Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Hagbyängens förskola Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Hagbyängens förskola. Underlag för granskningsmetoderna har varit Nora kommuns årliga föräldraenkät, förskolans personalenkät/barnenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. Tre av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning I årets kvalitetsarbete utvärderar vi de förvaltningsövergripande verksamhetsmålen, A-mål och de verksamhetsspecifika B-målen. I granskningarna använder vi oss av föräldraenkät, personalenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på att upptäcka teknik i vardagen. Verksamhetens förutsättningar Hagbyängens förskola ligger i en av byggnaderna i Hagbyområdet. Förskolan har tre avdelningar, Gruvan, Hyttan och Smedjan med ca 55 barn i åldrarna 1-5 år. Det är 10 pedagoger som arbetar på förskolan fördelat på 9,0 tjänst, fem förskollärare och fyra barnskötare och en grundskollärare. En av förskollärarna har nedsättning av sin tjänst på 20% och är en av kommunens NT-utvecklare. I huset finns också en lokal till en dagbarnvårdargrupp och vi delar vår utemiljö/gård tillsammans. Vi har ett tillagningskök med egen kokerska och våra lokaler städas varannan dag. Som grannar har vi ett gruppboende. Vår förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola, Södra Haga förskola samt Dalkarlsberg förskola och fritidshem. Arbetet i förskolan Förskolans lokaler är rymliga men inte helt överblickbara. Vi har en stor härlig gård att leka på och inom förskolans eget område har vi ett litet skogsparti där vi kan upptäcka och uppleva naturens kretslopp. Vi har som mål att barnen är ute minst en gång per dag. Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande och är ett komplement till hemmet. I förskolan arbetar vi för att få en trygg och harmonisk miljö där alla barn ska känna trygghet och glädje. Barnen ska ha roligt på förskolan och stärkas i sin självständighet. I vårt arbete delar vi på barngruppen för att tillsammans med närvarande pedagoger ge barnen större möjlighet till inflytande. Vi vill ta vara på barnens intresse, nyfikenhet och kreativitet och arbetar medvetet med barnens sociala samspel för att skapa lugn för barnen. Under verksamhetsåret har en ny vision arbetats fram. Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap. På Hagbyängens förskola vill vi ge Dig och Ditt barn glädje och ett livslångt lärande.

3 Tillsammans kommer vi att möta andra barn och vuxna i olika och nya miljöer, som gör att vi utvecklas och gör nya lärdomar tillsammans. Detta gör vi genom att: vi får positiv uppmärksamhet vi kan lita på vuxna vi blir självständiga och utvecklas i grupp vi får utvecklas i vår egen takt vi förstår och blir förstådda vi får fullfölja våra aktiviteter i största möjliga mån utan avbrott vi visar respekt och får respekt tillbaka Arbetslaget har under verksamhetsåret utbildat sig i materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Övrig kompetensutveckling har varit nätverkande och fortbildning tillsammans med kostorganisationen kring Bra mat i förskolan och remissförslag till det kommande kostpolitiska programmet som ska tas i kommunen. Under våren anordnades ett uppskattat Förskolekonvent i Lindesberg där pedagoger från norra länsdelen deltog. Arbetet med likabehandling Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. På vår förskola ska alla, barn och vuxna, trivas och känna sig välkomna. På vår förskola arbetar vi för en öppen och tolerant atmosfär, där vi är medvetna om vår roll som goda förebilder vilket bidrar till att våra olikheter berikar vår gemenskap. Under verksamhetsåret har vi omarbeta vår trygghetsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt Diskrimineringsombudmannens verktyg Planforskolan. Trygghetsplanen utvärderas årligen och efter kartläggningen upprättas en ny. Samarbete Förskolan bjuder in till föräldramöte, föräldraråd, utvecklingssamtal minst 1 ggr/år. Lokala samverkansgruppen består av förskolechef och fackliga företrädare för Kommunal och Lärarförbundet. Samverkansgruppen behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor och träffas två ggr/termin. Vi har en arbetsplatsträff varje månad som ligger på eftermiddags/kvällstid. Ett kalendarium upprättas av förskolechefen i början av varje termin. Varje termin har varje avdelning minst två handledningstillfällen med vår specialpedagog i pedagogiska frågor. I mån av tid deltar även förskolechefen i dessa handledningstillfällen. Vid behov, tillsammans med vårdnadshavare, samverkar vi med Resursen och BVC. Under verksamhetsåret har vi tagit hand om varandras barn under onsdag förmiddag för att frigöra gemensam planeringstid till avdelning/arbetes/handledningstillfällen.

4 Vi arbetar efter Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. Kartläggningen startar redan i förskolan med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal enligt materialet TRAS. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Hagbyängens förskola tar emot studerande från gymnasieskolan i Lindesberg och elever från Noras grundskolor kommer också till förskolan på sin praoverksamhet. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem började användas under våren med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Utvecklingsmål A och B-målens granskningsmetoder har varit reflektion och analys i arbetslaget av Nora kommuns årliga föräldraenkät. År 2015 inlämnades 22 svar mot 20 år Nora kommuns årliga personalenkät har ännu inte genomförts. A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Hagbyängens förskola källsorterar utifrån de förutsättningar som finns. Det finns tunnor för kartong, glas, kompost och brännbart. Det saknas kärl för plast, Det finns oklarheter i hur frekvent kärlen töms. Under våren deltog barn och personal i den årliga Skräpplockadagen. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Styrmått; Trygghetsindex ska öka till minst 87 %. År % - år %. Styrmått, Trivselindex för föräldrar i enkät ska öka till minst 75 %. År % - år %. Både trygghet och trivselsvaren har ökat från tidigare år. A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Styrmått; Bemötandeindex i föräldraenkät ska öka till minst 83 %. År % - år %. Styrmått; Info/serviceindex föräldraenkät ska öka till minst 80 %. År % - år %. Både bemötande och service har ökat från föregående år men det kan alltid förbättras. Efter önskemål från en föräldragrupp mailas infobrev till hemmen. A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Föräldrainflytande ska öka till minst 75 %. År % - år %. En positiv ökning men vi behöver utveckla det här området. A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Vi är positiva till kommunala praktikplatser och har under året haft en praktikplats. Vi har gjort företagsbesök vid Räddningstjänsten och butiksbesök. De äldre barnen har åkt Länsbuss in till Örebro och sett på en teater. B-mål Verksamhetsspecifika

5 B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. I 2014 års föräldraenkät hade vi låga resultat ang föräldrainflytande. På höstens föräldramöte fick föräldrarna beskriva hur de vill ha föräldrasamverkan. Många förslag framfördes och föräldrasamverkan har sett lite olika ut på avdelningarna. Både gemensamt i hela huset och avdelningsmöten/aktiviteter. Tema föräldramöten kring gränssättning. Ramar och kramar. En föräldragrupp önskade att få informationsbrev på sin mailadress och en annan föräldragrupp önskade dokumentation (pedagogisk) i hallen. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. En pedagog från varje avdelning har tillsammans med förskolechefen haft ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Gruppen har träffats med koninuitet. Pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Årets föräldraenkät visar en ökning med 11 %. C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Vi upptäcker teknik i vardagen. Koppling till Läroplanen Lpfö UTVECKLING OCH LÄRANDE Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Frågeställning Upptäcker vi teknik i vardagen?

6 Metod 4 pedagoger ska gå en utbildning hos Komtek. 1 pedagog utbildar sig till NT utvecklare. Komtek ska ha ett utbildningstillfälle för all personal. Mer litteratur i ämnet ska köpas in till förskolan. Inge, Evy, Ingela gör iordning 3 grundlådor, luft, vatten, magnetism. Granskning En enkät lämnas ut till personal höst och vår med frågeställningen; Vad är teknik för dig? Samma frågeställning ställs till de äldre barnen. Resultat/Metod 4 pedagoger har gått en utbildning hos Komtek. 1 pedagog har ett år kvar på sin utbildning till NT utvecklare. Komtek har haft en utbildning för all personal. Litteratur i ämnet har köpts in. Inge, Ingela och Evy har gjort iordning 3 grundlådor, luft, vatten och magnetism Resultat/Granskning Enkäten har genomförts både höst och vår. Höstens personalenkät visade att spridningen i kunskap och intresse är stor. Vårens personalenkät visar en jämnare och ökad förståelse och medvetenhet kring vad teknik är och hur vi använder den. Höstens barnenkät visade att; Avd 1 Barnens medvetande kring vad som är teknik är låg. Många svar blev Jag vet inte. Avd 2 Barnens medvetande kring vad som är teknik är låg. Några enstaka relevanta svar gavs t.ex. Att man är bra på svåra saker. Att man springer och på en sådan som rör sig. Avd 3 Barnens medvetande kring vad som är teknik är låg. Att slå snabbt och typ hoppa högt. Papper till ett paket och göra en rosett. Vårens barnenkät visade att; Avd 1 Barnens svar och medvetande har ökat väsentligt. Några svar: Att man tänker på olika sätt. Vi byggde ett legohus till grannens marsvin. När man bygger och använder hjärnan. Hjärnan tänker ut saker. Vem uppfann tekniken? Avd 2 Medvetandet var lika lågt hos vissa barn men har ökat hos andra t.ex. Man kan balansera. Radiostyrda grejor. Avd 3 Medvetandet har ökat och inkluderar fler områden t.ex. Teknik är att läsa vanliga böcker. Teknik är när man klarar sig utan att ramla ner. Att göra vindsnurror.

7 Enkäterna gjordes enskilt utom höstens på avd 2, som gjordes i grupp. Under verksamhetsåret kompletterade vi med en granskningsmetod, Vi dokumenterade skriftligt när vi uppmärksammade teknik i verksamheten. Analys Genom enkäterna ser vi att både barn och personal har fått en större medvetenhet om vad teknik i vardagen är. Vår upplevelse är att bara vi ställde frågan så väcktes intresset och medvetenheten i vad teknik är. Personalen och en del av barnen använder ordet teknik och andra termer oftare och medvetet. I verksamheten har vi börjat dokumentera vardagsteknik. Bedömning och måluppfyllelse Vår bedömning är att vi delvis har uppfyllt målet. Lärdomar Vid barnintervjuerna konstaterade vi att tidpunkten och sammanhanget är avgörande för barnens svar. Alla har olika stort intresse för teknik, kunskap kan öka intresset. Teknik är att finna olika sätt till lösningar. När vi fokuserar på ett område så uppmärksammar vi det på ett mer medvetet sätt, alla har tagit ett kliv framåt. Åtgärder för fortsatt utveckling. Vi ska använda tekniklådorna mer och bygga ut dessa med fler steg. De skall finnas på avdelningarna och rotera varje månad. Listor med relevant terminologi ska finnas i lådorna. Vi ska dokumentera mera, och synliggöra tekniken för barn, föräldrar och oss själva. Vi använder oss av förskolans montessorimaterial som sorteras och struktureras på central plats för att finnas lättillgängligt för alla avdelningar. Vi kommer under kommande verksamhetsår att ha erfarenhetsutbyte kring boken Att undervisa barn i förskolan av Doverborg, Pramling och Pramling-Samuelsson. Boken används för att komma igång med samtal kring naturkunskap och teknik. I detta sammanhang använder vi oss också av kommunens NT-utvecklare.