Elevhälsoplan. Röselidsskolan F-9 med fritidshem. Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället"

Transkript

1 Elevhälsoplan Röselidsskolan F-9 med fritidshem Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället" Värdegrund: På Röselidsskolan visar man respekt för sig själv, för andra och för sin omgivning. 1

2 Innehåll Sidan Syfte 3 Bakgrund 4 Elevhälsans kompetensområden 5 - Rektor 5 - Medicinsk del 6 - Skolpsykolog 7 - Kurator 7 - Specialpedagog - Elevhälsopedagog 8 Rutiner för det löpande elevhälsoarbetet 10 Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet Att uppmärksamma och kartlägga Att utreda Att dokumentera Att åtgärda Att utvärdera 15 Handlingsplan för barn- och elevhälsa 16 Bilaga 1 Särskilt stöd riktlinjer Lerums kommun Bilaga 2 Modell för Systematiskt kvalitetsarbete 2

3 Elevhälsoplanen är reviderad SYFTE OCH BAKGRUND All personal på Röselidsskolan arbetar för att förverkliga skolans vision; "Vår främsta kund är framtidens samhälle" och skolans värdegrund; "På Röselidsskolan visar man respekt för sig själv, för andra och för sin omgivning" Syfte Syfte med en övergripande Elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad elevhälsa är inom grundskoleverksamheten för Röselidsskolan i Lerums kommun. Planen är skriven utifrån ett salutogent förhållningssätt och i en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Verksamheten skall fokusera på friskfaktorer på organisations-, grupp och individnivå. Barnens egna resurser skall tas tillvara och synliggöras. Vi vill att våra barn skall kunna förstå sin omvärld, se sin egen roll och möjliga handlingsalternativ, se ett meningsfullt mönster och sammanhang i livet. Syftet är också att i samverkan med elever och vårdnadshavare skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje elev. Begreppet elevhälsa har i och med den nya skollagen (SFS 2010:800) skrivits in i skolförfattningarna och enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vidare står även att elevhälsan ska fungera hälsofrämjande och förebyggande till stöd för elevens utveckling mot målen. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärmiljö som möjligt för eleven. En väl fungerande elevhälsa förutsätter att skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar, allt för att främja elevens lust att lära inom både lärande, personlig utveckling och hälsa. Elevhälsans riktlinjer syftar till att säkra alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Detta omfattar inte endast särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att skapa en positiv arbetsmiljö inom skola och fritidshem. Elevhälsa prioriteras i verksamhetens styrdokument och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av välbefinnande. Lärande och hälsa påverkas i stor utsträckning av samma faktorer och gynnas av: Trygghet Trivsel Upplevelse av sammanhang och mening 3

4 Delaktighet Inflytande God självkänsla Använda sina sinnen och kreativitet I grunden handlar det om att få känna sig respekterad och värdefull. Bakgrund I arbete med barn- och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör sig själv är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Även Salamancadeklarationens hänvisningar, kring anordnande av skolmiljön för elever i behov av särskilt stöd, har haft betydelse för hur styrdokument för elevhälsan har utformats. Här ges ex på gällande styrdokument; Skollagen "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." (2010:800, 3kap. 3 ) "Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas." (2010:800, 2kap. 25 ) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet enl Lgr 2011 "Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (Lgr 2011, s.7) "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper." (Lgr 2011, s.8) "Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla." (Lgr 2011, s.8) Hälso- och sjukvårdslagen "Skolläkare och skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder under de bestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvårdande arbete om utförande, dokumentation och kvalitetsarbete. Skolhälsopersonalen har självständigt ansvar för medicinskt inriktade insatser och skall samverka med annan skolpersonal." (SFS 1982:763) 4

5 Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Utgångspunkten för elevhälsan ska vara att skolan är en plats för lärande och hållbar utveckling där all skolpersonal i samverkan med elever och föräldrar skall skapa goda lärmiljöer för varje barn. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka. Elevhälsan bygger på ett samarbete där det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig. Hur de olika ansvarsområdena fördelas framgår nedan under avsnittet Elevhälsoteamets kompetensområden. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, fokus ska ligga på ett salutogent synsätt som främjar känslan av sammanhang (KASAM). Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky ( ) professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of Negev, Beersheba, Israel. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Ett viktigt begrepp inom den salutogena forskningen är SOC (Sence of Coherence), på svenska översatt till Känsla Av SAMmanhang, förkortat KASAM. A. Antonovsky menar att tillvaron blir sammanhängande när den görs begriplig, hanterlig och meningsfull. Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre delar; Begriplighet Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker och att något är värt att satsa på. "Det är viktigt att förstå att delbegreppen står i relation till varandra - de ska inte förstås som självständiga enheter." (A. Antonovsky; 1979, Health, Stress and Coping) Elevhälsans arbete på Röselidsskolan förhåller sig även till hållbarhet och miljö i enlighet med Lerums kommuns vision. Detta innebär att alla elever är beroende av hur väl skolan lyckas skapa en god lärande och utvecklande miljö. ELEVHÄLSANS KOMPETENSOMRÅDEN I elevhälsan ingår yrkeskompetenser inom det medicinska, psykologiska, sociala samt det specialpedagogiska området, detta för att kunna arbeta med skolrelaterade problem ur flera perspektiv. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in för samverkan t.ex. BVC, BUP, IFO och Barnhabiliteringen. Elevhälsans personal skall ingå som en självklar del i skolans samverkan med andra institutioner och myndigheter. Att förebygga svårigheter i skolan genom att planera för och ge särskilt stöd, är en fråga för hela enheten. Elevhälsan har här ett särskilt ansvar och skall bidra med specialistkompetens. Rektor Huvudmannen och rektor har, i enlighet med Lgr 2011 och Skollagen 2010:800, det övergripande ansvaret för arbete i skolan och för att verksamheten som helhet inriktas på att 5

6 nå de nationella målen. I uppdraget ingår bland annat att organisera arbetslagen, elevhälsan och skolans andra resurser så att eleverna får det särskilda stöd och hjälp de behöver. Elevhälsan bygger på samarbete mellan flera funktioner och det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig. Rektor har särskilt ansvar för elever som behöver särskilt stöd. Rektor är ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Att ge särskilt stöd till en elev för att nå de nationella målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar för att det genomförs en utredning om eller när det finns signaler kring att en elev kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i sådant behov skall särskilt stöd ges. I vissa fall kan en utredning göras av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Rutiner för hur ett elevärende ska hanteras och utredas finns för Lerums kommun i dokumentet Särskilt stöd riktlinjer, Dokumentet är upprättat i enlighet med Skollagen 2010:800 kapitel (bilaga 1) Medicinsk del Med skolhälsan menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. Skolsköterskan och skolläkaren står för den medicinska kompetensen på specialistnivå, vilket omfattar kunskap på naturvetenskaplig grund om barns- och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i hälsofrämjande arbete i fysisk, psykisk och social miljö. Skolsköterskan har omvårdnadskompetens att utifrån ett helhetsperspektiv identifiera och förebygga ohälsa. I arbetet ingår bedömning, planering och att vidta åtgärder som är hälsofrämjande på både individ- och gruppnivå, samt råd och stöd till vårdnadshavare. Skolläkaren har kompetens inom diagnostisering och sjukdomsbehandling, samt inom förebyggande arbete mot hälso- och sjukdomsproblem. Skolhälsan styrs av flera regelsystem; Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, Patientjournallagen, Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, Sekretesslagen och Socialtjänstlagen samt Arbetsmiljölagen. Skolhälsans mål och medel Skolhälsans mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bl.a. viktigt att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd. 6

7 att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna. att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. (SOSFS 1996:1) att tillse att skolhälsans kunskap om elevernas hälsa tas till vara i det elevstödjande arbetet. (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, ) Skolpsykolog Skolpsykologens uppdrag är att bidra till elevhälsan med sina omfattande kunskaper om barns psykiska utveckling på olika områden och arbeta förebyggande. Ger konsultation och utbildar; I samtal med personal, enskilt och i grupp bidrar psykologen med specialistkunskaper och en helhetssyn på barnet med dess inneboende förutsättningar, livssituation och faktorer i förskolan/skolan. Ökad förståelse för det enskilda barnet och därmed genomtänkta åtgärder och förhållningssätt skapar förutsättningar för goda utvecklingsmöjligheter och lärandemiljöer. Utreder barns utveckling och förutsättningar i skolan; För att förtydliga elevens behov i skolan görs en psykologisk kartläggning, analys och bedömning. Där berörs barnets kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling, samt den miljö som barnet vistas i. Bedömningen åtföljs alltid av en samplanering med föräldrar och berörd personal för att omsättas i pedagogiska åtgärder. Skolpsykologen arbetar med skolrelaterade problem genom stödsamtal med elever samt råd och stöd till föräldrar krisstöd och konfliktlösning enskilt eller i grupp samverkan med BUP, BVC, IFO, Barnhabiliteringen m fl Skolpsykologens legitimation medför självständigt professionsansvar avseende exempelvis val av insats, metod och arbetsinstrument. Skolkurator Skolkuratorns mål är att främja barn/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn på individ-, grupp- och organisationsnivå, där barnet/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorns arbetssätt kallas psykosocialt behandlingsarbete och innefattar 7

8 kunskaper inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik med inriktning på barn ungdom och familj. Utför psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning. Genom olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödjer barn/elever med svårigheter i skola och hem. Medverkar vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som den behandlande elevvården. Deltar vid elevvårdskonferenser, elevhälsoteam (EHT), APT som bland annat sakkunnig i sociala frågor. Utvecklar arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Medverkar till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Ger handledning och konsultation till personal i sociala frågor. Har kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingår i närverk för skolkuratorer. Informerar. elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, matematik-, läs- och skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska, fysiska och/eller intellektuella handikapp. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen. Inom specialpedagogens kompetensområde ligger kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån de beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och språkvetenskapliga forskningsfälten. I specialpedagogens uppgifter ingår att: delta i arbetet med organisationsplanering, utvecklingsplaner. utföra pedagogiska utredningar samt tester och gör analyser på individ/grupp och organisationsnivå. verka som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området, undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärmiljöer. ge handledning och konsultation till personal. ha kontakt med föräldrar och andra stödfunktioner kring barn/elever. delta vid behov vid elevvårdskonferenser / föräldrakontakter/nätverksträffar. förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. ha kontakt med andra skolformer och institutioner. delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. 8

9 ingå i elevhälsan på enheten. ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling. Elevhälsopedagog Detta kompetensområde är under framarbetning och kommer att beskrivas senare under läsåret 12/13. RUTINER FÖR DET LÖPANDE ELEVHÄLSOARBETET Elevstödjande arbete är en stående punkt på dagordningen vid varje arbetslagsmöte. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Regelbunden utvärdering av insatta åtgärder görs under terminen. I det löpande arbetet ingår även återkommande besök av elevhälsan och observationer i respektive arbetslag och elevgrupper. Besök följs upp av pedagogiska samtal med arbetslagen och ligger som löpande underlag för ett utvecklande av arbetet med eleverna. Gemensam helhetssyn omkring elevhälsa och resursfördelning gäller, vilket innebär att i all pedagogisk planering skall elever i behov av särskilt stöd prioriteras. Arbetslagen ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Elev och vårdnadshavare är delaktiga i utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram. Rektor beslutar kring upprättande av åtgärdsprogram samt relevant utredning som ska ligga som grund för åtgärder. En samsyn innebär även att de olika personalgrupperna i skolan arbetar tillsammans för att skapa en god generell miljö. Helhetsperspektivet är centralt både i arbetet med att ge särskilt stöd och för att åstadkomma delaktighet för alla, både elever och personal. Elevhälsan har möte varje vecka. Vid detta möte görs även en översyn av förebyggande och hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa på både individ-, grupp- och organsiationsnivå. RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Som stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi i verksamheten olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis Trygghetsgrupp, Elevråd, Systematiskt kvalitetsarbete, Systematiskt arbetsmiljöarbete och Likabehandlingsplan. För att upptäcka och åtgärda särskilda behov finns det en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma: Närvaro Fysiskt & psykiskt mående Socialt samspel med kamrater och vuxna 9

10 Inlärning, förmåga till koncentration mm Trivsel Kartläggning av elevers hälsa och kunskapsutveckling Förskoleklass Sv: Bornholmsmodellen Första hälsobesöket i skolhälsovården innehåller bl. a.: Samtal med elev och vårdnadshavare om bl.a. inlärning, trivsel, kamratrelationer, eventuella hälsoproblem eller svårigheter, kost och fysisk aktivitet. En undersökning görs av längd, vikt, syn och hörsel. År 1 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning A Bokstavskontroll, avkodning samt fonologisk förmåga i det läsmaterial eleven använder Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet. År 2 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning B DLS 2 (rättstavning) Ma: PRIMgruppen, Stockholms Universitet Tester och diagnoser knutet till läromedlet Skolsköterskan har ett samtal om inlärning, trivsel och kamratrelationer och gör en synundersökning samt mätning av längd och vikt, vaccination MPR (mässling, påssjuka och röda hund) för barn födda 2002 och senare. År 3 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning C Ma: Skolverkets diagnostiska material för de yngre åldrarna Tester och diagnoser knutet till läromedlet Nationella prov i sv, ma År 4 Sv: DLS 4 (rättstavning 1, ordförståelse, läshastighhet) Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet Skolsköterskan gör ett större hälsobesök med hälsouppgift från vårdnadshavare och hälsosamtal med eleven om bl.a. trivsel, eventuella inlärningssvårigheter, kost och fysisk aktivitet. Undersökning av: syn, längd, vikt och rygg. 10

11 År 5 Sv: DLS år5 Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet Vaccination MPR (mässling, påssjuka och röda hund) för barn födda före 2002 År 6 Nationella prov i sv, ma och eng Skolsköterskan gör ett större hälsobesök med hälsouppgift från vårdnadshavare och hälsosamtal med eleven om bl.a. trivsel, eventuella inlärningssvårigheter, kost och fysisk aktivitet. Undersökning av: syn, hörsel, längd, vikt och rygg. År 7 Sv: DLS år 7 Ma: Tester och diagnoser knutna till läromedlet. År 8 Skolsköterskan har ett samtal om inlärning, trivsel och kamratrelationer och gör en synundersökning samt mätning av syn, längd och vik och rygg. Vaccination DTP (difteri, tetanus och partusis) för barn födda 2002 och senare. År 9 Nationella prov i sv, ma, eng och NO. 2. Att utreda Organisationsnivå: På vårterminen, under mars månad, görs en analys av de stödinsatser som gjorts under läsåret vid en arbetslagsträff. Utifrån denna analys görs en bedömning av processledare, arbetslag och specialpedagog inför kommande läsårs behov. En sammanställning görs av specialpedagog och presenteras för rektorer och Elevhälsan. Sammanställningen ligger till grund för ansökan om tilläggsbelopp. Överlämningsmöten sker mellan arbetslag F-3, 4-7 och 8-9. Gruppnivå: Resursfördelningen presenteras för arbetslagen. En diskussion förs i arbetslaget och i samråd med ledning och Elevhälsan, för att skapa en gemensam syn på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Fördelade resurser används så att de gagnar dessa elever på bästa sätt. Individnivå: Då processledare finner att ytterligare insatser, förutom de som redan gjorts i laget, behövs kontaktas Elevhälsan. Beslut tas av rektor om vilka insatser eller utredningar som ska genomföras. Syftet med en allsidig elevutredning är främst att ge fördjupad förståelse och 11

12 kunskap om elevens behov. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter, detta sker när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven. Remissen undertecknas av rektor eller av rektor delegerad i elevhälsoteamet. En vårdnadshavare kan för sitt barn söka hjälp på specialistnivån utan att skolan blivit involverad. 3. Att dokumentera Både IUP-mål och eventuella åtgärdsprogram ska ligga som underlag för arbetslagets dokumenterade planering. IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Sedan1 januari 2006 finns det en lag som bestämmer att alla barn i grundskolan ska ha en IUP. (7 kap. 2 grundskoleförordningen ) Alla elever har rätt till en IUP. Den upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare. IUP skrivs i en positiv utvecklingsanda som visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Vid behov upprättas åtgärdsprogram i samarbete med elev och vårdnadshavare. IUP är utgångspunkten för åtgärdsprogrammet. Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om varje elevs utveckling, utgör underlag för lärarens och arbetslagets planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av utveckling som finns på såväl grupp-, ämnes- som skolnivå. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans ständigt pågående kvalitetsarbete. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram föregås av en utredning, rektor ska se till att detta sker skyndsamt. utarbetas så att det tydligt framgår vilka behoven är, samt hur de ska tillgodoses, i arbetsprocessen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta. utvärderas kontinuerlig med tre till högst sex veckors mellanrum. förvaras i arbetslaget samt arkiveras. är möjligt att överklaga, vårdnadshavare ställer i sådana fall sin överklagan till skolväsendets överklagandenämnd, ett upphävt beslut återförvisas till rektor för ny bedömning och nytt beslut. Minnesanteckningar från AL-möten rörande elevstödjande arbete dokumenteras och förvaras hos arbetslaget. Elevhälsans minnesanteckningar samt dokumentation vid beslut kring Åtgärdsprogram förvaras i arkiv. Trygghetsgruppens (THG) dokumentation och minnesanteckningar förvaras hos THG. 12

13 Sekretess I arbetet kring ett elevärende har varje profession ansvar för att gällande sekretess iakttas. Vad någon får föra vidare och vad som är belagt med sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Det bör dock uppmärksammas om eller när generalklausulen kan tillämpas. Generalklausulen innebär att om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får man lämna ut uppgiften. Det vill säga att om det är till uppenbart gagn för eleven kan en personal i skolan, lämna uppgifter till en annan verksamhetsgren, det vill säga en annan verksamhetsgren inom skolan, en annan skola eller en annan myndighet. 4. Att åtgärda Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det ska anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas upp och utvärderas. Utvärderingen ska därefter användas så att det som framkommit verkligen används för att förändra stödåtgärder om det behövs. Genom att på det här sättet studera orsaken till att eleven gör framsteg, kan förhoppningsvis ny kunskap fås. Insatserna ska leda till en förbättrad skolsituation och därigenom en bättre livssituation, vara till grund för hållbar utveckling samt ge eleven möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela lärmiljö och att eleven och vårdnadshavaren ges möjlighet att kontinuerligt medverka i stödprocessen. Meningen är att stärka elevens och föräldrarnas/vårdnadshavarnas roll. Samtidigt har rektorn alltid det yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas även om vårdnadshavarna motsätter sig detta. Lärmiljön anpassas efter målen i åtgärdsprogrammet. För att underlätta studierna kan olika pedagogiska och metodiska verktyg komma till användning, till exempel digitala hjälpmedel som datorer, MP3-spelare samt kompensatoriska hjälpmedel som inlästa läromedel, DAISY, talböcker, talsyntes med mera. 5. Att utvärdera Vi har alla ansvar för att utveckla kvalitén i enlighet med måldokumenten. En grund för hela verksamhetens utveckling är ett Systematiskt kvalitetsarbete som löpande genomförs under skolåret. Arbetet medför en kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt innefattar också analyser och åtgärder. Se modell bilaga 2. Den angivna arbetsprocessen kring åtgärdsprogram, skall kontinuerligt dokumenteras och utvärderas. Utvärderingarna ska vara regelbundna med tre till högst sex veckors mellanrum. IUP, Individuell utvecklingsplan, följer varje elev under hela skolgången. Resultat av screening och diagnoser skapar underlag för utformandet av undervisningen på organisations-, grupp- och individnivå. I ett förebyggande syfte görs enkäter angående trivsel på skolan. 13

14 Resultat av de nationella proven analyseras och åtgärder vidtas för att våra elever ska uppnå de nationella målen. Övergripande diskussioner förs på organisationsnivå för att skapa en medvetenhet om alla elevers behov och i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Därefter görs reflektioner kring stödåtgärder såsom resursfördelning, kompetens på skolan, fortbildningsbehov, skolklimat, delaktighet samt ytterligare relevanta faktorer som kan komma ifråga för en specifik elev och/eller situation. HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN på Röselidsskolan F-9 med fritidshem Syfte: Mål: Arbetsgång: Att ha en väl fungerande elevhälsa med en tydlig demokratisk arbetsgång, där alla elever i behov av särskilt, stöd i enlighet med Skollagen (2010:800), uppmärksammas Att alla barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver i ett perspektiv av livslångt lärande Elevhälsoärenden tas upp på olika nivåer enligt följande schema Arbetslags möte (AL) Elevhälsan Elevstödjande arbete är en stående punkt på dagordningen vid varje AL-möte. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Arbetslaget har en gemensam helhetssyn på barn/elever i behov av särskilt stöd och ansvarar för att ett åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Rektor beslutar. - består av rektor, skolpsykolog, specialpedagog, kurator, skolsköterska och elevhälsopedagog. - träffas regelbundet varje vecka, vid detta möte görs en översyn av hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. - samverkar löpande med arbetslag och vårdnadshavare. - diskuterar/planerar behov av handledning, stöd från resursteamet, BUP, Stöd och omsorg, habiliteringen och/eller extern samverkan enligt Västbus. Samrådsmöte Till uppföljande samrådsmöte inbjuds vid behov vårdnadshavare och om lämpligt också elev, då särskilda åtgärder behöver sättas in eller följas upp för elev. Vårdnadshavare, ev elev, berörd pedagog och elevhälsan ingår vid ett sådant möte. Externa samarbetspartners, t ex BUP, socialtjänst, kallas vid behov. Extern Samverkan Resursteamet består bl a av hörselpedagog, talpedagog, specialpedagog för grundskolan respektive särskolan, specialpedagog för kompensatoriska hjälpmedel, fältsekreterare och medicinsk ansvarig. Resursteamet erbjuder konsultation och handledning. 14