Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Transkript

1 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax org nr Sunne Sunne

2 2 (9) Innehåll Presentation av förskolan... 3Fel! Bokmärket är inte definierat. Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö 6 Hållbar utveckling 7 Förskolan i världen...8

3 3 (9) Presentation av förskolan Förskolan Prärien är Sunnes första förskola och är placerad i centrala Sunne. Förskolan består av fyra avdelningar Pluto, Liljan, Månen och Stjärnan, totalt finns det 65 platser i huset. På förskolan har vi egen kokerska som lagar vår mat från grunden. Pluto och Liljan har barn i åldrarna 1-3 år i sina grupper. På Månen går de äldsta barnen som är 4-5 år. Stjärnan har en åldersblandad grupp, 2-5 år, med färre antal barn i gruppen. På varje avdelning finns det 3 heltidstjänster. Förskolan är öppen mellan Före 7.30 och efter samarbetar vi över avdelningarna, detta sker även vid möten och liknande. Vi ser det som en stor fördel med alla olika kompetenser som finns i huset och det är positivt att ha många att inspireras av. Vi tycker att utevistelse varje dag är viktig för barnens hälsa. På vår stora gård får barnen möjlighet till rörelse, lek och aktivitet året om. För att stimulera barnens rörelsebehov har vi inplanerade skogsutflykter, gymnastik, rörelselekar och vintertid åker vi skridskor och skidor. Projekt/temaarbete innebär att vi under en kortare eller längre period arbetar på olika sätt kring en aktuell fråga, ett bestämt område eller en saga. Vi utgår då ifrån barnens intressen och upplevelser och vill att bild och form, teater, rörelse, sång, musik, böcker etc. ska ha anknytning till temat. För att dokumentera och synliggöra barnens utveckling och lärande arbetar vi med portfolio. Det innebär att vi samlar foton, teckningar, material och intervjuer i en pärm. Vi vill lyfta fram det positiva, bekräfta barnens förmåga och stärka deras självkänsla. Vi vill tillsammans med barn och föräldrar skapa en trivsam, trygg, lärorik och lekfull miljö. Vi vill ha ett gott samarbete för att ge barnen omsorg och trygghet samt bra förutsättningar för utveckling och lärande. Välkomnande, delaktighet och leklust är ledord som vi vill bygga vår verksamhet kring Vi vill att alla ska känna sig välkomna och mötas med hänsyn, vänlighet och respekt. Vi vill att alla ska känna delaktighet och ha inflytande över sin egen vardag. Vi vill att alla ska bli sedda, lyssnade på och bekräftade för den de är. "Jag är viktig och det jag gör är betydelsefullt." Vi vill att leken ska gå som en röd tråd genom verksamheten och ligga till grund för barnens utveckling. Att lägga tillrätta för och stödja barnens lek är en av våra viktigaste uppgifter. Genom varierad lek, inne och ute utvecklas barnen intellektuellt, språkligt, motoriskt, socialt och känslomässigt. Vi vill att det ska vara lustfyllt och roligt att leka och att glädjen ska finnas som en naturlig del i vardagen hos oss.

4 Kunskap och kompetens Sida 4 (9) Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 5 (9) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 Lärandemiljö Sida 6 (9) Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun ) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkla tekniker fungerar. (Lpfö 98, rev.2010) Nulägesbeskrivning: Mycket av vardagens teknik blir osynlig för oss, då vi tar den för givet. Vi upplever att vi pedagoger inte fördjupar oss i ämnet och därför inte utmanar barnen. Mål: Vi pedagoger vill få upp ögonen för den enkla vardagliga tekniken i vår närmiljö, därför har vi valt att fördjupa oss i enkla maskiner (lutande planet, skruven, kilen, hävstången och hjulet). Vi synliggör och benämner begreppen för att se om barnen kan använda sig av enkla maskiner och tekniska begrepp i vardagen. Process/insatser/åtgärder: Ingå i teknikprojekt och kollegialt arbete. Teknikpromenader inne/ute Arbeta i tvärgrupper några gånger per termin Stationer med teknikutmaningar Utforma teknikhörnor Film Dokumentation: Vi dokumenterar barnens utveckling inom de enkla maskinerna med text och bild. Dokumentationen sätts upp på avdelningen så barnen kan se, visa och prata om processen utifrån barnens intresse, idéer och utvecklingsnivå går vi vidare. Vi använder oss av både film och foto när vi dokumenterar barnens lärande. Dokumentationen sätts in i barnens portfolio och även i hallen för att föräldrarna ska kunna ta del av vår process. En utställning planeras under januari och februari i kommunhuset. Uppföljning: I slutet av september startar vi upp vårt teknikprojekt tillsammans med förskolan Svanen. Vi kommer sammanlagt att träffas 5ggr, där vi kommer se på filmer, diskussioner, kollegialt lärande, samt workshops. Vi pedagoger hade fått i uppgift att läsa litteratur innan uppstarten. När vi presenterar enkla maskiner för barnen så väljer vi att arbeta i två grupper en yngre/äldre barn. Vi pedagoger beslutar oss för att presentera lutande planet först sen går vi vidare med ytterligare enkla maskiner utifrån barnens intresse. Vi startar upp med teknikpromenader och teater.

7 7 (9) Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete. Hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun ) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö 98 reviderad,2010) Nulägesbeskrivning: Vi ser här på förskolan att barnen många gånger inte är varsamma med våra leksaker/material. Barnen har ofta tankar om att det är bara att köpa nytt när något går sönder. Vi vill skapa en större förståelse och ett förhållningssätt där barnen reflekterar kring sitt användande av material. Mål: Vi vill att barnen ska bli mer varsamma med material/leksaker de har omkring sig på förskolan och kunna återanvända och återbruka det material som finns. Har pedagogernas inställning stor betydelse för hur barnen använder materialet? Process/insatser/åtgärder: Vi skapar tillfällen för diskussioner kring användning av material/leksaker. Det kan vara utifrån en dramatisering eller ett trasigt föremål. Vi pedagoger är goda förebilder och är varsamma om allt material. Vi ser över våra lek- och lärmiljöer med material för att öka återbruk av material. Dokumentation: Vi använder oss av återbruksmaterial, exempel kartonger, PET-flaskor, skruvlock, burkar samt naturmaterial såsom stenar, pinnar, kottar, löv etc. Dokumentationen sätts upp på avdelningen så barnen kan se, visa och prata om processen utifrån barnens intresse, idéer och utvecklingsnivå går vi vidare. Vi använder oss av både film och foto när vi

8 8 (9) dokumenterar barnens lärande. Dokumentationen sätts in i barnens portfolio och även i hallen för att föräldrarna ska kunna ta del av vår process. En utställning planeras under januari och februari i kommunhuset. Observationer kommer att ske både inom- och utomhus hur materialet används. Uppföljning: Vi kommer att prata om att man är varsam om sina/förskolans saker. Vi kommer försöka få med barnen i dessa tankar. Vi ska tillsammans med barnen samla på återbruksbart material som ska finnas till hands för deras skapande. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete. Förskolan i världen Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun ) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10)

9 9 (9) Nulägesbeskrivning: Vi har uppmärksammat att pojkar tar för sig mer än flickor ute på gården gällande material. Vi ser att det är mest pojkar som använder raggarbilarna (en 3-hjulig sparkbil med ratt) i alla åldrar även om flickorna frågar efter dem. Vi hittar högstatus-leksaker (leksaker som åtråvärda) gömda för att ingen annan ska få tillgång till dem. Vad kan vi pedagoger göra för att främja att alla har tillgång till raggarbilarna? Mål: Vi vill att alla som önskar ska få tillgång till raggarbilarna oavsett kön och ålder. Process/insatser/åtgärder: Vi börjar kartlägga hur de fyra bilarna används, genom att använda oss av observationsprotokoll. Vi kommer att observera under vecka 40 och 43, för att sedan utvärdera vårt mätmaterial. Dokumentation: Vi kommer att mäta användningen av raggarbilarna genom observationer. Uppföljning: Vi kommer att använda oss av 4 mätveckor under året, två på hösten och två på våren. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten En avslutande utvärdering och analys av resultatet sker den 17 juni Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.