Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Transkript

1 Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag

2 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION... 4 Övergripande rektor för flerspråkighet... 4 Förskolechef/rektor på respektive enhet... 4 Samordnare för flerspråkighet... 4 Tolk... 5 Kompetensutveckling... 5 Personal och budget... 5 Gemensam budget... 5 Budget på enheterna... 5 Barn- och skolhälsa... 6 Barnhälsovård... 6 Skolhälsovård... 6 Modersmål... 6 Modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass... 6 Modersmålsundervisning i grundskolan... 7 Ur Skolförordningen... 7 Studiehandledning på modersmål... 7 Studiehandledning i hemklass... 8 Samverkan och planering... 8 Svenska som andraspråk... 9 Förskoleklass... 9 Grundskola och grundsärskola... 9 Schemaläggning... 9 Svenska som andraspråkslärare... 9 Kvalitetsarbete RUTINER FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA BARN/ELEVER I FÖRSKOLA OCH SKOLA Organisation för introduktionsperioden Meddelande om barn/elev som anlänt till kommunen Mottagningssamtal Placering i avdelning/klass Besök på förskola/skola och ev. fritidshem Den första tiden på förskolan Den första tiden på skolan Kartläggning Åtgärdsprogram Utvecklingssamtal Föräldramöte Samverkansträff Överlämnande

3 FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL Alla barn/elever i Vännäs kommun ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sin maximala potential. En viktig förutsättning är att alla barn får undervisning på sitt modersmål. Forskning visar att ju mer utvecklat elevens modersmål är desto snabbare tillägnar sig eleven ett andra språk. Att varje elev som har ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk i samma omfattning som andra elever läser svenska är en annan framgångsfaktor. Forskning visar att de allra flesta elever med annat modersmål behöver undervisning i svenska som andraspråk under större delen/hela sina skolgång. En tredje framgångsfaktor är att elever med annat modersmål får studiehandledning på sitt språk. Syfte Syftet med denna plan är att tydliggöra hur vi i Vännäs Kommun organiserar arbetet kring mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever. Mål Vi har inget eget mål för detta område utan målen för lärande och utveckling är desamma oavsett barns/elevers ursprung. Vi har dock några delmål som specifikt anger inriktning på arbetet med flerspråkiga och nyanlända barn: Nyanlända barn/elever ska så snart som möjligt ges möjlighet att delta i reguljär verksamhet genom anpassat stöd och individuell planering som utgår från barnets/elevens förutsättningar och behov. Nyanlända barn/elever och deras vårdnadshavare ska få introduktion i den svenska förskolan/skolan och det svenska samhället, dess kunskapssyn och värdegrund. Flerspråkiga barn/elever ska ges möjlighet att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt vara stolta över sin egen kultur. Barn/elever med annat modersmål erbjuds att ansöka om modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Detta gäller även adoptivbarn. Flerspråkiga elever i grundskola erbjuds modersmålsundervisning. Flerspråkiga elever i grundskola erbjuds svenska som andraspråk i minst samma omfattning som övriga elever läser svenska. Det kan ske i hemklass eller i svenska som andraspråks klass. 3

4 ORGANISATION Barn och utbildningsförvaltningen i Vännäs kommun har en övergripande och samordnad organisation för mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever. Nedan beskrivs ramarna för organisationen. Övergripande rektor för flerspråkighet En av rektorerna i förvaltningen ansvarar för den övergripande organisationen gällande mottagande och utbildning av flerspråkiga barn och elever, modersmålsundervisning och modersmålsstöd. Denna rektor kallas i denna funktion: rektor för flerspråkighet. Rektor för flerspråkighet har också ett övergripande ansvar för samordning mellan förskolor och skolor, nyanländas utbildning och kommunövergripande kompetensutbildning inom området för flerspråkighet. Rektor för flerspråkighet är också ansvarig för personalomfång gällande modersmålspedagoger, tolkkostnader, läromedelskostnader och den gemensamma materialbudgeten inom området. Rektor för flerspråkighet har till sin hjälp en samordnare. Förskolechef/rektor på respektive enhet Förskolechef/rektor på respektive förskola/skola har ansvar för alla barns/elevers lärande, trygghet och måluppfyllelse på sin enhet, och det gäller oavsett barnets ursprung. Lärare i svenska som andraspråk och modersmålspedagoger har sin tillhörighet till den enhet där de arbetar hela eller större del av tjänst. Det innebär att det är rektor på denna enhet som har ansvaret för berörd personal. Samordnare för flerspråkighet Samordnaren har det praktiska ansvaret för mottagande av nyanlända barn/elever i för- och grundskolan. Samordnaren är en länk mellan den nyanländas vårdnadshavare och skolan/närsamhället samt en länk mellan flyktingmottagningen och skolan och ev. HVB-hemmet Akka. Samordnaren har det praktiska ansvaret för organisationen kring modersmålsstöd, och undervisning i modersmål. Samordnaren ingår vid behov i nätverksgrupper med syfte att gemensamt utveckla arbetet med nyanländas introduktion och utbildning. 4

5 Tolk Förskolan/skolan anlitar tolk vid samtal, om behov finns, för att alla vårdnadshavare ska kunna förstå och delta i samtalet. Utgångspunkten är att vi använder oss av telefontolkning, men i vissa fall kan personal tillsammans med vårdnadshavare behöva boka så att en tolk finns på plats. Vid behov av tolk på plats samordnar personalen träffar med tolk så mycket som möjligt. Det innebär att säkerställa deltagande på träffar och samordna så att om möjligt flera olika träffar kan äga rum i anslutning till varandra. Samordnaren kan vara behjälplig vid dessa tillfällen. Det är varje personals ansvar att se till att vårdnadshavarna planerat att komma till de möten när man har beställt tolk. Elever och målsmän som inte har möjlighet att göra skolans enkäter på svenska får möjlighet att göra dem tillsammans med tolk eller få en enkät översatt till modersmål. Samordnare ansvarar för att detta sker. Kompetensutveckling Det är mycket viktigt att vi har en god kompetens kring flerspråkighet och interkulturellt perspektiv hos all personal på våra förskolor och skolor. Därför är det viktigt att lyfta dessa frågor i den gemensamma kompetensutvecklingen, i enhetens kompetensutveckling samt i den enskilda pedagogens kompetensutveckling. Personal och budget Budget för mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever fastställs årligen. Vid den årliga personalplaneringen fastställs omfång på tjänster inom svenska som andra språk för respektive skola. Behov av eventuella korrigeringar av detta under läsåret behandlas i ledarlaget och beslutas av förvaltningsledning. Dialog kring personalomfång gällande modersmålspedagoger tas löpande. Samordnare för flerspråkighet ansvarar för det praktiska arbetet och beslut fattas av rektor för flerspråkighet i linje med de riktlinjer som gäller. Gemensam budget Den gemensamma budgeten omfattar: samordnare, svenska som andraspråkslärare och modersmålspedagoger. material och läromedel för modersmålsstöd/modersmålsundervisning tolkkostnader Budget på enheterna I förvaltningens budget fastställs nyckeltal för omfång av lärare inom svenska som andraspråk, och läromedel/material utifrån antalet barn på enheten som läser svenska som 5

6 andraspråk. Budget fördelas till respektive skola som ansvarar för att undervisning i linje med denna plan ges. Barn- och skolhälsa Barnhälsovård Familjecenter i Vännäs ansvarar för hälsoundersökningar av nyanlända barn. Samordnaren meddelar Familjecenter när det har kommit ett nyanlänt barn i ålder 0-6 i samband med mottagningssamtalet. De kallar i sin tur barnet till hälsokontroll. Skolhälsovård Vid mottagningssamtalet tillsammans med samordnaren för flerspråkighet fyller nyanlända föräldrar i en hälsodeklaration som lämnas till skolsköterskan. Samordnaren meddelar Landstingets ansvarige läkare att det har kommit en nyanländ elev och denne kallar eleven till hälsoundersökning. Läkaren ordinerar vad som ska vaccineras och ordinationen med föräldrarnas godkännande skickas till skolsköterskan som utför vaccinationerna. På varje skolenhet har nyanlända elever möjligheter att besöka skolans elevhälsa om behov uppstår. Modersmål Alla barn/elever med annat modersmål erbjuds att ansöka om modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Detta gäller även adoptivbarn. I begreppet modersmål ingår: Modersmålsstöd (förskola 1-5, förskoleklass) Modersmålsundervisning (grundskola och grundsärskola) Modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass I förskola och förskoleklass erbjuds modersmålsstöd. Modersmålspedagogen kommer till avdelningen där barnet finns och deltar aktivt i den planerade verksamheten under 60 minuter varje vecka. Modersmålspedagogen fungerar som ett språkligt stöd för barnet. Varje aktivitet - även vardagssituationer - innehåller begrepp och uttryck. Genom att sätta ord på allt man gör byggs barnens ordförråd ut. Modersmålspedagogen kan också själv hålla i de aktiviteter som nämnts ovan på sitt modersmål med hela eller delar av barngruppen. Alla dessa aktiviteter ska vara inkluderat med övriga barn och inte enskilt stöd. 6

7 Ur Skollagen 9 kap 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsundervisning i grundskolan Kommunen strävar efter att kunna genomföra modersmålsundervisning för alla barn med annat modersmål. I vissa fall är det dock inte möjligt om elevantalet är mycket lågt och/eller modersmålslärare inte finns att tillgå. De nationella minoritetsspråken samiska, meänkieli, romani, finska och jiddisch erbjuds alltid, oavsett antal sökande. Undervisningen för modersmål sker i åldersblandade grupper. Modersmålsundervisning ligger utanför timplanen. Den läggs i direkt anslutning till skoldagens början eller slut på skoldagen eller på elevens val. Rektor på den enskilda skolan beslutar om den slutgiltiga förläggningen av tiden. Ur Skollagen 10 kap 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Ur Skolförordningen 5 kap 8 Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning ingår som särskilt stöd och ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. En kartläggning (se nedan) av elevens förkunskaper i ligger till grund för hur stödet ska riktas. Rektor på respektive skola avgör i dialog med rektor för flerspråkighet om en elev ska få studiehandledning på modersmål, i vilken omfattning och under hur lång tid stödet ska ges. Studiehandledningen kan se olika ut beroende på elevens ålder och behov. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. För de nyanlända eleverna utarbetade förslag på hur ett åtgärdsprogram kan utformas under introduktionsperioden. Under introduktionsperioden får eleven studiehandledning utifrån behov som framkommit i samband med kartläggningen. Vid övergång till ordinarie undervisning kan studiehandledning fortgå under en begränsad period utifrån det åtgärdsprogram som skapats. I de fall 7

8 modersmålspedagog saknas i det aktuella språket kan studiehandledning anordnas på ett annat sätt. Studiehandledning i hemklass Det finns tre olika modeller för studiehandledning, och utformningen beslutas utifrån elevens behov. Inför undervisning Lärare ger modersmålspedagogen uppgifter som eleven ska arbeta med innan läraren ska ta upp detta i klassen. Det ger eleven en förförståelse och underlättar senare vid undervisningstillfället. Som repetition Lärare ger modersmålspedagogen uppgifter som klassen redan arbetat med och som läraren tycker att eleven behöver repetera eller få bättre förklarat för sig. I klassen Modersmålspedagogen är med eleven i klassen vid undervisningen. Läraren ger studiehandledaren instruktioner om hur han/hon ska hjälpa till vid varje tillfälle. Ur skolförordningen 5 kap 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Samverkan och planering Modersmålspedagogerna kan ha ambulerande tjänster och vissa kan undervisa enbart en eller ett par dagar per vecka vilket gör det svårt för dem att ingå i ett arbetslag eller delta i läsårets återkommande planeringsmöten. Därför organiseras medersmålspedagogerna i ett nätverk. En eller två gånger per termin kallar samordnaren för flerspråkighet samtliga modersmålspedagoger i kommunen till en gemensam konferens. Modersmålspedagogerna har också ett eget konferensschema där de fördelar sin konferenstid över de enheter som de arbetar på. Konferensschema fastställs terminsvis av berörda förskolechefer och rektorer. Modersmålspedagogerna planerar tillsammans med pedagogerna i förskolan/förskoleklass terminens arbete med modersmålsstöd. Varje förskola/förskoleklass utser också en person som är ansvarig för kontakten med modersmålspedagogen (t.ex. meddela när förskolan är stängd, barnet är sjukt eller vid andra förändringar i planeringen). Om nya barn skrivs in under läsåret bokas en träff för planering av modersmålsstöd. I grundskolan planerar modersmålspedagogerna tillsammans med mentor och lärare i svenska som andraspråk för vilka gemensamma träffar de kan ha under terminen. Rektor kan ingå om behov finns. Även samordnare kan delta beroende på träffens syfte och innehåll. 8

9 Svenska som andraspråk Förskoleklass I förskoleklass får elever med annat modersmål än svenska stöd av en lärare i svenska som andraspråk inom ramen för förskoleklassen. Det gäller oavsett om eleven är nyanländ eller inte. Läraren i svenska som andraspråk kan antingen komma till förskoleklassen och delta i verksamheten där, t.ex. på samling eller jobbarstund eller ge konsultativt stöd till förskollärarna i förskoleklass. På det sättet blir läraren i svenska som andraspråk ett stöd för pedagogerna i förskoleklassen om hur man kan arbeta språkutvecklande. Detta underlättar också svenska som andraspråkslärarens utredning om eleven bör läsa svenska som andraspråk i grundskolan. Grundskola och grundsärskola Alla elever med annat modersmål än svenska erbjuds undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska i åk.1-9. Formellt sett är det rektor på den aktuella skolan som beslutar om att eleven ska läsa svenska som andraspråk (alternativt svenska). Detta bör ske i dialog med vårdnadshavare inför skolstart. En bedömning om en elev ska läsa svenska som andraspråk görs av läraren i svenska som andraspråk, denna bedömning ligger till grund för rektors beslut. Samma bedömning ligger till grund för hur länge eleven ska läsa svenska som andraspråk. Inför varje nytt läsår ska lärare i svenska som andraspråk utvärdera och bedöma elevens fortsatta behov. Utgångspunkten är att eleven ska få sin undervisning där den får bäst språkutveckling. Det kan innebära att eleven delvis får sin undervisning i ämnet svenska men bedöms mot kunskapskraven för svenska som andraspåk. Schemaläggning Svenska och svenska som andraspråk för en klass där det finns elever som läser svenska som andraspråk schemaläggs på samma schemapositioner. Om det finns elever från flera klasser i en undervisningsgrupp för svenska som andraspråk, är det viktigt att klassernas scheman i ett tidigt skede samordnas så det är möjligt att lägga all svenska och svenska som andraspråk för alla klasser på samma positioner. Lärare som är behöriga i både svenska och i svenska som andraspråk kan undervisa i båda ämnena inom ramen för klassen, förutsatt att de kan visa att de följer styrdokumenten i de båda ämnena. Svenska som andraspråkslärare I Vännäs Kommun undervisar lärare som särskilt läst ämnet svenska som andra språk på universitet och har formell behörighet i ämnet. De undervisar i årskurs F-9. 9

10 Ur skolförordningen: Svenska som andraspråk 5 kap 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 5 kap 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. Introduktionsperioden i förskola, grundskola och grundsärskola För nyanlända barn/elever organiseras en introduktionsperiod. Introduktionsperioden sträcker sig vanligtvis över ett år men kan bli ett och ett halvt beroende på när eleven anländer till skolan. Introduktionsperioden kräver en flexibilitet både vad gäller organisation, personal och förhållningssätt med inriktning att hitta så goda lösningar som möjligt för varje individ. Rutiner för mottagande av nyanlända barn/elever finns beskrivet i dokumentet Rutiner för mottagande av nyanlända barn/elever i förskola och skola. Kvalitetsarbete Denna plan som tydliggör hur vi i Vännäs Kommun organiserar arbetet kring mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever, ska vara väl förankrad i verksamheten. Arbetet med mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn/elever ingår som en del i förskolornas/grundskolornas ordinarie kvalitetsarbete och utvärderas/revideras kontinuerligt i samband med förskolans och skolornas kvalitetsuppföljnin 10

11 RUTINER FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA BARN/ELEVER I FÖRSKOLA OCH SKOLA Organisation för introduktionsperioden Utformningen av organisationen av introduktionsperioden på respektive skola är beroende av antalet nyanlända elever i grundskola och grundsärskola. Eleverna går i någon form av introduktionsgrupp en förberedelseklass en svenska som andraspråks undervisningsgrupp undervisning av ambulerande svenska som andraspråkslärare i klass Rektor fastställer respektive skolas organisationsform. Under läsåret kan organisationen behöva ändras om antalet elever i kommunen förändras. Elever i förskoleklass går inte i någon form av introduktionsgrupp. Meddelande om barn/elev som anlänt till kommunen Inflyttarservice som kommer i kontakt med familjer som är flyktingar meddelar samordnaren för flerspråkighet information om barn/elev (namn, adress, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare och telefonnummer) så snart som möjligt. Målsättningen är att barnet/eleven så snart som möjligt efter ankomst ska börja förskola/skola även om tid måste ges för att familjen ska få acklimatisera sig i det nya landet. Vårdnadshavare som invandrat kontaktar ofta själva förskolan/skolan där de bor. Mottagningssamtal Kommunens samordnare träffar barnet/eleven hemma hos vårdnadshavaren eller på HVBhemmet Akka (för ensamkommande flyktingbarn) och genomför ett mottagningssamtal som syftar till att ge förskolan/skolan ett så bra underlag som möjligt för att kunna planera och förbereda barnet/elevens placering. För mottagningssamtalet finns en fastställd manual. I samband med mottagningssamtalet fyller vårdnadshavaren i följande blanketter med stöd av samordnaren för flerspråkighet: - ev. specialkost - personuppgiftslag - modersmålsstöd/modersmålsundervisning - hälsoblankett (åk.1-9) Vårdnadshavaren får en översatt information om den svenska förskolan/skolan. Informationen diskuteras delvis när familjen besöker förskolan/skolan samt grundligare vid föräldramöte för nyanlända som anordnas då behov finns av ett riktat föräldramöte. Delar av dokumentationen från mottagningssamtalet samlas i en dokumentation till berörd förskolechef/rektor. 11

12 Placering i avdelning/klass Efter mottagningssamtalet informerar samordnaren förskolechef/rektor om det nya barnet/eleven. Det är väsentligt att barnet/eleven får en placering så snabbt som möjligt så att alla förberedelser inför start i förskola/skola ska bli möjliga att genomföra på bästa sätt. I grundskolan är inriktningen en åldersadekvat klassplacering men individuella bedömningar ska alltid göras. Nyanlända elever i grundsärskolan placeras på samma sätt i ordinarie grundsärskoleklasser med hemklass i grundskolan. Förskolechef respektive rektor ansvarar för placeringen. Om eleven är i behov av fritidshem görs en placering i fritidshem samtidigt. Vårdnadshavare får stöd i att göra en ansökan om skolbarnomsorgsplats. I förskolan placeras barnet på den avdelning som för närvarande har plats. Nyanlända barn placeras inte hos dagbarnvårdare. Efter förskolechefs/rektors beslut får ansvariga pedagoger ta del av dokumentet från mottagningssamtalet. Kort information ges även till övrig personal på förskolan/skolan. Skoladministratören, bespisningspersonal samt barn- och skolhälsovård får den information de behöver från samordnaren för flerspråkighet. Besök på förskola/skola och ev. fritidshem Samordnaren för flerspråkighet bokar ett nytt möte, denna gång på förskolan/skolan där också ansvariga pedagoger deltar. Pedagogerna förklarar hur barnets/elevens dagar är upplagda. Det är viktigt att gå igenom elevens tider noggrant med både elev och vårdnadshavare. Om det finns en modersmålspedagog i det aktuella språket tillgänglig ska barn/elev och vårdnadshavare få tillfälle att träffa honom/henne för att informeras om vikten av fortsatt språkutveckling i modersmålet. Skriftlig information om detta ges till vårdnadshavaren 1. Vårdnadshavaren får ett informationshäfte på modersmålet om allt som rör förskolan/skolan lokalt. Materialet gås igenom och vårdnadshavaren ges möjlighet ställa frågor kring det. Informationen upprepas vid uppföljande träffar och föräldramöte. Förskolans/skolans lokaler visas upp och man följs åt till avdelningen/klassen. De barn som skrivs in på fritidshem ska också tillsammans med sin vårdnadshavare besöka avdelningen så att de får träffa personalen där. Den första tiden på förskolan Inskolningen av nyanlända barn följer i stort sett den aktuella förskolans inskolningsrutiner. Arbetslaget utser en pedagog som är samordnarens kontakt. Under delar av inskolningen ska modersmålspedagogen finnas tillhands på förskolan för att hjälpa barnet/vårdnadshavare att förstå förskolans rutiner och aktiviteter. Detta är särskilt viktigt för de barn som inte tidigare 1 Växelvis på modersmål och svenska utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Finns översatt till flera språk. 12

13 varit utan sina vårdnadshavare under längre stunder. Om det inte finns en modersmålspedagog ska tolk tillkallas. Pedagoger och samordnare för dialog under inskolningen för att se hur mycket stöd barnet behöver av modersmålspedagogen under den första tiden. En bildordlista med några viktiga ord/uttryck som törstig, fryser, toalett kan vara till stor hjälp innan barnen har börjat prata. Den första tiden på skolan För nyanlända elever i skolan ägnas den första tiden mycket åt rutiner. Undervisningen fokuserar på ett vardags- och skolspråk för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna börja kommunicera med lärare och andra elever. Skolan har också ett system där en eller flera elever ur hemklassen kan stötta den nyanlända eleven under sin första tid. Kartläggning Under elevens första veckor har skolans specialpedagoger som målsättning att påbörja en kartläggning av elevens förkunskaper. Kartläggningen görs tillsammans med modersmålspedagog eller tolk. Efter kartläggningen tar ansvarig specialpedagog fram förslag till åtgärder t.ex. mattestöd, datorstöd, filmer, spel, material att använda i klassrummet etc. Modersmålspedagogen gör också en kartläggning av barnets/elevens kunskaper i modersmålet. Resultatet meddelas till förskollärare/klasslärare för en bättre bild av barnets/elevens behov. Om modersmålspedagogen upptäcker brister i barnets/elevens modersmål ska detta meddelas specialpedagog för vidare utredning. Detta eftersom ett flerspråkigt barn med språkstörning alltid uppvisar en störning i samtliga språk. Därför är det viktigt med en tidig diagnos så att barnet/eleven kan få adekvat hjälp med språkutvecklingen i båda sina språk. Med utgångspunkt i mottagningssamtalet och kartläggningen upprättar svenska som andra språk-läraren en individuell utvecklingsplan, IUP, med mål i framförallt svenska som andra språk men även i t.ex. matematik, idrott och bild. Kommunens svenska som andra språklärare har en gemensam mall för vilka ämnesområden nyanlända elever kan arbeta med den första tiden. Åtgärdsprogram Samordnaren kallar till en träff på skolan med svenska som andra språklärare, mentor, modersmålslärare och specialpedagog. De upprättar ett förslag till åtgärdsprogram utifrån dokumentationen från mottagningssamtalet och kartläggningarna. I samband med det görs också eventuellt ett förslag om anpassad studiegång om vissa ämnen uteslutits från elevens schema till förmån för svenska som andra språk. Rektor beslutar och delger åtgärdsprogram till samordnare, specialpedagog, svenska som andra språk-lärare, undervisande lärare samt vårdnadshavare. 13

14 Utvecklingssamtal Varje termin kallas barn/elev och vårdnadshavare till utvecklingssamtal på förskolan/skolan. Det är ansvarig pedagog som kallar till samtalet men samordnare för flerspråkighet och tolk kan finnas med vid behov. Föräldramöte Varje år kallar samordnaren samtliga vårdnadshavare till nyanlända till ett föräldramöte. Där ges mer allmän information om det svenska skolsystemet. Även en tf. vårdnadshavare för ett ensamkommande flyktingbarn kallas att delta i föräldramötet. Dessutom kallas vårdnadshavarna till respektive förskolas/skolas övriga föräldramöten. Samverkansträff Samverkansträff sker två gånger per läsår. Då träffas rektor, specialpedagog, lärare i svenska som andraspråk, lärare som undervisar berörda elever, modersmålspedagog och samordnare för att diskutera de elever som har undervisning i svenska som andraspråk, har studiehandledning på modersmål och/eller annat stöd. På vårterminens träff diskuteras - vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk, i vilken form och omfattning, - vilka elever som ska ha studiehandledning, i vilka ämnen och omfattning, - vilka elever som behöver annat stöd, i vilken form och omfattning. Detta ligger till grund för tjänstefördelning och schemaläggning. På höstterminens träff planeras och fastställs ovanstående delar. Överlämnande Inför överlämnande från förskola till skola eller från en skola till en annan ska mottagande mentor i god tid få ta del av all nödvändig dokumentation kring barnet/eleven. Detta sker i samband med de inplanerade överlämnandesträffar som sker läsårsvis. Överlämnandesamtalen bör fokusera på barnets/elevens tid i den svenska förskolan/skolan enligt gängse överlämnanderutiner. 14