Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Transkript

1 1(7) STYRDOKUMENT DATUM Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan (fullgör skolplikten), skollagen 7 kap 20. I föräldrabalken 6 kap 2 påtalas vårdnadshavarnas ansvar att bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning. Skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt till utbildning. Det är ett ansvar för kommunen att se till att denna rätt efterlevs, skollagen 7 kap, 3. Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Det finns även en möjlighet att erbjuda anpassad studiegång som ska vara likvärdig med den utbildning som ges i skolan. Elev kan också få undervisning i särskild undervisningsgrupp. Rektor ansvarar för att dokumentation kontinuerligt uppdateras i form av IUP (individuell utvecklingsplan), skriftliga omdömen, kartläggningar, åtgärdsprogram mm. Alla som arbetar med barn och ungdomar har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller som riskerar fara illa. Om en anställd inom skolan misstänker att skolplikten inte fullgörs pga att de i sina verksamheter fått kännedom att barnet far illa och det behövs åtgärder till ett barns skydd, ska detta anmälas till socialnämnden enligt socialtjänstlagen 14 kap 1. Använd blankett för Anmälan barn/ungdom som far illa. Med hänvisning till ovanstående är det därför viktigt för skolan att veta av vilket skäl eleven inte kommer till skolan. Frånvarorapportering Frånvaro räknas som ogiltig om eleven uteblir utan att vara sjuk, utan att ha befriats från ett visst inslag i undervisningen eller ha beviljats ledighet. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Handläggningsrutiner avs skolplikt , 233 KS T o m Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Skolchef Dnr 453/11, 611 anställda

2 2(7) Det är rektors ansvar att se till att skolan har fungerande rutiner vid elevers ogiltiga frånvaro och kontakter med vårdnadshavare. Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag om barnet är frånvarande med ogiltig orsak. Kontakt ska även tas om barnet har oförklarligt hög alternativt återkommande frånvaro. Frånvaro ska alltid dokumenteras. Om en elev på grund av längre/allvarlig sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet ska detta snarast anmälas till ansvarig rektor. Rektor säkerställer att elev då ges förutsättningar för att uppfylla kravet på skolplikt genom beslut i åtgärdsprogram. Frånvaro på grund av sjukdom Rektor bör, då det är upprepad frånvaro på grund av sjukdom alternativt längre frånvaro på grund av sjukdom, begära att vårdnadshavare inkommer med sjukintyg. Av intyget ska framgå om eleven ska vara befriad helt eller delvis från skolarbete. Anser skolan att det behövs särskild undersökning av elev kontaktas skolläkaren. Vårdnadshavare ska redan vid skolstart få information om skolans rutiner och behov av information vid elevs frånvaro. Barn som uteblir från skolstarten I Sverige ska man vara folkbokförd där man bor. Enligt lag har kommunala skolor anmälningsplikt till Skatteverket när en elevs folkbokföring inte stämmer. En sådan situation kan vara när En elev inte kommer till skolstart Skolan/huvudmannen får brev/kallelser i retur Skolan/huvudmannen får veta att en elev flyttat till utlandet Skolan/huvudmannen får uppgift att en elev flyttat till en annan kommun, men adressen inte ändrats. Skolan/huvudmannen får misstanke om Hedersrelaterade orsaker. Särskilt ska observeras elever som meddelat skolgång i friskola och eller skolgång i annan kommun. Arbetsgång vid elevs frånvaro Rektor ansvarar för hela arbetsgången, att information, kontakter, kallelser och dokumentation etc fungerar effektivt och strukturerat enligt dessa rutiner. Kontakter och försök till kontakter (telefon, brev, besök, e-post) samt andra åtgärder ska även dokumenteras. Under hela processen är det skolans uppdrag att söka lösningar och vidta åtgärder för att eleven ska återgå i undervisning. Lösningar och åtgärder varierar beroende på grund för frånvaro och om den är ogiltig/giltig. Bedömningen är att de bästa och mest hållbara effekterna endast uppnås vid ett preventivt eller mycket tidigt samarbete mellan skola och hem. Skolan har fullständigt dokumentationsansvar från kartläggningar, åtgärdsprogram, möten, genomförda uppföljningar och/eller vid

3 3(7) misstanke om att ett barn far illa gjort en anmälan till socialtjänsten, utan att det skett några förbättringar när det gäller skolplikten. Anmälan kan även ske vid upprepat åsidosättande av skolplikten för semesterresor. Oavsett orsak till upprepad eller längre frånvaro riskerar eleven att inte uppnå målen. Samtliga elever som inte uppfyller skolplikten ska anmälas till barn- och fritidsutskottet. Vid elevs frånvaro på grund av sjukdom är dock inte vitesföreläggande aktuellt. 1. Klasslärare/mentor Upprättar kontakt med vårdnadshavare 1:a dagen eller kallar till möte. Mötet ska ske inom en vecka från frånvarons start. Klassläraren/mentor ska skaffa sig kunskap om eleven är sjuk, om det föreligger giltig eller ogiltig frånvaro. Skolan ska om möjligt begära från vårdnadshavare att sjukdom och annan giltig frånvaro ska styrkas med intyg. Skolan ska vid behov upplysa om skolplikten och vårdnadshavares skyldighet och ansvar enligt föräldrabalken. Klasslärare/mentor ansvarar för dokumentation. Åtgärdsprogram kan komma att upprättas. 2. Rektors ansvar för utredning Vid elevfrånvaro som ej är rapporterad, det vill säga ogiltig frånvaro, ska lärare i samråd med rektor utreda orsak till frånvaron om denna uppgår till mer än 10 lektionstillfällen. Rektor kan ta hjälp av elevhälsa eller annan extern hjälp om så erfordras. Rektor kallar till möte med vårdnadshavare och elev för samtal om frånvaron. Rektor ska upplysa vårdnadshavarna om allvaret i frågan och informera om de åtgärder skolan är skyldig att vidta när det gäller anmälningsplikt och vitesförfarande. Rektor delger vårdnadshavarna kommunens dokument Information om skolplikt. Rektor ansvarar för dokumentation. 3. Upprättande av åtgärdsprogram Med stöd i utredning upprättas åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram ska regelbundet följas upp och utvärderas för att säkerställa att rätt åtgärder har vidtagits. 4. Uppföljningsmöte Rektor kallar vårdnadshavare och elev till uppföljningsmöte av upprättat åtgärdsprogram. Om ej någon förändring skett informerar rektor om att nästa åtgärd är att rapportera till skolchef och barn- och fritidsutskott. 5. Rektors anmälningsskyldighet Om ingen förbättring kan uppnås med vidtagna åtgärder lämnar rektor anmälan till skolchef för vidare beslut till barn- och fritidsutskottet. Det är av största vikt att skolan prioriterar kort handläggningstid då det finns risk att eleven förlorar sociala kontakter och uppvisar kunskapsbrister. 6. Barn- och fritidsutskottet Efter tre möten lämnas anmälan till barn- och fritidsutskottet för vidare handläggning och eventuellt utdömande av vite. Ärendet föredras för barn- och fritidsutskottet som fattar beslut. Skolchef och rektor är föredragande.

4 4(7) Beslutsunderlag till barn- och fritidsutskottet, instruktioner De skrivelser som inkommer från skolorna är grund för barn- och fritidsutskottet att bedöma om skolan vidtagit alla åtgärder man kunnat i respektive ärende. Bedömning görs även om det finns skäl att utdöma vite och slutligen att det är dokumenterat inför eventuell framtida diskussion om skolan försummat att ge en elev den undervisning inklusive stöd som eleven har rätt att få. Del I. Faktadel Faktadelen delas in i rubriker. Förklara fackuttryck, undvik förkortningar, skriv enkelt och tydligt. Textomfång för faktadelen max 2 A4-sidor. Rubrik: Anmälan om elev som inte fullgör skolplikt enligt skollagen 7 kap 3 vid NN skolan. Avser: Elevens namn, personnummer, adress Vårdnadshavare: Namn, adress, telefonnummer Bakgrund Beskriv följande: 1. Redovisning av frånvaron, antal dagar Uppgifter såsom när frånvaron började, hur stor frånvaron har varit under varje termin och när eleven helt har uteblivit från undervisning. 2. Upptrappning av åtgärder. Visa på en upptrappning av åtgärderna i kronologisk ordning. 3. Kontakt med vårdnadshavarna Hur agerar vårdnadshavarna för att eleven ska komma till skolan. Vilken kontakt har skolan haft med vårdnadshavarna och vad har deras inställning varit till erbjudna åtgärder och vad är deras inställning idag. 4. Elevens egen inställning Eleven har erbjudits olika former av åtgärder - har eleven tackat ja och sedan uteblivit eller har han/hon tackat nej direkt. 5. Anmälan till socialtjänsten Har anmälan gjorts till socialtjänsten, i så fall när och på vilka grunder är anmälan gjord. Vilka åtgärder har socialtjänsten vidtagit finns samarbete med socialtjänsten beträffande eleven. Finns upprättat samtyckesdokument. 6. Kunskapsbrister Kartlägg vilka kunskapsbrister som finns hos eleven. Ge en bild av dessa. Del II Rektors analys och bedömning av elevs frånvaro I denna del gör rektor en analys av faktaunderlaget och resultatet av vidtagna åtgärder.

5 5(7) Rektor utformar denna del som ansvarig i samråd med elevhälsoteamet. I detta avsnitt ingår även den fortsatta planeringen för eleven samt hur skolan arbetar för att få eleven att återgå till skolarbetet. Om rektor i samråd med elevhälsan bedömer att vårdnadshavare brister i sitt ansvar att se till att barnet fullgör sin skolplikt, så kan det bli aktuellt med att besluta om vitesföreläggande. Skolan ska beskriva på vilket sätt dessa brister yttrat sig (exempelvis vårdnadshavare kommer ej på planerade möten, följer ej upprättade överenskommelser). Eftersom det kan bli aktuellt att utdöma böter ställer barn- och fritidsutskottet krav på att alla uppgifter är korrekta, dels vid en överklagan från vårdnadshavarna eller om det blir aktuellt att gå vidare till Länsrätten för att utkräva vitet. Dokumentet dateras och skrivs under av rektor som ansvarig handläggare. Elevhälsodokumenten och eventuell annan dokumentation redovisas i bilagor. Delgivning och kommunikation Ärendet ska kommuniceras med vårdnadshavarna I Förvaltningslagen finns regler för handläggning i ärende vid myndighetsutövning. Muntlig handläggning, 14, vårdnadshavare och elev har rätt att lämna muntliga uppgifter. Myndigheten är skyldig att dokumentera muntlig information. Partsinsyn 16, part har rätt att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Alla uppgifter som ligger till grund för beslutet ska dokumenteras och läggas till ärendet. Kommunikationsplikt 17, ett ärende får inte avgöras utan att elev eller vårdnadshavare har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet och att de fått tillfälle att yttra sig. Handläggaren ska på eget initiativ kommunicera materialet. Parten ska uttryckligen ges tillfälle att uttrycka sig över materialet. Handläggaren ska dokumentera hur man kommunicerat ärendet. Motivering av beslut 20, beslut ska innehålla de skäl som bestämt utgången. Föräldrar och elev informeras om att ärendet kommer att överlämnas till barn- och fritidsutskottet för beslut, vilket innebär att utskottet får ta del av det inlämnade materialet. Det är viktigt att vårdnadshavarna ges rätten att läsa det inlämnade materialet eftersom det är fråga om myndighetsutövning. Vårdnadshavare har rätt att göra rättelser, skriva egna tillägg och kompletteringar till faktadelen. De läggs som bilaga och blir allmän handling när de fogas till dokumentet (kan vara sekretessbelagt). Vårdnadshavare kan inte kräva att få ändra i rektors analys och bedömning. När vårdnadshavarna läst igenom utredningen ska de underteckna delgivningskvitto, bilaga 1. Delgivningskvitto och anmälan skickas till barn- och fritidsutskottet. Ärendet behandlas inte i utskottet om inte delgivningskvittot är bifogat.

6 6(7) Delgivning ska lämnas till vårdnadshavarna minst en vecka innan ärendet skickas till barn- och fritidsutskottet. Rektor informerar vårdnadshavarna om att de har rätt att närvara vid utskottets sammanträde för att lämna information och svara på frågor. Det är frivilligt för dem att komma till mötet. I händelse av att rektor har svårt att komma i kontakt med vårdnadshavarna kan ärendet kommuniceras på följande sätt för att uppfylla kraven på kommunicering enligt förvaltningslagens bestämmelser. Skicka delgivningskvitto, utredning och svarskuvert till vårdnadshavarna i rekommenderat brev med mottagningsbevis. Om försändelsen returneras utan att den blivit uthämtad på posten har rektor uppfyllt kraven om delgivning till vårdnadshavarna. Utskottshandläggaren skickar skriftlig underrättelse till vårdnadshavarna en vecka före mötet, bilaga 2. Vitesföreläggande (hot om penningböter) Om en skolpliktig elev inte fullgör skolplikten och detta beror på att vårdnadshavaren inte har gjort sitt för att barnet går i skolan kan barn- och fritidsutskottet förelägga vårdnadshavarna att ta sitt ansvar. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. När vitet föreläggs vårdnadshavarna gemensamt ska ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på annat sätt, t ex genom samtal med vårdnadshavarna, stödåtgärder eller anmälan till socialtjänsten. Om kommunen överväger att använda sig av vite ska barn- och fritidsutskottet fatta beslutet. Ett sådant beslut rör myndighetsutövning och är oftast av principiell karaktär eller av större vikt, och kan därför inte delegeras. Skolan ska i första hand försöka lösa situationen på annat sätt. Av rättsfall framgår att kravet på utredning är stort och det krävs att kommunen kan visa vad den gjort för att förmå eleven att komma till skolan. Bestämmelser om hur vitesföreläggande handläggs finns i Viteslagen (SFS 1985:206). Det är viktigt att kommunen handlägger sådana ärenden korrekt. Förvaltningslagen måste tillämpas. Barn- och fritidsutskottets beslut om vitesföreläggande kan överklagas hos länsrätten. Utdömande av vite En första förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att den som fått föreläggandet informerats om de krav som ställs på honom så att han har haft möjlighet att uppfylla dem. Genom denna information, i första hand genom föreläggande, anges tydligt vad personen ska göra eller inte göra för att slippa vitespåföljden. Om vårdnadshavaren trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos länsrätten att vitet ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka en räkning till vårdnadshavaren. Länsrätten gör då en ny utredning i ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala penningböter (engångsvite eller löpande vite). Domstolen kräver in pengarna.

7 7(7) Två former av vite Det finns två former av vite, löpande och engångsvite. Vilket som väljs beror på det enskilda fallet. Om eleven är frånvarande under längre period kan engångsvite vara lämpligare. Om eleven är frånvarande från och till kan ett löpande vite vara bättre för att få vårdnadshavarna att dagligen ta ansvar för sitt barns skolgång. Vilket belopp som väljs beror på vad som är känt om familjens ekonomiska förmåga men ca 500 till 1000 kronor per vecka kan vara ett skäligt belopp. Exempel på vitesföreläggande Löpande vite (frånvaro från och till under en längre period) Anna Andersson och Bertil Andersson, vårdnadshavare för Diana Andersson, födelsedata, föreläggs med stöd av 3 kap 16 skollagen att senast X dagar efter det att de delgivits detta föreläggande var för sig se till att Diana, om hon inte har giltig frånvaro, varje skoldag återstoden av vårterminen läsåret 2000/2000 infinner sig i X- skolan vid skoldagens början för fullgörande av skolplikten. Om föreläggandet inte följs förpliktigas AA att betala ett vite om 500 kronor per vecka och BA att betala ett vite om 500 kr per vecka. Engångsvite (frånvaro längre period 2-3 månader) Anna Andersson och Bertil Andersson, vårdnadshavare för Diana Andersson, födelsedata, föreläggs med stöd av 3 kap 16 skollagen att senast X dagar efter det att de delgivits detta föreläggande var för sig se till att Diana, om hon inte har giltig frånvaro, varje skoldag återstoden av vårterminen läsåret 2000/2000 infinner sig i X- skolan vid skoldagens början för fullgörande av skolplikten. Om föreläggandet inte följs förpliktigas AA att betala ett vite om kronor och BA att betala ett vite om kr. Sekretess i barn- och fritidsutskottet Alla som är verksamma i förskola och skola är skyldiga att iaktta sekretess. Detta gäller även de förtroendevalda