Barnens samspel i 5-årsgruppen
|
|
- Charlotta Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖRORD... 2 AKTIONSFORSKNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 FÖRSKOLAN... 3 TANKEKARTA... 3 STYRDOKUMENT... 4 PROCESSEN... 5 AKTION... 5 VERKTYG ) Observationer ) Intervjuer/enkät ) Loggbok... 7 ANALYS... 8 Observationer... 8 Intervju/enkät... 8 Loggbok... 8 RESULTAT... 9 Har barnens beteende förändrats?... 9 REFLEKTION... 9 Personalens förhållningssätt... 9 Vårt eget lärande... 9 LITTERATURLISTA
3 Förord Våren 2009 fick alla förskollärare i kommunen ett erbjudande från vår rektor att delta i kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, en 7,5 poängs högskolekurs. Det lät mycket spännande men vi tvekade ändå till en början, skulle vi hinna och orka med mera i en redan stressig vardag? Efter en tids funderande insåg vi, att vi inte kunde motstå ett så generöst erbjudande. Vi skulle få studera på arbetstid och våra arbetskamrater skulle få vikarier under tiden. Vi vill tacka er alla för att Ni har haft tålamod med oss under den här tiden. Aktionsforskning I aktionsforskningen utgår man från verksamhetens eget kvalitetsarbete. Den är inriktad på att förändra något i den praktik där forskningen äger rum (Persson och Rönnerman 2005, sid 69) och de som arbetar i verksamheten handleds i forskningen av någon utomstående person. Arbetslaget väljer ut ett område, som man vill utveckla vidare (aktion). En tankekarta görs, för att bestämma var fokus för utvecklingsarbetet ska ligga. Utifrån tankekartan planeras en förändring i verksamheten och man formulerar en fråga till förändringen. Därefter väljer man verktyg för att följa processen. Verktygen kan vara dagboksskrivande olika observationsmetoder, intervjuer, enkäter, ljudeller videoinspelningar. Dagboken är viktig i aktionsforskningen. Alla som deltar i forskningen skriver dagbok, den läser man igenom och summerar inför varje handledartillfälle. Informationen från alla verktyg sammanställs, analyseras och tolkas. Tolkningen används för att fastställa ett resultat eller för att dra slutsatser om det har skett någon förändring/förbättring i verksamheten. Karin Rönnerman beskrev under sin föreläsning Att studera aktionerna med hjälp av verktyg (Kisa ), processen i aktionsforskningen som spiralformad, där aktion och observation leder till en reflektion, som i sin tur leder till en ny aktion osv. 2
4 Förutsättningar Förskolan Vår Förskolan är belägen i ett samhälle i södra Sverige. Den har tre avdelningar och varje avdelning har i genomsnitt 18 barn inskrivna. Barnen på avdelningarna är i åldern 1-5 år. Lokalerna är relativt rymliga, gården är stor och där finns lekstuga, två öppna lekhus, rutschkana, gungor, sandlåda och en roddbåt som står förankrad i ett annat område med sand. Det finns också ett litet berg och några träd på gården. Vi har nära till skogen och under hösten har 5-årsgruppen varit ute i skogen vid varannan träff. Personalen består av 5 stycken förskollärare och 6 stycken barnskötare. Förskolan har gemensam kokerska och lokalvårdare. Avdelningarna samarbetar med åldersindelade tvärgrupper för barnen, vid öppnandet på morgonen, veckoplaneringar och ibland när någon är sjuk eller ledig. På varje avdelning gör man en grovplanering och en utvärdering en gång/termin. De som ansvarar för tvärgrupperna gör också en grovplanering och utvärdering av gruppens arbete. Planeringarna och utvärderingarna skrivs ut av förskolläraren, sammanställs av samordnaren och lämnas sedan vidare till rektor och redovisas i barnomsorgens del av kommunens kvalitetsredovisning. Avdelningarna planerar dessutom verksamheten fortlöpande. Förskollärarna har en och en halv timmes schemalagd planering/vecka. Den metod vi använder vid planeringar och utvärderingar liknar mest det som beskrivs som praktikbaserade utvärderingar, metoden är inget medvetet val utan den är en förskoletradition som inte går att spåra bakåt i tiden. Frågan om pedagogens förståelse, tolkning och tillämpningen är relevant och ger konkreta resultat, blir i första hand något som hon/han får bedöma i dialog och kritisk diskussion med andra berörda parter. Den praktikbaserade utvärderingen tar således utgångspunkt i de konkreta problem, som finns i den pedagogiska situationen, snarare än i centralt formulerade kriterier och mål. (Karlsson (2007) Värdera och utvärdera sid 51). Tankekarta På utbildningen fick vi i uppgift att göra en tankekarta i våra arbetslag. Vi gjorde den tillsammans på en av våra personalkonferenser och arbetslaget kom fram till att det var talutrymmet vi borde titta närmare på. Med talutrymme avser vi hur samtalstiden fördelas mellan barn/vuxen, barn/barn, pojkar/flickor. Vi upplevde att några av barnen i grupperna tog över samtalet och att andra barn inte klarade att ta sin plats i gruppen p.g.a. detta. Vi började observera på våra respektive avdelningar, men kom efter en tid fram till att barnens förutsättningar för samtal i en grupp där barnen var mellan 1-5 år var så olika och det gjorde det svårt att avgöra hur talutrymmet fördelades. Vi ville därför studera en mera åldershomogen grupp och valde därför 5 årsgruppen, som vi är ansvariga för. Våra observationer visade att talutrymmet var jämt fördelat i gruppen under den fria leken, däremot kunde vi se att barnen inte samspelade över avdelningsgränserna. Det var något som fick oss att reagera eftersom barnen på förskolan träffas i åldersindelade grupper från tre års ålder. Vi ville också undersöka om det finns kontrakt mellan barnen i vår barngrupp som barnen kan behöva hjälp med att hantera Barnens uttryck för värden och normer skiljer sig åt i förhållande till vem de agerar tillsammans med (Johansson (2001) sid. 148). Med detta som bakgrund valde vi frågeställningen: Hur kan vi stödja barnens samspel över avdelningsgränserna på vår förskola? 3
5 Styrdokument Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) skall ligga som grund för allt arbete i förskolan. Vi ville se vad den hade att säga om relationer i barngruppen och vad som förväntades av oss som pedagoger. I Lpfö-98 (sid. 5) hittade vi följande stycke, som vi ansåg vara relevant för vår aktion. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Genom att planera in vår aktion med grupper de inte själva har valt hoppades vi på att barn som varit ensamma på sin avdelning ska kunna hitta nya lekkamrater. Vi tror också att vi genom aktionen ska ge barnen de tillfällen som läroplanen förespråkar Alla som arbetar i förskolan skall: stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter som reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (sid. 8 ) och den säger också att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter (sid.9) Förskolan gör varje termin en grovplanering, där vi formulerar mål för de olika aktiviteterna. Vårt mål med de åldersindelade grupperna är att: att barnen skall få arbeta i lugn och ro i mindre grupper, att barnen skall få lära känna de barn som de är jämnåriga med på förskolan. 4
6 Processen Aktion Vi upptäckte att barnen, trots att vi regelbundet har arbetat i åldersindelade grupper från 3 års ålder, enbart väljer att leka med barn från den egna avdelningen. Vårt mål på förskolan med de åldersindelade grupperna har varit att barnen ska lära känna de jämnåriga barnen på de andra avdelningarna. Vi hade läst en artikel från tidningen Förskolan , där en förskoleklass i Falun hade haft ett liknande problem. De hade löst det genom att personalen hade styrt gruppindelningen med lappar. Vi valde en sådan gruppindelning som aktion. Vi ville se hur barnen reagerade när de inte kunde välja lekkamrater själva och om det var slentrian som gjorde att barnen valde att leka med barn från den egna avdelningen. Från att barnen själva hade fått välja vem de ville leka med gjorde vi en gruppindelning under den fria leken i 5-årsgruppen. Den gick till på följande vis: vi hade lappar med barnens namn på och lapparna lades i högar avdelningsvis, vi drog en lapp från varje hög, de tre namn vi fick fram bildade en grupp. Våra 12 femåringar blev på så sätt indelade i grupper och fick leka fritt under 30 minuters tid. Vi upprepade observationerna vid 3 tillfällen i skogen och vid 3 tillfällen inomhus. Verktyg 1) Observationer När vi valde observationer som verktyg, ville vi se hur talutrymmet fördelades mellan barnen i gruppen. Vi misstänkte att några barn fick stå tillbaks för de mera utåtriktade barnen i gruppen. Därför ville vi observera vad som hände och vad som sades mellan barnen under leken. Vi började med att använda oss av ostrukturerade observationer. Det verkade vara ett bra sätt eftersom Bjørndal skriver Däremot är det ofta bra att ha ett brett fokus; på det sättet kan observatören vara öppen för alla de faktorer som dyker upp under en lektion Observatören kan rikta in sin uppmärksamhet på intressanta saker som han eller hon inledningsvis inte tänkte på. (Bjørndal 2005) sid. 48. Vid de tillfällen vi observerade på det här sättet hade vi stöd av två kollegor, som också observerade leken och skrev loggbok efteråt. Se fig. 1. Fig. 1 Datum Tid Situation Barn Vad sägs? Vad händer? Namn Efterhand valde vi att göra observationerna mera strukturerade för att det blev svårt att hantera all information vi fick fram se fig.2 och vi avslutade med ett observationsschema med slutna kategorier se fig. 3. 5
7 Fig.2 Datum Tid Situation Teman Tema Namn Vad sägs? Vad händer? Fig. 3 Observation av gruppernas lek. Grupp 1 (barnens namn) Grupp 2 (barnens namn) Grupp 3 (barnens namn) 2) Intervjuer/enkät Efter några tillfällen då 5 årsgruppen har träffats, har barnen fått besvara frågorna: Vad tyckte du var bra? Vad tyckte du var tråkigt? se fig. 4 Vad tyckte du om att fröknarna bestämde vilka kompisar du skulle leka med? Vid den sista frågan fick barnen peka på bilder med glad eller ledsen gubbe se fig. 5. Det här gjorde vi för att barnen skulle få en möjlighet att uttrycka sin åsikt om det vi hade planerat och genomfört. Fig.4 Enkät angående barnens upplevelser av 5 årsgruppen. Namn Vad är bra på 5 års Vad är inte bra på 5års Hur leker vi tillsammans? Fig. 5 Hur kändes det när fröknarna bestämde vem du skulle leka med? 6
8 3) Loggbok En yrkesdagbok, som bl.a. innehåller tankar och reflektioner av arbetet på förskolan och i utbildningen. Vi har haft som uppgift under kursen, att skriva loggbok och vi har provat oss fram på olika sätt. Det utgör en bra grund för att utvärdera och utveckla sin egen kompetens, samt utveckla det pedagogiska arbetet bland barnen Vi har upptäckt det Rönnerman skriver enligt Thors Hugosson (red) 2007, Det handlar med andra ord om att få syn på sina egna tankar (sid.64). En annan kommentar kring skrivandet är att man har en källa att gå tillbaka till för att se vad som hänt tidigare med barnet/gruppen. Det utgör en bra grund för att utvärdera och utveckla sin egen kompetens, samt utveckla det pedagogiska arbetet bland barnen. 7
9 Analys Observationer När vi sammanställde de ostrukturerade observationerna kunde vi se att alla barn i gruppen tog sitt talutrymme, men vi upptäckte däremot att de enbart tycktes leka med barn från sin egen avdelning. Målet för 5 årsgruppen är bl.a. att barnen ska lära känna barn från de andra avdelningarna och vi blev mycket förvånade när vi upptäckte detta. När vi fortsatte med våra mera strukturerade observationer styrktes vi i vårt antagande. En nackdel med de ostrukturerade observationerna var att de gav oss allt för mycket information, som blev svårt att hantera. Vi upplevde också att det var svårt att hinna med att anteckna vad barnen sade, det var lättare att anteckna det som skedde. För att hinna med att registrera vad som sägs tror vi att det är lättare om man använder sig av videokamera eller bandspelare. Vi genomförde vår aktion, sedan observerade vi barnen under den fria leken då de lekte i de grupper de hade lottats in i. De första två gångerna barnen lekte i grupperna var det protester från flera av barnen, sedan verkade de flesta av barnen acceptera gruppindelningen. Vi kunde efter några veckor se att barnen också sökte sig i till barn från andra avdelningar under den fria leken ute på förskolans gård. 5-årsgruppens barn är de enda på förskolan som gör det spontant. Inga barn från 3- och 4- årsgrupperna verkar spontant söka sig till lekkamrater från andra avdelningar. Det här verkar konstigt eftersom ett av målen för grupperna är, att barnen skall få lära känna de barn som de är jämnåriga med på förskolan och vi som personal samarbetar på många plan. Intervju/enkät Intervjuerna med barnen visar på att de aktiviteter de verkar uppskatta på 5 årsgruppen är när vi går till skogen och barnen får bygga kojor, att leka ramslekar, den fria leken och att lyssna på sagor. Nära hälften av barnen svarar vet inte på frågan om vad som har varit tråkigt och en tredjedel tycker att de aktiviteter då man sitter stilla är tråkiga. Enkätundersökningen vi gjorde med glad och ledsen gubbe påvisade att endast ett barn upplevde det som tråkigt att fröknarna bestämde vem barnet skulle leka med. Några av barnen sade spontant att det hade varit bra att vi hade delat in i grupper. Barnen medverkade gärna när vi ville intervjua dem. Däremot borde vi ha varit bättre förberedda med följdfrågor av typen Vad är det som är bra/dåligt och någon fråga som hade kunnat öppna upp när vi fick svaret vet inte. Loggbok Lena har skrivit för mycket och upptäckte att det var nödvändigt stryka lite. Eva upplever att det är svårt att skriva och har skrivit mindre. Vi tycker båda att loggboken är bra, när man tar sig tid att skriva ner sina tankar och funderingar får man en möjlighet att upptäcka mönster i sitt eget och barnens beteende. Det är bra att ha ett ställe där man samlar intryck, tankar och idéer. Vi tror att det är ett verktyg som vi kommer att fortsätta att använda oss av. Vår idé är att det ska finnas en loggbok på varje avdelning, åtminstone för de yngsta barnen, där personalen skriver ner korta kommentarer om hur vi upplever att barnet har haft det under dagen. Boken kan innehålla information om måltider, vila, toalettsituation m.m. 8
10 Resultat Har barnens beteende förändrats? Personalen har kunnat stödja barnens samarbete över avdelningsgränserna genom att dela upp gruppen vid den fria leken, fördela sig bättre över hela förskolans gård vid utevistelsen och erbjuda barnen möjligheten att söka jämnåriga lekkamrater på de andra avdelningarna. Barnen i 5-årsgruppen leker nu oftare med varandra ute på förskolans gård, barn som tidigare har reagerat kraftigt på att gå till andra avdelningar, har ändrat sitt beteende och verkar tycka att det är roligt och de barn, som har haft svårt att hitta lekkamrater på den egna avdelningen har hittat nya på andra avdelningar. Reflektion Vi gjorde en liten aktion i en grupp som träffas 1,5 timme varje vecka och i den vi kunde se ett positivt resultat redan efter 3 gånger. Det känns som att vi kan förändra mycket i vårt arbets- och förhållningssätt bara genom att bli medvetna om vad som händer i gruppen. Det visar också att små förändringar i vårt förhållningssätt och i våra rutiner kan göra stor skillnad för både barn och personal. Några av barnen, som varit ensamma i sin lek har hittat jämnåriga lekkamrater med samma intressen bara genom att vi har genomfört denna aktion. Förskolans mål med de åldersindelade grupperna uppnås inte med det arbetssätt vi har för närvarande, vi anser att det är nödvändigt med en förändring. Vi vuxna kan också bli bättre som förebilder och göra det samarbete vi har synligt för barnen, genom att samarbeta oftare över avdelningsgränserna t.ex. när vi öppnar eller stänger förskolan. Vi kan också göra samarbetet tydligare för barnen genom att benämna det vi gör och samtala med barnen om det. När vi jämför med de andra åldersindelade grupperna kan vi se att de barnen fortfarande enbart leker avdelningsvis, därför ska vi visa vårt arbete för de ansvariga för 3- och 4- årsgrupperna och försöka att få dem intresserade av att genomföra samma aktion i de grupperna. Personalens förhållningssätt Personalens förhållningssätt förändrades något, framför allt vid utelek på förskolans gård, eftersom vi gjordes medvetna om vad som hände mellan barnen. Personalens fördelning förändrades. Tidigare uppehöll sig de flesta av personalen där de yngsta barnen lekte och vi litade på att vi såg och hörde vad som hände mellan barnen även om de var en bit ifrån oss. Vi samtalade om vad vi kunde göra för att vi skulle vara mera närvarande och se vad och med vem de större barnen lekte. Därefter beslöt vi oss för att fördela oss bättre vid uteleken, så att vi skulle få översikt över gården och kunna se om något barn inte var aktivt i leken. Vårt eget lärande Vi känner att det har varit mycket nyttigt att läsa den litteratur som är knuten till kursen. Det har hjälpt oss att ta fram de kunskaper vi har sedan tidigare och har öppnat ögonen för den nyare forskning som finns. Det har varit en förmån att kunna söka litteratur på arbetstid. Läroplanen är utgångspunkt för allt kvalitetsarbete i förskolan. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att kontinuerligt diskutera och reflektera över förskolans uppdrag och grundläggande läroplansfrågor (Pramling Samuelsson & Sheridan 2009 sid. 23). Det här är något som vi tyvärr ibland glömmer bort i vår dagliga verksamhet. Vi har nu lärt oss att det kan ske stora förändringar för den enskilde individen och för gruppen, bara genom en liten förändring i vårt arbetssätt. Genom att ha ett gemensamt projekt har vi fått utbyta tankar och idéer och det har gjort arbetet intressant och stimulerande. 9
11 Vi skulle också vilja utveckla arbetet med barnens delaktighet på det sätt som beskrivs av Pramling Samuelsson & Sheridan (2009) Hur kan jag som lärare se att barnen är: delaktiga i de teman man arbetar med? delaktiga i samlingen? delaktiga i att välja vad de vill göra?... ( sid ) Vi stödjer helt deras resonemang om att man som lärare kanske bör ändra både på rutiner och arbetssätt för att göra barnen mer delaktiga. Därför väljer vi ut några av punkterna, för att inte göra arbetet för stort innan vi har fått rutiner för vårt förändringsarbete. Det är bra att vi har fått upp ögonen för aktionsforskning som metod, vi hade inte hittat den här arbetsformen utan utbildningen. I fortsättningen kommer vi att använda oss av aktionsforskning som metod för att driva vårt förbättrings- och kvalitetssäkringsarbete på förskolan vidare, eftersom det är en metod som har visat sig fungera bra i vår verksamhet. 10
12 Litteraturlista Boxholms kommun (2008). Kvalitetsredovisning. Boxholm Holmlund, Kerstin (2004) (red). Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlitteratur Johansson, Eva (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber Pramling Samuelsson Ingrid & Sheridan Sonja (2009) Barns lärande- fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm:Liber Rönnerman, Karin ( ). Att studera aktionerna med hjälp av verktyg. Kisa: Kompendium från föreläsning Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Thors Hugosson, Christina (2003) (red). Värdera och utvärdera. Pedagogiska magasinets Skriftserie Nr. 2. Stockholm: Lärarförbundets förlag (48-60). 11
Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson
Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...
Läs merKompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet
Institutionen för pedagogik och didaktik Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Anna Bratz Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll
Läs merLärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merErsnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merHammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA
2015-06-22 KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA Område/förskola/arbetslag: Ansvarig förskolechef: Klippans förskola, Bredaryd Evelina Josefsson 1 Sammanfattande bedömning Max 1 A4-sida. Rektors/arbetslagets
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;
Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1 Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merSammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merLikabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem
1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merArbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN HÖSTEN 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merTreklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogiska ombud,
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merNyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 5 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen. Vår vision Alla i förskolan,
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merLokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola
Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels
Läs merElenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229
Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24
Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merBJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan
BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9
Läs merSkörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merBo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merI BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009
I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 FÖRSKOLA - SÖDER Biet Fasanen Sörgården 2015-01-30 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 6 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen... 6 Förskolan
Läs merMål & Aktivitetsplan 2015 2016. Förskolor Sturefors
Mål & Aktivitetsplan 2015 2016 Förskolan Lingonvägen En förskola för alla där kunskap och människor växer Målområde Vad/hur När Uppföljning/Utvärdering 2.1 Normer och värden - Jämställdhet och genus Förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merHaga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan
Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs mer