Barn- och elevhälsa Örebro kommun

Transkript

1 Barn- och elevhälsa Örebro kommun Riktlinjer Beslutat i programnämnd Barn och utbildning Diarienummer

2 Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Örebro kommun inom förskola, grundskola och gymnasieskola Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Barn- och elevhälsoarbetes ansvar och styrning... 2 Barn och elevhälsoarbetets inriktning... 3 Organisation, sammansättning och kompetens... 3 Barn- och elevhälsoteamets särskilda uppdrag... 4 De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter... 5 Barn och elevhälsans organisation och kvalitetsarbete... 7 Barn- och elevhälsans kompetens- och kunskapsutveckling... 7 Samverkan mellan kommun, landsting och stat... 8 Sekretess... 8 Dokumentation... 9 Arkivering... 9 Samordning för Barn och elevhälsan... 9 Förslag till beslut... 9 Arbetsgruppen Sammanfattning Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd är en prioriterad grupp när det gäller insatser i förskola och skola. Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultat av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna ta ett gemensamt ansvar och utnyttja resurserna över programgränserna. Arbetet bör så långt som möjligt vara förebyggande och främjande och inrikta sig mer på friskfaktorer än på riskfaktorer. Under hösten 2003 tar programkansli Barn och utbildning, i samarbete med programkansli Social välfärd, initiativet till ett utvecklingsarbete där syftet är att arbeta fram förslag till nya riktlinjer för en Barn och elevhälsa i Örebro kommun. I förslaget vill särskilt lyfta fram följande viktiga perspektiv Främjandearbetet- att gå från ett risktänkande till ett frisktänkande. Bred samverkan och ökat samarbete inom kommunen och med stat och landsting Sammanhållen organisation från förskola till gymnasieskola som omfattar samtliga skolformer En förskjutning från ett vuxenperspektiv till ett barn och elevperspektiv. För information om riktlinjerna Maud Boson, utvecklingsledare Programkansli Barn och utbildning, Örebro kommun Box 30300, Örebro Tfn , e-postadress maud.boson@orebro.se 2

3 Bakgrund Skolan 1 är en plats där alla barn möts, en arena där varje barn skall ha möjlighet att utvecklas, att bli sedd och få samspela med andra barn och vuxna. Skolan har två huvuduppdrag. Det första är att främja barns utveckling och lärande, det andra är att förmedla och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. De två ansvarsområdena beskrivs var för sig i läroplanerna, men hänger i själva verket samman genom de processer som finns inom skolans verksamhet. En viktig uppgift för skolan är att ge goda förutsättningar för barn och elever att nå en god fysisk och psykisk hälsa, genom att bli sedda, mötta och bekräftade. Lärande-, värdegrunds- hälso- och jämställdhetsfrågor förmedlas vanligen var för sig men när perspektiven möts utvecklas intressant och viktig kunskap som stödjer en hälsofrämjande skolutveckling. Att lyfta fram sambanden handlar även om att konkretisera en gemensam syn på lärande och utveckling, en syn som uttrycks i skolans läroplan. Det handlar således om skolans huvuduppdrag och hur arbetet med helhetssyn kan öka elevernas möjlighet till att nå målen. Regeringens uppdrag till skolan Enligt propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) ses Barn- och elevhälsan som ett eget verksamhetsområde, där skolhälsovård och elevvård ingår. Skolans uppdrag är att skapa en god arbetsmiljö för alla elever. Utbildningen ska göras tillgänglig för alla och hänsyn måste tas till det enskilda barnet/ ungdomens behov av stöd för att klara skolgången. Propositionen har fokus på skolans inre arbete; lärarnas förmåga till samverkan och uppslutning kring förhållningssätt, verksamhetsmål och metoder är avgörande för elevernas framgång. Goda relationer mellan lärare, elever och föräldrar och möjligheter att skapa utvecklande och kreativa lärandemiljöer i skolan är förutsättningar för att eleverna skall trivas, utvecklas och nå målen. Skolans uppdrag är att skapa såväl en god fysisk miljö som ett gott psykosocialt klimat. Uppdraget är också att fördjupa dialogen om hur elevvården och skolhälsovården kan bli ett eget verksamhetsområde. Det innebär att det inom skolan behöver finnas ett antal kompetenser som arbetar tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att stimulera det generella arbetet med goda lärmiljöer, vilket är en förutsättning för att nå framgång i skolarbetet. För personal som primärt arbetar med elevhälsouppgifter innebär det möjligheter att vara i frontlinjen för att uppnå så goda resultat som möjligt. Barn- och elevhälsan har den kunskap och kompetens som är viktig i diskussioner om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att ha ett hälsofrämjande perspektiv, att gå från ett risktänkande med problem och sjukdom i fokus, till att bygga stödjande miljöer och relationer inom skolan. 1 Med skola avses förskola, grundskola, gymnasieskola, fritidshem, särskola och specialskola 1

4 Arbetsformer för de personalgrupper som är involverade i Barn och elevhälsans arbete bör utvecklas. Genom samverkan kan man åstadkomma ökad kvalitet och effektivitet när det gäller behovsbedömning, stöd och åtgärder. Skollagskommittén överlämnade i december 2002 sitt betänkande där man föreslår följande lagtext i skollagen 2 kap 16 : Elevhälsan är främst förebyggande. Den skall omfatta omvårdnad samt medicinska, psykologiska, social och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans verksamhet skall det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov kan tillgodoses. Barn- och elevhälsoarbetes ansvar och styrning Verksamheten inom skolan styrs på: Internationell nivå av FN:s Barnkonvention( ratificerad av Sverige 1990),som bygger på att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Salmancadeklarationen(Unesco 1994) vars status inte har samma rättsliga grund som konventionen, säger att skolorna ska ge plats för alla barn oavsett deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Nationell nivå av Skollagen, Sekretesslagen, läroplaner, förordningar, föreskrifter. Kommunal nivå Örebro kommuns skolplan Livslång lärande, Folkhälsoprogrammet med särskilt fokus på barn och ungdomar Folkhälsobokslut 2002, Drogpolitiskt handlingsprogram för Örebro kommun samt den av kommunfullmäktige antagna Visionen för barn i Örebro och Trygghetsvisionen. Skolhälsovården styrs på: Nationell nivå av Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter relevanta för skolhälsovården. Kommunal nivå av Målbeskrivning och kravspecifikation för skolhälsans arbete i Örebro, Metodbok och verksamhetsplan för skolhälsovården i Örebro. Psykologverksamheten styrs på: Nationell nivå av föreskrifter och allmänna råd särskilt inom hälso- och sjukvård, förskola och skola. Kommunal nivå Örebro kommuns skolplan Livslångt lärande, Visionen för barn i Örebro och Styrdokument för psykologer i Örebro kommun 2

5 Barn och elevhälsoarbetets inriktning Barn- och elevhälsans uppgift är densamma för förskola och skola: Att främja lärandet, att överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmet främja barnens och elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Samarbetet mellan hem och skola skall kännetecknas av delaktighet och inflytande för barn, unga och föräldrar, det är en förutsättning för att på bästa sätt främja barnens och ungdomarnas lärande och trivsel. Barn- och elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla barn och unga men bör ha fokus på barn och unga som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Barn och elevhälsans arbete bör så långt det är möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och en förskjutning ska ske från riskfaktorer till friskfaktorer. Det är betydelsefullt med tidiga insatser i låga åldrar, vilket innebär at insatserna i förskolan skall ses som särskilt viktiga. Det bör också ske en förskjutning från vuxenperspektiv till ett barn och elevperspektiv samt från information till dialog och kommunikation inom hälsoarbetet. Hela skolans miljö bör uppmärksammas såväl den fysiska som den psykosociala miljön. En annan viktig aspekt är barns och elevers möjligheter till inflytande över sin lärandeoch arbetsmiljö. Tydliga mål för verksamheten och en gemensam syn på barn och ungdomars utveckling är ett gemensamt ansvarstagande. Organisation, sammansättning och kompetens Organisation Rektor/enhetschef ansvarar för elevhälsans verksamhet inom sitt verksamhetsområde, Denne ska ha tillgång till barn och elevhälsoteam 2 med specialpedagogisk, psykologisk, social, medicinsk, omvårdande och vägledande kompetens i elevhälsoarbetet. Sammansättning I barn- och elevhälsoteamen ingår specialpedagog för förskola/skola, psykolog för BVC/förskola/skola, socionom för förskola/skola, BVC läkare och BVC sköterska i förskola och skolläkare och skolsköterska i skolan. Studie och yrkesvägledare bör på sikt ingå inom grundskolan och på gymnasienivå skall studie och yrkesvägledare ingå. En ansvarig samordnare skall finnas inom respektive barn- och elevhälsoteam. Kompetens Den specialpedagogiska kompetensen omfattar kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån de beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och språkvetenskapliga forskningsfälten. Den omfattar också särskilda kunskaper i läroprocesser hos barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, hos barn med olika funktionshinder liksom för de barn som har en särskilt komplicerad inlärningssituation. Den psykologiska kompetensen omfattar kunskap om barns och ungdomars utveckling och förutsättningar för inlärning, neuropsykologi, organisationspsykologi och familjebildningens psykologi. Den omfattar också kunskap om livskriser och deras 2 Med barn- och elevhälsoteam avses det som tidigare benämndes stödteam. 3

6 samband med tidigare livserfarenheter och kunskap om kommunikation och samspel mellan människor. Den sociala kompetensen innebär fördjupad kunskap i beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik med särskild inriktning på barn, ungdom och familj. Den omfattar också kunskap om socialt arbete på individ, grupp och organisationsnivå. Den medicinska kompetensen omfattar kunskap på naturvetenskaplig grund om barns/ungdomars utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar. Den omfattar också kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Den omvårdande kompetensen omfattar förmågan att utifrån en helhetssyn på barns/ungdomars fysiska, psykiska och sociala behov kunna hjälpa individer, familjer och grupper att förebygga identifiera och behandla hälso- och sjukdomsproblem. Den bör också omfatta förmågan att bedöma, planera och genomföra åtgärder som främjar hälsan Den vägledande kompetensen omfattar kunskap i samhälsvetenskap och beteendevetenskap. Den personliga vägledningen, är kärnan i skolans studie- och yrkesvägledande verksamhet. All vägledning skall utgå från ett pedagogiskt perspektiv, där målet är att ge individen verktyg och metoder att fatta egna beslut om sin egen framtid. Barn- och elevhälsoteamets särskilda uppdrag Barn- och elevhälsoteamets arbete handlar om att främja hälsa hos alla barn och ungdomar men bör ha fokus på barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Barn- och elevhälsoteam ska vara en resurs - i det främjande och förebyggande arbetet på organisations, grupp och individnivå. - i arbetet med att utveckla och anpassa lärandemiljöerna till barn och ungdomars behov. - i arbetet med utvecklingsfrågor, uppföljning och utvärdering. - för skolornas kompetensutveckling. Dessutom: - Barn och elevhälsoteam arbetar med konsultation/handledning. - Barn och elevhälsoteam gör basutredningar 3 och funktionsbeskrivningar. - Barn och elevhälsoteam kan vara ett stöd i arbetet med åtgärdsprogram. 3 Basutredning beskrivs i dokumentet Bedömning och basutredning i stödteam, se förteckning över samarbetsöverenskommelser. 4

7 De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Ett övergripande uppdrag är att tillsammans med föräldrar, ledning, barn- och elevhälsoteam och övrig personal utveckla det främjande arbetet inom förskola och skola. Specialpedagogens uppdrag Specialpedagogen ingår i barn och elevhälsan med specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogiska insatser ska ses som ett komplement till skolans allmänna pedagogiska verksamhet Specialpedagogens arbete - Arbeta med barn, ungdomar och vuxna för att identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärmiljöer. - Genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå. - Utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärds- program i samverkan mellan skola och hem för att stödja barn och unga och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärmiljöer. - Utveckla principer och former för pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram. - Vara en kvalificerad samtalspartner, handledare och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar, kollegor och andra berörda yrkesutövare. - Genomföra uppföljning och utvärdering samt delta i ledningen av den lokala skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever. Skolhälsovårdens uppdrag i skolan Skolsköterskan och skolläkaren ingår i barn och elevhälsan med omvårdnadsrespektive medicinsk kompetens. Skolsköterskan och skolläkaren arbetar gemensamt med skolhälsovårdens målsättning att främja elevernas hälsa och utveckling. Se även Skolhälsans verksamhetsplan. Skolhälsovårdens arbete - Erbjuda hälsoundersökningar, vaccinationer och öppen mottagning enligt fastställt program. - Via hälsosamtal stärka elevernas självkänsla och stimulera dem till att göra egna medvetna val. - Via hälsoundervisning öka elevernas kunskap och medvetenhet om riskfaktorer och friskfaktorer samt hur dessa påverkar hälsan. - Tillsammans med skolledning, elevhälsoteam och skolans övriga personal arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna. - Ge särskilt stöd till och göra bedömningar och utredningar av elever med olika typer av skolrelaterade hälsoproblem och inlärningssvårigheter. - Erbjuda enklare sjukvård. 5

8 Barnhälsovårdens uppdrag BVC-sköterskan och BVC-läkaren (i första hand barnläkarkonsult) ingår i barn och elevhälsan med omvårdnadsperspektiv och medicinsk kompetens. Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning. Se även riktlinjer för Barnhälsovården och Handbok BHV ( Barnhälsovårdens arbete - Erbjuda hälsoinformation, hälsoundersökningar och vaccinationer enligt fastställt basprogram. - Erbjuda båda föräldrarna stöd i föräldraskapet. - Uppmärksamma barn och familjer med särskilda behov och ge individuellt stöd och initiera samarbete. Arbetet sker dels utifrån den enskilda familjen och dels utifrån fasta samarbetsgrupper i syfte att förbättra barns villkor. - BVC-sjuksköterskan gör regelbundna besök på alla typer av förskolor och vid behov tillsammans med BVC-läkare, som fungerar som förskolans kontaktläkare. Psykologernas uppdrag Psykologerna ingår i barn- och elevhälsan med psykologisk kompetens. Arbetet ska i huvudsak vara konsultativt och personalstödjande. Det förebyggande arbetet gentemot låga åldrar och tidiga insatser ska prioriteras, se även styrdokument för psykologer i Örebro kommun. Psykologernas arbete - Via konsultation skapa goda lärandemiljöer i förskola och skola. - I utvecklingsarbetet inom förskola och skola bidra med kunskap om grupper, organisationer, målformuleringar och strategier. - Via utbildningsinsatser föra in psykologisk kunskap och bidra till metodutveckling inom förskola och skola. - Göra bedömningar och utredningar av barn och unga. - Via samtal ge stöd till barn/elever/föräldrar i behov av särskilt stöd. - Fungera som en länk till landstingets specialistkliniker. Socionomens uppdrag Socionomerna ingår i barn och elevhälsan med psykosocialkompetens. Ett främjande och ett förebyggande perspektiv ska genomsyra arbetet både med barn/elever, föräldrar och personal. Socionomens arbete - Med ett främjande perspektiv göra psykosociala bedömningar och utredningar i lärmiljöer och analysera behov på organisations-, grupp- och individnivå. - Ur ett psykosocialt perspektiv arbeta kompetenshöjande gentemot personal i verksamheterna genom fortbildning, handledning och konsultation i de processer som pågår. - Vara rådgivande och professionell samtalspartner gällande psykosociala frågor för barn/elever, föräldrar, personal och skolledning. - Göra bedömningar, arbeta med motivation och remittera till andra huvudmän. 6

9 Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag Studie- och yrkesvägledaren ingår i elevhälsan med vägledarkompetens. Studie- och yrkesvägledaren ska erbjuda eleverna vägledning utifrån individens behov. Vägledning ska på ett naturligt sätt också ingå i den övriga pedagogiska verksamheten. Studie- och yrkesvägledarnas arbete - Ge vägledning enskilt eller i grupp - Ge eleverna verktyg för hjälp till självhjälp. - Öka medvetenheten hos eleverna om de konsekvenser olika val och studieresultat kan innebära för framtiden - Hjälpa eleverna identifiera och formulera mål för studier och arbete efter grundskola respektive gymnasieskola. - Hjälpa eleverna att göra ett urval av relevanta åtgärder för att lättare nå målen. - Samverka med andra yrkeskategorier inom elevhälsan. - Medverka i skolledningens arbete med elevfrågor. - Utbilda lärare i mentorskap/studiehandledarskap för eleverna. Barn och elevhälsans organisation och kvalitetsarbete Hur Barn och elevhälsan organiseras och leds kan se olika ut i de olika förvaltningarna, men rektor/enhetschef är alltid den som ansvarar för elevhälsans verksamhet på skolan. För att en framtida barn och elevhälsa ska vara en integrerad del av skolans verksamhet bör skolan formulera egna mål och strategier för den verksamheten. Ett kvalitetsarbete förutsätter mål som följs upp, utvärderas och dokumenteras och där resultaten och analysen utgör underlag för kommande verksamhetsplanering. Barn- och elevhälsans kompetens- och kunskapsutveckling För att en barn- och elevhälsa, med en gemensam målsättning, ska bedrivas och utvecklas på ett positivt sätt är det avgörande att de verksamma har en grundläggande utbildning för verksamhetsområdet. Därutöver måste det finnas möjligheter att bygga gemensam kunskap och förståelse om främjandearbete samt att utveckla arbetsformer och arbetssätt för att genomföra det gemensamma uppdraget. Samtliga kompetenser bör också kontinuerligt bygga på den grundläggande utbildningen med specialkunskaper. Utvecklingsarbete Aktuella områden för utvecklingsarbete är: - kvalitetsarbetet inom barn och elevhälsan - utveckla och pröva olika metoder och organisatoriska modeller för verksamheten - samverkan inom skolorganisationen samt med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen, föreningslivet, Örebro universitet m.fl. aktörer 7

10 Samverkan mellan kommun, landsting och stat Barn- och elevhälsoteam är kontaktorgan för och samverkar med andra verksamheter inom stat, kommun och landsting. Samverkan sker med barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, röst- och talvårdsenheten, specialpedagogiska institutet och socialtjänsten. Avtal mellan kommun och landsting. - Sedan 1994 finns ett avtal mellan Örebro kommun och Örebro läns landsting genom vilket Örebro kommun köper skolläkarinsatser liksom skolhälsovårdsenhetens insats från barn och ungdomsmottagningen vid USÖ. - Sedan 1998 finns ett avtal mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun ( reviderad ) genom vilket Barnhälsovården köper psykologinsatser motsvarande två tjänster. Detta innebär att psykologerna också arbetar inom Barnhälsovården. - Sedan 2002 finns ett avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro kommun och Örebro läns landstings Samhällsmedicinska enhet. Det innebär bl.a. att kommunen ges stöd att anställa resurspersoner för att arbeta med hälsofrämjande skolutveckling. Samarbetsöverenskommelser. ( gäller i dagsläget ej gymnasieskolan) - Riktlinjer för utredning, uppföljning/åtgärdsansvar och behandling av neuropsykiatriska tillstånd. - Samarbetsöverenskommelse mellan Barn - och ungdomshabiliteringens och kommunens psykologer. - PM angående barn och ungdomar med synskada. - PM angående diagnostisering av utvecklingsstörning - PM angående diagnostisering av dyslexi - Bedömning och basutredning i stödteam Sekretess Sekretessbelagd information hanteras delvis på olika sätt av skolans personalkategorier. När elevvård, skolhälsovård och specialpedagogiska insatser sammanförs till en barn och elevhälsa innebär det att barn och elevhälsan kommer att omfatta den verksamhet som kurator, psykolog, skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog utför. De olika yrkesgrupperna tillhör idag delvis olika verksamhetsgrenar inom skolan, där varje företrädare måste iaktta sin sekretess. Inom barn och elevhälsan skall man i första hand alltid sträva efter att arbeta med samtycke från deltagande parter 8

11 Dokumentation Samtliga kompetenser inom barn och elevhälsan bör systematiskt dokumentera sitt arbete, utifrån någon form av gemensam struktur. Vissa av yrkeskategorierna har, enligt lag, att följa särskilda dokumentationsrutiner. Arkivering Arbetet inom barn- och elevhälsa skapar handlingar/digitala uppgifter som har ett stort värde för den enskilde, för kommunens behov samt för framtida forskning. Hanteringen av olika typer av handlingar/digitala uppgifter finns beskrivet i den kommungemensamma arkiveringsplanen som finns att hämta på Örebro kommuns intranät ior. Stadsarkivet svarar gärna på frågor om arkiv- och dokumenthantering. Samordning för Barn och elevhälsan En kommungemensam samordning för Barn och elevhälsan finns idag för förskola och grundskola och ett arbete har påbörjats med att få gymnasieskolan delaktig. Ett nätverk som skall innehålla pedagogisk, psykologisk, social, medicinsk, omvårdande och vägledande kompetens, företrädare för barnhälsovården skall också finnas med. Vid behov kan även annan kompetens tillföras. Uppgiften är att i samarbete med programkansli Barn och utbildning - verka som stöd i uppbyggandet och utvecklandet av en Barn och elevhälsa. - skapa överblick över barn och ungas behov av särskilt stöd. - kartlägga specifika behov som finns inom kommunen. - underlätta samordning och resursutnyttjande. - verka för att utveckla olika typer av nätverk. - verka för kompetensutveckling och kvalitetsutveckling. - utveckla samarbetet med Örebro universitet i forsknings och utvecklingsfrågor. - bevaka och uppdatera samarbetsöverenskommelser/ PM. De personer som ingår i samordningen för Barn och elevhälsa skall ha detta som en del av sin tjänstgöring. I skolöverläkarens, samordnande psykologens och samordnande skolsköterskas arbete ingår ovanstående uppgifter. Förslag till beslut Programkansliets förslag till programnämnden 1.Riktlinjerna för en gemensam Barn och elevhälsa inom Örebro kommun skall omfatta samtliga skolformer. 2.En styrgrupp inrättas som består av en förvaltningschef gymnasieförvaltningen, en förvaltningschef från driftsförvaltningarna, förvaltningschef inom Socialtjänstens Råd och stöd samt en representant från programkansliet. Styrgruppens uppdrag är att vara ett stöd för verksamhetens utveckling samt ett forum där verksamhetens innehåll diskuteras. 9

12 Arbetsgruppen Arbetsgruppen som arbetat fram riktlinjerna består av: Samverkansfunktionen - Lena Carlsson, specialpedagog Skolförvaltning sydväst - Pia Brantsberg, socionom Skolförvaltning nordost - Ingemor Skoglund, skolöverläkare Örebro kommun - Ingrid Gustafsson, samordnande skolsköterska Örebro kommun - Birgitta Lander, samordnande psykolog Skolförvaltning sydväst - Gunilla Skarped, Socionom inom Barnhälsovården Örebro läns landsting Representanter från socialtjänstens Råd och stöd - Inger Adolfsson, processledare Barn Socialtjänsten Råd och stöd - Mikael Eriksson, enhetschef Socialförvaltning öster - Dick Grandin, enhetschef Socialförvaltning väster Skolledare - Håkan Ågren, rektor Virginska skolan (tom ht 03) - Maria Bäcklin, rektor Sveaskolan Representanter från gymnasieförvaltningen - Kurt Sirkka, specialpedagog Tullängsskolan - Anne Matthiesen, Studie- och yrkesvägledare, Karolinska skolan - Catrine Holm, kurator Risbergska skolan - Per Hedlund, kurator Virginska skolan Programkanslierna Barn och utbildning och Social välfärd samt Stadskansliet - Maud Boson, utvecklingsledare Programkansli Barn och utbildning - Gun Berglund, programkansli Social välfärd (adjungeras vid behov ) - Eva Järliden, folkhälsosamordnare Stadskansliet (adjungeras vid behov) 10