Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Transkript

1 Kvalitetesutvärdering Droppen gul

2 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation. Till nästa år kommer vi lägga till några frågor i kommunens enkät till vårdnadshavarna som handlar om vårt prioriterade mål. Enligt kartläggning kan vi se att vi behöver jobba lite mer med att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp (Lpfö 98). Val av Tema och Syfte: Språk. Förutsättningar: Arbetslaget består av 2 förskollärare och 1 barnskötare. En av förskollärarna arbetar 80% (av dem har hon processtid 1 dag varannan vecka). Vi har då i stort sett haft samma vikarie. Övriga arbetar 100%. I augusti skolades 3 nya barn in, En 5-åring och två stycken 1,5-åringar. Totalt har det varit 21 barn inskrivna. I september var en pedagog sjukskriven heltid. Under 5 veckor i januari och februari hade en av pedagogerna semester. Under våren beslutade politikerna att ännu en avdelning skulle öppnas på Bysjön. 1 april började en barnskötare jobba på nya avdelningen (Droppen Blå). Första barnet började inskolning 22 april. Även förskollärare söktes men utan resultat. Så fr.o.m. 4 maj t.o.m. 23 juni fick en av förskollärarna från gul jobba på blå eftersom ytterligare 8 barn skulle skolas in. En ny vikarie fick då jobba på gul under den tiden. Litteratur som vi har använt: Barns lärande-fokus i kvalitetsarbetet (Sonja Sheridan & Ingrid Pramling Samuelsson), Språklust genom sagor (Carin Rydja) och Att undervisa i förskolan (Elisabet Doverborg, Niklas Pramling & Ingrid Pramling Samuelsson). Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

3 Målkriterier: Vi ser att barnen tycker om att leka med språket. Vi erbjuder lekar, material och aktiviteter utifrån vårt tema. Vi ser/hör att barnen benämner vid måltiderna det de vill ha. Genomförande: I september jobbade vi med brand eftersom det är brandmånad. Vi pratade en del om numret till brandkåren, var är vår samlingsplats om det brinner, hur tar vi oss ut och hur man kan släcka eld. Barnen fick även en läxa att åka hem och räkna brandvarnare, brandsläckare och brandfiltar hemma. Under hösten jobbade vi mycket med rim, ramsor och sånger (mycket rörelsesånger). Vi har satt upp ramsorna och sångerna tillsammans med bilder på väggen där vi har samling. Vi gjorde en del promenader. Under promenaderna hade vi med oss kamera och tog kort. Barnen fick sedan återreflektera promenaderna med fotona vi tagit. Vi tillverkade svampar och äppelträd. De barn som ville fick ta med sig en sak hemifrån och berätta om denna i samlingen för de andra. Två åt gången fick göra detta. Vi filmade detta med Ipaden. Vi hade också lekar och aktiviteter med bokstäver (t.ex. alfabetsmemory och ett skepp kommer lastat). I december hade vi adventskalender där det stod vad barnen skulle göra just den dagen. Denna månad lärde vi oss flera nya vinter/julramsor. Vi började med att ha almanacka på väggen så barnen tydligt kan se vad det är för dag. Efter nyår började vi med tema språk genom sagor. Vi har då använt oss av boken Språklust genom sagor. Utifrån den har vi jobbat med olika sagor på lite olika sätt. Sagorna har vi jobbat med cirka 1-2 veckor var. Vi har introducerat sagorna genom att ha rekvisita eller flanobilder. En personal har även varit delvis utklädd vid några tillfällen. Vi har lekt olika sorteringslekar, mungymnastik och sjungit sånger. Vid nästa tillfälle har barnen tillsammans fått återberätta sagorna, då har vi även haft bilder till hjälp. Sagor som vi har jobbat med: Den lilla, lilla gumman, Pojken och hans ulliga får, Vanten, Pannkakan, Grodan och främlingen, Askungen, Pricken, Tre små grisar och Bockarna Bruse. På förskolans dag hade vi tipspromenad i en sagovärld med frågor från några av sagorna vi arbetat med. Under hösten hade vi samlingar både i helgrupp och halvgrupp. Efter nyår hade vi samlingarna endast i helgrupp. I början fick de sätta sig var de ville på den röda samlingsmattan, men då vi inte tyckte detta fungerade särskilt bra valde vi att lägga ut namnlappar så barnen fick sätta sig vid sitt

4 namn. Dokumentation: Vi har använt oss av kamera (foto), Ipad (foto och film), observationer, diskussioner, reflektioner och månadsuppföljningar. Litteratur vi använt oss av: Barns lärande-fokus i kvalitetsarbetet (Sonja Sheridan & Ingrid Pramling Samuelsson), Språklust genom sagor (Carin Rydja) och Att undervisa i förskolan (Elisabet Doverborg, Niklas Pramling & Ingrid Pramling Samuelsson). Resultat: Vi har blivit mycket bättre på att reflektera tillsammans med barnen. Under våren har vi börjat använda oss av keynote och dokumenterat vår verksamhet och saker som barnen gjort i Ipaden och använt det på utvecklingssamtalen med föräldrarna. Bl.a. genom sagan om Bockarna Bruse har barnen lärt sig urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, t.ex. liten, mellan, stor, över, under och på. Vi har bl.a. sett och hört att de använt sig av orden när de leker. Vi fick jättebra respons på vårt arbete med brand och vår brandövning! Både från barn och föräldrar. Vi fick dock inte tillbaka läxan från alla. Syftet vara att det skulle vara lite spännande att de fick en läxa att göra hemma och lämna tillbaka. Vi har sett och hört att barnen tycker våra aktiviteter varit roliga. Ramsor har vi gjort i stort sett dagligen och de är jätteduktiga på det! De tar ofta själva initiativet till ramsor. De lär sig utantill väldigt snabbt (även nya). Vi hör och ser att barnen tittar och pratar om våra ramsor och almanackan som vi har satt upp på väggen. De känner igen siffror bra. Återreflektion på promenaderna blev inte riktigt som vi tänkt. Det var inte så många som sa något och alla hade heller inte varit med. Det slutade i alla fall med att barnen gjorde äppelträd som de sett på promenaden. Svampar tillverkade vi efter att vi sett olika vid mellanmål vid vindskyddet. Vi har sett att våra aktiviteter med bokstäver gett resultat i att barnen t.ex. pärlat sin begynnelsebokstav på pärlplattor. Vi hör att barnen pratar om alfabetet och bokstäverna på väggen. Barnen verkar också intresserade av bokstäver och dess betydelse. Vårt namnmemory har blivit mer populärt bland de yngre barnen. Vi ser att de börjar känna igen flera av barnens namn. Vi hör att flera barn under dagen leker med språket, de rimmar på olika ord. Ungefär halva barngruppen har haft med sig en sak hemifrån att berätta om i samlingen. Några få berättade om sin sak helt fritt och flera fick vi ställa frågor till som de svarade på. De som ville fick ha med sig och de som inte ville har inte behövt. Roligt att så många ändå hade med sig något som de ville visa upp.

5 Sen vi började jobba med sagor har vi sett och hört att barnen tycker det är roligt med rekvisita till sagorna. De har uttryckt att de vill höra dem igen. Vi har också sett att barnen tycker det är roligt när vi visar flanobilder till sagorna. Det fångar dem. Vi hör också att barnen tänker till på sagornas innehåll, de ställer frågor. Återberättande av sagorna var lite svårt i början. Det var inte så många som sa något eller endast ett barn som berättade och lät inte de andra komma till tals. Men det blev mycket bättre allt eftersom. Fler barn deltog och berättade. Vid flera tillfällen under den fria leken har vi sett att några barn lekt med sakerna till sagorna. Två av sagorna vi arbetat med med har handlat om likabehandling där vi pratat om likheter och olikheter och hur känns det när man inte får vara med och leka? och hur känns det när någon är dum? Av svaren vi fick så ser vi att många barn ser hur andra beter sig (särskilt när det inte är något bra) men inte sig själva. Vi har även haft två ramsor om detta uppsatta på väggen. Barnen har vid flera tillfällen börjat komma på egna sagor, t.ex. vid måltiderna. De har också på eget initiativ lekt Bockarna Bruse ute på gården. Samlingarna har fungerat bättre när vi lagt ut namnlappar och de inte har fått välja var de ska sitta. Det har blivit lite lugnare. Att benämna vad de vill ha vid måltiderna har fungerat till och från. Ibland har gått bra och ibland mindre bra. Vi vuxna har också fått tänka till och vänta ut barnen och försöka att inte hela tiden fråga så de bara kan svara ja eller nej. Detta får vi jobba vidare med. Vi har fått mycket bra respons från föräldrarna både på utvecklingssamtal och på föräldrafikat att vi har jobbat med ramsor och sagor, de berättar hemma, låtit föräldrarna varit med och dramatisera sagor och därför kände vi att vi inte behövde göra en enkät till föräldrarna om vårt mål. Analys och Reflektion: När vi hade brandövning var barnen väldigt delaktiga och såg allvaret i detta när brandvarnaren tjöt. De tog detta på största allvar! Efter övningen såg vi att de lekte brandövning. Ett barn hade berättat för alla han träffade efter förskolan om brandövningen. Vi tycker att de fått med sig det vi pratat om under september månad. Eftersom vi detta år jobbade hela månaden med brand kunde vi gå in mer på ämnet och även upprepa det mesta. Det har vi inte gjort tidigare år. Vi vuxna har varit medvetna på ett sätt och försökt hitta aktiviteter och lekar som barnen tycker är roliga, stimulerande, lärande och som har med språk att göra. Vi har försökt få till lärande genom lek. Vi har utgått mer från barnen. Detta tror vi visar sig på barnen och vår verksamhet. Citat från Barns lärande-fokus i kvalitetsarbetet, s.33: I den ideala förskolepedagogiken integreras lek och lärande till en helhet. Det betyder att de teman eller innehåll man arbetar med i förskolan används i leken, och det som läraren observerar i leken tas upp i de teman man arbetar

6 med. Då finns det utrymme för det lekande, lärande barnet! Och då finns det engagerade och samspelande lärare som är med barnen under hela dagen, i både lek, teman och rutinsituationer. Då blir hela dagen en arena för lek och lärande. När vi gjorde återreflektion av första promenaden tror vi att det var för många barn med på samma gång och alla som var med på promenaden var heller inte här. De visste nog inte riktigt vad som förväntades då vi inte gjort detta tidigare. Det får heller inte ta för lång tid mellan aktiviteten och reflektionen. Helst samma dag, det svåra är att hitta tiden till detta. Berättande om sin sak som de tagit med hemifrån fick ju lite olika resultat. Det kan ju delvis bero på att barnen är olika till sättet. Detta har vi heller inte gjort på länge så det var lite nytt och ovant och de var kanske lite osäkra på vad de skulle göra. När de sett på varandra och hur andra gjort kan de bli säkrare på sig själva. Men vi såg att alla de som hade med sig något var väldigt stolta och glada över sin sak och att de tog med sig och ville visa de andra är ju stort bara det. För att fler skulle ha vågat göra detta kunde vi ha delat in barnen i mindre grupper för att det inte skulle behöva kännas så stort. Vi känner att våra samlingar i helgrupp i det stora hela har fungerat mycket bra. Vi tror att det beror på att vårt arbete med sagor och hur vi lagt upp samlingarna har varit intressant för barnen. Rekvisitan till sagorna tror vi har betytt mycket och fångat barnen på ett bra sätt. Det har även flanobilderna gjort. Vi upplever att vi har gjort samlingarna meningsfulla för barnen. Återberättandet av sagorna började inte så bra, men det blev bara bättre och bättre. Det kan bero på att det var nytt för dem och de inte visste vad som förväntades. Vi tror att de blev mer vana vid återberättande och vi har låtit de som vill vara med och återberättat. När en börjar prata/återberätta så kom även fler igång och de hjälpte varandra. I början trodde vi att det kanske kunde vara bättre med mindre grupper vid återberättande men vi har sett att det fungerat bra i helgrupp ändå. Citat ur boken Att undervisa i förskolan s.38: På något sätt är det ganska enkelt, det barn ska utveckla ett kunnande om måste göras synligt, och då måste man börja med att rikta barns uppmärksamhet mot det man vill att de ska utveckla en förståelse för. Vi tycker att det har varit bra att genom sagoböcker få in likabehandlingsarbete, i detta fall likaolika (Pricken) och hur man ska vara mot varandra (Grodan och främlingen) bland barnen. Detta behöver vi nog jobba med mer kontinuerligt. Vid måltiderna är det ofta ganska många barn och då har vi tyvärr inte tid att alltid vänta ut barnen vad de vill ha utan man ligger ofta i förväg (speciellt med dem som alltid väljer att äter samma, och man lär sig vad de tycker om) för att det ska gå fort. Barnen vet säkerligen också att vi vet vad de vill ha eller tycker om och känner kanske att det är lite konstigt att svara på en fråga som vi redan vet svaret på. Vi försöker ta till vara på de tillfällen då det är färre barn och man kan ägna mer tid till barnen. Vi kommer även att fortsätta vilja att de frågar och benämner vad de vill ha. Det är inte

7 något som vi endast gör detta år, utan återkommande år efter år. Så här jobbar vi med Likabehandlingsplanen: Vår likabehandlingsplan finns på Eda kommuns hemsida under förskolan Droppen. Nya mål och åtgärder: Vi behöver bli lite bättre på att introducera för barnen vad vi ska jobba med och varför. Enligt kartläggning (bilaga 4) kan vi se att vi behöver jobba mer med att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Även att de utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.