detta större möjlighet för representant från skolan/ elevhälsan att närvara vid ett första möte med socialtjänsten. Vidare får socialnämnden möjlighet att informera den som har gjort anmälan, t.ex. skolan/ elevhälsan, om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte bedöms vara olämpligt. Bestämmelsen innebär ökade möjlighet till kommunikation mellan socialtjänst och externa parter som t.ex. skola/ elevhälsa. Förändringarna bedöms i förlängningen kunna medföra positiva effekter avseende samverkan mellan skola/ elevhälsa och socialtjänst. 6 av 13
8 Granskningsresultat Mål och uppdrag Grundskola Rektorerna på grundskolorna uppger att det inte finns kommunala mål eller uppdrag som är riktade särskilt till elevhälsan. Några av nämndens verksamhetsmål berör skolhälsans arbete ex. mål 12, anger att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn ska minska. Utgångspunkten är skollagen. Vid en av skolorna i granskningen har elevhälsoverksamheten tagit fram en s.k. Elevhälsoplan med syfte att förtydliga elevhälsans arbete och ansvar. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen samt elevhälsoplanen där sådan finns. På samtliga skolor som ingått i granskningen finns en s.k. Likabehandlingsplan som behandlar skolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Gymnasieskola Rektor, som är samordnare för elevhälsan inom kommunens gymnasieskolor, uppger att framförallt utgår uppdraget från det den nya skollagen från 2011 anger om elevhälsan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte angett några specifika uppdrag till elevhälsan. I nämndens verksamhetsplan för anges inga mål som direkt är riktade till elevhälsan. Det finns verksamhetsmål som indirekt berör elevhälsan, till exempel hälsa och långsiktiga och goda förutsättningar. I det systematiska kvalitetsarbetet framgår uppföljningar och ett elevhälsobokslut. Under våren nästa år kommer man att ta fram elevhälsotal, en summering av elevhälsosamtalen. Medarbetarna i elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen. Varje enhet har en likabehandlingsplan, vilken också är en del av elevhälsans arbete. Uppföljningar i övrigt görs vid verksamhetsträffar. Dessa är ett forum inom ramen för samverkansavtalet och där samordnande rektor träffar medarbetare från elevhälsan. Elevhälsans kompetenser och resurser Grundskola Skolorna får en budget tilldelad som ska inrymma elevhälsa undantaget resurser för psykolog, logopeder och viss annan specialpersonal som finns förvaltningsgemensamt inom Kärnhuset. Varje rektor kan fördela dessa efter de behov som finns. I alla de skolor som ingått i granskningen har eleverna tillgång till lagstadgade funktioner i form av kurator, skolsköterska, personal med specialpedagogisk kompetens, skol- 7 av 13
9 läkare och psykolog. Några av rektorerna uppger att de tycker att resurserna är relativt begränsade och främst vad gäller specialpedagoger. Vid vaccinationer lånar skolorna resurser sinsemellan. På en skola (Hallägraskolan) finns inte specialpedagogisk kompetens representerad i elevhälsoteamet, dock finns funktionen på skolan. För grundskolorna i Halmstad kommun finns tillgång till psykolog genom det s.k. Kärnhuset. Kärnhuset arbetar främst med konsultation och fortbildning riktad mot skolpersonal. De genomför även vissa typer av utredningar. Då en elev är i behov av individuellt stöd i form av psykologkontakt hänvisas de som regel till vårdcentral eller BUP. Elevhälsoteamen på grundskolorna menar att det hade varit önskvärt om Kärnhusets psykologer arbetade mer individbaserat då de ser ett ökade behov för denna typ av insats bland eleverna. Via Kärnhuset kan även logopedresurs användas. Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av ekonomi generellt är goda, de nekas sällan inköp som anses vara nödvändiga för verksamheten. På några skolor framhålls dock att det inte finns möjlighet till fortbildning med anledning av ekonomisk resursbrist. Samtliga elevhälsoteam på de kommunala skolorna framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning. Samtliga elevhälsoteam gör dock punktinsatser avseende det förebyggande arbetet. Gymnasieskola Inom elevhälsan finns samtliga kategorier som skollagen kräver. I elevhälsoteamet på skolan ingår skolsköterskor, kuratorer och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessa fördelar de olika programmen mellan sig och deltar på elevhälsogenomgångar. Skolan har en budget för skolpsykolog som motsvarar 40 procent av en tjänst. Det har visat sig svårt att rekrytera psykolog till en så liten tjänst varför skolan köper in tjänsten. Psykologen gör utredningar om mottagning i särskolan, har handledning till personal men inte individuella elevkontakter eller behandlig. Skolläkaren remitterar till BUP eller till psykiatrin. Skolläkare finns på 50 procent för samtliga gymnasieskolor. Enligt nämndens krav på besparingar låg tidigare ett förslag att minska tjänster i gruppen skolsköterskor och kuratorer med 1,5 tjänst från och med höstterminen Visserligen minskar elevunderlaget men gymnasieskolan får fler elever som får gå språkintroduktion och fler elever i gymnasiesärskolan. Förslaget har i nuläget lagts på is. Medarbetare inom elevhälsan uppger att det inte hade klarat att hålla samma kvalité i elevhälsoarbetet om antalet tjänster hade minskats. Gymnasieskolorna i Halmstads kommun har ambitionen att arbeta mer förebyggande men har inte resurser till det. Man försöker att titta över organisation och 8 av 13
10 struktur och då ta med mentor, arbetslag, rektor och elevhälsan. Elevhälsoteamet som intervjuats framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning men man gör dock punktinsatser på området. På gymnasieskolorna i Halmstad är det mellan 600 och 700 elever på en heltids skolsköterska (rekommendation från sjuksköterskornas fackförbund är 400 per skolsköterska). Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av bemanning fungerar relativt väl avseende elevhälsoarbete på individnivå men att bemanningen avseende personal med speciallärarfunktion är bristfällig. Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan Grundskola Generellt upplevs att det är bra att elevhälsopersonal är organiserad på samma sätt som övrig skolpersonal. Det ger närhet och underlättar samarbete. Någon skola framhåller att det vore bra om Kärnhusets personal fanns mer ute på skolorna. I alla de skolor som ingått i granskningen har elevhälsan regelbundna möten, som minst 1 ggr per månad, vissa varje vecka. Det uppges genomgående att dessa möten framförallt har fokus på enskilda elever liksom åtgärder och uppföljning på individnivå. Elevhälsoteamen uppger genomgående att övergripande arbete, t.ex. förebyggande åtgärder, är eftersatt med anledning av tidsbrist. Samtliga intervjuade medarbetare menar att elevhälsoarbetet på individnivå prioriteras framför mer långsiktiga åtgärder. På några av skolorna som ingått i granskningen genomförs brukarenkäter. Dessa enkäter har fokus på elevernas allmänna trivsel och upplevelse av sin situation. Det genomförs inga direkta mätningar kopplade till elevhälsans arbetsformer eller dess effekter. Elevhälsoteamen uppger genomgående att samarbetet med den pedagogiska personalen fungerar bra. Samtliga elevhälsoteam har möjlighet att närvara vid arbetslagsträffar med pedagogisk personal. Specialpedagogerna ses som länken mellan elevhälsoteam och lärare. Någon skola framhåller att handläggningstiden för utredning av Kärnhusets logopeder är lång och att man ofta väntar för länge innan utredning görs. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamen inte är helt tydlig. Trots detta uppger samtliga team att det interna samarbetet och kommunikationen fungerar bra. Samtliga team framhåller att de arbetar över gränserna, ibland är t.ex. en skolsköterska bättre skickad att utföra skolkuratorns arbete och vice versa. 9 av 13
11 Elevhälsoteamen uppger att den närmsta ledningen i form av rektor/er/ fungerar väl. De menar att rektor/er/ ser elevhälsoarbetet som en värdefull funktion på skolan. Samtliga team uppger att de saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Gymnasieskola Arbetet sker bland annat i: Elevhälsogenomgångar, rektorerna håller i detta. Arbetslagen ingår och specialpedagoger, behandlar till exempel ärenden när elever inte har fullständiga betyg Elevhälsomöten (EHM) där ingår fler personalkategorier och ibland även föräldrar Kuratorer och skolsköterskor finns på skolan, respektive rektor är närmast arbetsledare. Personalen tycker att det är bra med en gemensam organisation och en gemensam chef, bland annat har det kollegiala utbytet ökat. Tillgängligheten för eleverna är relativt hög. Kurator och skolsköterska har öppen mottagning ett par timmar per dag. De är också ute i verksamheten varje dag, bland annat tar elevhälsosamtalen mycket tid. Gymnasieskolorna förberedde sig tidigt till förändringarna i skollagen, till exempel att man ändrade namnet från elevvård till elevhälsa. Det var känt sedan att förändringar skulle komma. Elevgenomgångarna kan utgöra en länk mellan pedagogisk personal och elevhälsan. Väl fungerande team på skolan är viktiga. Sannarpsgymnasiet har ett program som man kallar livskunskap. Detta innebär att elevhälsans personal pratar med eleverna om stress, droger, likabehandling, relationer mm. Elevhälsoteamet saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om att det finns övergripande mål för elevhälsoverksamheten. Medarbetarna i gymnasiets elevhälsa framhåller att det interna samarbetet fungerar mycket väl, både inom teamet liksom med pedagogisk personal och rektor. Elevhälsoteamet har möte med arbetslag och ansvarig rektor en gång i månaden, i samband med dessa möten har även elevhälsan genomgång av individärenden. Teamet framhåller att elevhälsoarbetet på individbasis prioriteras, detta innebär att det långsiktiga, förebyggande arbetet till viss del blir eftersatt. Elevhälsoteamet uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamet inte är helt tydlig. Trots detta uppger medarbetarna att det interna samarbetet fungerar väl då de har daglig dialog och kommunikation med varandra. 10 av 13
12 Extern samverkan Grundskola Elevhälsoteamen på grundskolor som ingått i granskningen uppger att samarbetet med både BUP och socialtjänst fungerar relativt dåligt. De upplever att BUP är överbelastade och försöker hålla emot intag av nya ärenden genom att hänvisa till första linjen, d.v.s. vårdcentraler. Elevhälsoteamen menar generellt att samarbetet med vårdcentraler fungerar bra då det handlar om somatisk vård, de upplever dock att vårdcentralerna saknar kompetens och inte vill ta emot barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Avseende samverkan med socialtjänsten upplever elevhälsoteamen att informationen mellan enheterna fungerar dåligt, handläggarna hänvisar t.ex. ofta till sekretess. Elevhälsoteamen har inga formaliserade utbyten med BUP, socialtjänst eller vårdcentraler. De har inte kännedom om styrdokument avseende samverkan. Vid någon skola uppges att det finns ett bra samarbete med polisen. Någon uppger att det inte verkar som om socialtjänst och BUP vill samarbeta. Gymnasieskola Elevhälsoteam på gymnasienivå har en mer positiv bild av samverkan med externa aktörer som t.ex. BUP, socialtjänst och vårdcentraler. De saknar dock styrdokument för samverkan. Medarbetare på gymnasienivå uppger att de sällan har samverkan med vårdcentraler, de upplever dock att samverkan fungerar relativt väl i de ärenden där vårdcentraler varit inblandade. Det framförs dock att gymnasieskolan även vill kunna hänvisa elever till vårdcentraler för lätt psykisk ohälsa. Denna kompetens upplever skolorna inte finns på vårdcentralerna. Medarbetare på gymnasienivå menar vidare att samarbetet med BUP och andra enheter inom Region Halland som t.ex. Ätstörningskliniken fungerar väl. Det framförs dock viss kritik kring långa väntetider och utredningar inom BUP liksom vissa oklarheter kring vilka elevärenden BUP tar emot. Medarbetarna upplever att samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagningen) fungerar mycket bra. UPM vänder sig till unga vuxna mellan år med nedstämdhet, oro, ångest och andra typer av psykiska besvär. UPM erbjuder behandling vid tillfällen i form av samtalsbehandling, rådgivning eller medicinska insatser. Om den unge är i behov av långvarig behandling slussas denne vidare till aktuell enhet. 11 av 13
13 Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan Socialtjänsten framhåller att det finns en allmän hållning avseende att samverka med skola/ elevhälsa så långt det är möjligt. Det saknas dock kännedom avseende styrdokument för samverkan. Socialtjänsten framhåller att samverkan och kommunikation i individärenden generellt sett fungerar bra. Socialtjänsten försöker att involvera elevhälsan i den mån det är möjligt. I vissa ärenden kan det uppstå diskussion kring rollfördelning mellan elevhälsa och handläggare, t.ex. avseende stödjande insatser på individnivå. Socialtjänsten framhåller att de har gjort en tydlig satsning på nätverksträffar i individärenden vilket i de flesta fall involverar elevhälsan. Socialtjänsten uppger vidare att återkoppling mellan socialtjänst och elevhälsa ibland blir eftersatt med anledning av handläggarnas ärendetyngd. 12 av 13
14 Analys och revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas övergripande uppföljning av verksamheten. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. 13 av 13
Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merBarn- och utbildningsnämnden för kännedom
Varbergs kommun Revisorerna Till Barn- och utbildningsnämnden för kännedom Revisionsrapport: Elevhälsa Halland KPMG har på vårt uppdrag biträtt i rubricerad granskning. Separat rapp01i har lämnats för
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merElevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merRevisionsrapport. Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning. Halland, sammanfattning
Revisionsrapport Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning Halland, sammanfattning Kristian Hafskjär Laholms kommun Charlotte Hammar Deloitte Cecilia Svensson Ernst&Young Irene Dahl Ernst&Young Christel
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merBarn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merELEVHÄLSOPLAN 2015/2016
ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merSamverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 7 (av 8) HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden; individ- och familjeomsorg,
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merLäsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen
Läs merElevhälsa Errarps skola
Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merRevisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Hylte kommun. Elevhälsan. Quality In EverythingWe Do
Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012 Hylte kommun Elevhälsan iållernst&young Quality In EverythingWe Do ERNST &YOUNG Quality In Everything We Do Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Inledning
Läs merElevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Läs merBarn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun
Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merBeslut för gymnasieskola
ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08
Läs merKommunrevisionen. Granskningsrapport. Elevhälsa 2012-10-02
Kommunrevisionen Granskningsrapport Elevhälsa 2012-10-02 Sammanfattning Kommunrevisionen i Laholm har under våren 2012 granskat elevhälsan under Barn- och ungdomsnämnden (BUN). Syftet med djupgranskningen
Läs merElevhälsoplan Ekebygymnasiet
Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på tre yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hotell-
Läs merCentralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9. Läsåret 2015-2016
Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9 Läsåret 2015-2016 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merElevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med
Läs merRapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun
Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer 12
Läs merMariestads kommun. Granskning av rutiner vid åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. Granskningsrapport
ABCD Mariestads kommun Granskning av rutiner vid åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan Granskningsrapport KPMG AB 2013-01-15 Antal sidor: 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability
Läs merBeslut för grundskola
Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merEkebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:
Elevhälsoplan Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merElevhälsoplan VÄXTHUSET
UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Västra hamnens skola i Malmö kommun.
Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Västra hamnens skola i Malmö kommun Skolinspektionen w i i. v 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens
Läs merElevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun
Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat
Läs merGrundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen
Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att
Läs merVägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun.
Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun. Avser verksamheter med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av förvaltningschefen 2012-11 - 28 Innehåll sidan
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merJfiJBil;;;;; \t d,nskar kommentarer i anledning av vfir granskning senast 2015-06-30 ften de granskade ndmnderna. Datum 2Or5-03-L2
Falkenbergs kommun Revisorerna Datum 2Or5-03-L2 Socialnhmnden Barn- och utbildningsnlmnden Overftirmyndarndmnden _ Kommunfullmiiktige - fdr klirnedom Ensarnkomrnande barn och ungdomar Revisorerna i Falkenbergs
Läs merBarn- och elevhälsa Örebro kommun
Barn- och elevhälsa Örebro kommun Riktlinjer Beslutat i programnämnd Barn och utbildning 2004-09-02 Diarienummer 234-04 Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Örebro kommun inom förskola, grundskola
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merRevisionsrapport. Karlstads kommun
Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merBeslut för gymnasieskola
_ Skoiinspektionen Beslut 2014-06-30 JENSEN Education College AB asa.blom@jenseneducation.se Rektorn vid den fristående gymnasieskolan JENSEN Gymnasium Jönköping Louise.hultman@jenseneducation.se Beslut
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merSotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs mer2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola
2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merElevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.
Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merInformation om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun
Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..
Läs merLokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan
Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner
Läs merLikabehandlingsplan 2014-2015
Likabehandlingsplan 2014-2015 Bakgrund. Utbildningen i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors okränkbarhet, individens
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs mer