Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
|
|
- Berit Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Vår frågeställning är: Måldokument Läroplan för förskolan: Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna Process Verktyg som vi använde oss av Plats- och lokalobservationer Lekobservationer Barnintervjuer Aktioner Analys Sammanställning av Plats- och lokalobservationer Analys av plats- och lokalobservationer Analys av lekobservationer Sammanställning av barnintervjuer Analys av barnintervju Resultat Reflektion Barnens reflektioner Våra reflektioner Referenslista...10 Bilagor...11 Bilaga
3 1 Förutsättningar Bäckgårdens förskola i Kisa är en kommunal förskola med två avdelningar. Minimalen har 17 barn 1-3 år och Humlan som vi arbetar på har 28 barn 3-5 år. Vi är fem pedagoger på Humlan som delar på tre heltidstjänster. Hösten 2004 flyttade vi in i Bäckskolans lokaler och fick då en liten utegård. Gården består till stor del av gräs, buskar och stora träd. Vi har inrett gården med ett förråd, sandlådor, stenar, klätterträd och slänggungor. Lekmaterialet är mycket kreativt med pallar, bräder, däck, tegelstenar mm. Med tiden har barngrupperna blivit större och behovet av en större utegård har ökat. Sommaren 2008 fick vi en del av skolgården till vårt förfogande som mest består av asfalt. Barnen kallar den gamla gården för Minimalengården och den nya för Humlangården. Vi på Humlan arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt som utgår från barnsynen det kompetenta barnet. Det innebär som vuxen att man visar barnet stor respekt, är lyhörd för barnens erfarenheter och tankar samt utgår från vad barn kan. Man talar också om tre pedagoger: den vuxne, barnet och rummet. Miljön och förhållningssättet till barnen och varandra är något som du som pedagog ständigt behöver ompröva. Utifrån detta arbetssätt har vi fått en väl fungerande och stimulerande inomhusmiljö där vi bl.a. har skapat rum i rummen. I och med att Kinda kommun erbjöd oss förskollärare att gå kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning fick vi tillfälle att diskutera olika utvecklingsområden. Vi har länge i arbetslaget diskuterat hur vi kan utveckla Humlangården men har inte kommit fram till något konkret. Genom vår tankekarta kom vi fram till att det var vår lärande utemiljö som kändes mest aktuellt som förbättringsområde (bilaga 1). Det är då viktigt för oss att föra över rum i rummet pedagogiken och att inbjuda barnen att delta och påverka i utformningen av Humlangården. 1.1 Vår frågeställning är: Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? 1.2 Måldokument I vårt arbete med att utveckla Humlangården vill vi speciellt lyfta dessa måldokument: Läroplan för förskolan: Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärande samt att ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö-98, sid.12). 3
4 1.2.2 Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna För att kunna nå målet för barnens Delaktighet/Inflytande måste vi som vuxna vara flexibla och ge barnet inflytande i verksamheten. Och för att nå målet Kunskapsutveckling/Lärande miljö och Pedagogiskt arbete måste vi som vuxna erbjuda en stimulerande inne- och utemiljö som inspirerar till lek och lärande. 2 Process Syftet med vår Aktionsforskning var att vi ville utveckla vår Humlangård och att vi ville utgå från barnens lek och behov. För att kartlägga hur gården utnyttjades valde vi att göra Platsoch lokalobservationer före och efter Aktionerna. Vi gjorde lekobservationer för att kunna ta tillvara barnens lekar och intressen i utvecklingen av Humlangården. För att få fram barnens tyckande och tankar om vår utemiljö valde vi att intervjua barnen. 2.1 Verktyg som vi använde oss av Plats- och lokalobservationer Vårt syfte med den här observationen var att se om det blev någon förändring av var barnen valde att vara på gården före och efter Aktionerna. Så här gjorde vi: Ritade en skiss över hela vår utegård. (se bil.?) Gav varje barn en initial. En observatör gick runt under den fria leken och noterade var barnen befann sig genom att anteckna initialerna på skissen. Vi gjorde om observationen var fyrtiofemtionde minut 2 gånger. Vi använde olika färgpennor för varje gång. Skrev klockslag vilken observationsomgång markeringen gällde. Vi gjorde den här observationen före och efter Aktionerna Lekobservationer I Lpfö 98 (1998 s.9) står det att barnen i förskolan skall ha tillgång till en miljö som utmanar dem samtidigt som den aktiverar och manar till lek. Vidare poängteras att den pedagogiska verksamheten ska locka fram nyfikenheten och upptäckarlusten hos barnen så att de kan utveckla sin lek och sina aktiviteter (sid.12). Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98, 1998 s.9) Vi valde att göra olika observationer av barnen för att lyfta den fria leken ute. För att vi skulle kunna välja ut rätt aktion som tillgodo såg barnens behov, ville vi se om det fanns några intressen och lekar som barnen gärna återkom till. 4
5 Så här gjorde vi: Bilddokumentationer av barnens utelek Loggbok Lekobservationer Barnintervjuer Om vi lyssnar på vad barnen behöver och intresserar sig för och använder det som utgångspunkt när vi formar miljön ger vi dem möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen miljö. Åberg & Lenz Taguchi (2005 s.33) Efter som vi arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt är det viktigt för oss att barnen är delaktiga i förändringarna av vår utemiljö. För att ta reda på vad barnen tyckte om vår utegård ställde vi dessa frågor. Vad tycker du om att leka ute på gården? Var någonstans på gården är det roligast att leka? Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Så här gick intervjuerna till: På föräldramötet tidigare under hösten informerade vi föräldrarna om att vi skulle intervjua några barn i samband med vår aktionsforskning. Intervjuerna gjordes före aktionerna Vi intervjuade 16 stycken 5-åringar som bestod av 10 flickor och 6 pojkar. En och samma person genomförde och dokumenterade alla intervjuerna skriftligt. Barnen intervjuades en och en i ett enskilt rum. Vi sammanställde intervjuerna. 2.2 Aktioner Genom lekobservationer och bilddokumentationer kunde vi se att en grupp barn ofta återkom till Hästlekar. Platsen de valde är väldigt nära gungor, klätterträd och byggtorget, det gjorde att det ibland uppstod konflikter med andra barns lekar. För att den leken skulle få plats och ha en möjlighet att utvecklas gav vi förslaget att flytta leken till Humlangården. Barnen tyckte det var en bra ide och ville genast välja ut en ny plats. På den nya platsen gjorde vi i ordning ett enkelt stall med cykelkorgar som krubbor och krokar på väggen till att hänga tyglar och träns på. Några barn tillverkade egna sadlar av tyg och målade även hopphinder gjorda av tjock rundstav. Vi köpte in lite ryktsaker och gjorde i ordning en hink som de förvaras i och vi har även fått låna två riktiga ridhjälmar. En andra aktion vi gjort på Humlangården är en hinderbana med bildäck och plankor. Tillsammans med barnen grävde ner bildäck stående i gräset och lade plankor på marken för att balansera på. 5
6 3 Analys 3.1 Sammanställning av Plats- och lokalobservationer September 2009 Före aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn summa: 8 summa: 27 November 2009 Efter aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn summa: 17 Summa: Analys av plats- och lokalobservationer I tabellerna kan man tydligt se att det har skett en förändring av var barnen väljer att leka på vår utegård. Vid första observationstillfället i september kan vi se att barnen utnyttjade Minimalen gården mer än Humlangården. I november efter våra aktioner ser vi en jämnare fördelning av barnantalet på hela vår utegård. Några tankar som vi fick kring detta verktyg var bl.a. att det kändes nästan för enkelt att bara gå runt och sätta kryss på observationsschemat. Inte förrän vi sammanställde resultaten med tabellerna såg vi att detta var ett mycket bra verktyg för att få fram ett tydligt resultat av det vi ville ha svar på. Holmlund och Rönnerman anser att systematiska observationer där personalen försöker att med olika metoder och så objektivt som möjligt teckna ned vad som händer så väl i gruppen som med enskilda barn är garantier för att verksamheten inte blir godtycklig. Vårt resultat av observationerna kan vi använda oss av för att kvalitetssäkra vår verksamhet. 3.2 Analys av lekobservationer Efter de första observationerna såg vi att det fanns två lekar som åter kom flera gånger. Den ena leken var Hästlek där det oftast var flickor som deltog. Den andra leken var Fordonslek med cyklarna och i den leken var det flest pojkar. Vi bestämde oss för att fokusera på flickornas hästlek i våra aktioner. Observationerna och bilddokumentationen som vi gjorde under och efter aktionen visar att Hästleken på Humlangåden utvecklades genom att: Fler barn deltog flera barn blev intresserade och ville vara med. Större lekutrymme genom att hästleken flyttades till Humlangården. Mer engagerade och aktiva barn 6
7 Enligt Cato R. P Björndal (2005) är observation en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse och för att kunna lägga situationen till rätta för ett så bra lärande som möjligt. Genom observationerna kunde vi verkligen se vilka lekar barnen intresserade sig för och återkom till vid flera tillfällen. Genom vårt deltagande där vi lyssnade på och bekräftade barnens intresse gav vi barnen möjlighet att påverka hur miljön på Humlangården utvecklades genom deras lek. När vi gav ett värde åt barnens tankar och förslag växte barnen och blev mer engagerade och aktiva. Våra observationer med fokus på vad barnen gjorde och hur de använde miljön blev utgångspunkt för hur vi utvecklade Humlangården. 3.3 Sammanställning av barnintervjuer 16 stycken 5-åringar blev intervjuade, några barn gav flera svar på frågorna. Vad tycker du om att leka ute på gården? Lek barn Cykla 12 Sandlådan 8 Gungorna 8 Buskarna 3 Tafattlekar 3 Hästlek 3 Bygglek 1 Barda 1 Plocka blommor 1 Tabellen visar att cyklingen är mest populär bland barnen. Sandlådorna och gungorna är också aktiviteter som barnen har svarat att de gärna väljer att leka ute på gården. Var någonstans är det roligast att leka? Plats Barn Minimalengården 15 Humlangården 1 Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Vi fick många fantasifulla förslag ex. vattenrutschkana och uteleksrobotar. Flera barn önskade flera gungor och mer material att bygga med. Två av barnen kunde inte komma på något de ville ändra på. 7
8 3.3.1 Analys av barnintervju De två första frågorna verkade barnen tycka vara lätta att svara på för barnen behövde inte fundera länge utan svarade snabbt. Däremot den tredje frågan var lite svårare att svara på, mycket funderande. Efter de två första intervjuerna av barnen fick jag tänka om för barnen gav förslag på förändringar på Minimalengården men det var ju inte syftet utan vi ville ha förslag på förändringar på Humlangården. Då gjorde jag en följdfråga Finns det något på Humlangården som du skulle vilja ändra på eller göra något nytt? Det var roligt och intressant att intervjua barnen. Det svåra var att förhålla sig så neutral som möjligt så att barnen svarade som de själva tyckte och inte vad de trodde att jag ville de skulle svara. Holmlund och Rönnerman menar att samtalen gör det möjligt för oss att inta barnets/barnens perspektiv. När vi inte kan observera barns handlingar, tankar, föreställningar och känslor måste vi alltså fråga om detta, det vill säga samtala med dem eller intervjua dem. 4 Resultat Svaret på vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? Genom att: * Vi som pedagoger tillfört mer kreativ material har vi inspirerat barnen att utveckla sin fria lek. * Vi har lyssnat på barnen och inbjudit barnen att vara delaktiga av utformningen av Humlangården samt att bekräftat dem i deras lek. * Vi varit engagerade och närvarande pedagoger har vi utvecklat Humlangården och främjat den fria leken. 5 Reflektion 5.1 Barnens reflektioner Utifrån bilddokumentationen av våra aktioner valde vi ut de barn som deltagit under aktionerna och hade ett samtal i grupp om vad som hade hänt på Humlangården. Gruppen bestod av sju flickor och två pedagoger. En pedagog var samtalsledare och den andra var observatör och dokumenterade samtalet. Vi hade bilddokumentationen som underlag för samtalet för att hjälpa barnen återkoppla till aktionerna. Genom att lyssna på barnens reflektioner kring bilderna kunde vi använda oss av barnens tankar som utgångs punkt för hur vi skulle gå vidare i arbetet med stallet. Vi upplevde att barnen kände sig bekräftade i det här arbetet för att de var mycket entusiastiska och positiva i samtalet. Under samtalet framgick det att barnen var intresserade av olika roller i aktionen. Bara ett barn var intresserat av byggprocessen medan de andra både var intresserade av byggandet och leken. 8
9 5.2 Våra reflektioner Genom vårt deltagande i kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har vi utvecklat vårt sätt att analysera och reflektera över vår verksamhet mer ingående än tidigare och detta medför en känsla av kvalitetssäkring för oss. Genom att vi lärts oss använda de olika verktygen har vi fått fram mer konkret fakta för att därifrån kunna gå vidare och utveckla verksamheten. Processen med det här arbetet har ibland varit svårt men mycket givande och roligt. Det svåra för oss har varit att föra loggbok, delvis tror vi att det beror på att vi nästan inte har någon barnfri tid. Det är också ett ovant verktyg för oss att använda. Vi är mer vana att använda bilddokumentation för att minnas processer. Vi ångrar nu i efterhand att vi inte kämpade på att föra loggbok för att då hade vi nog haft det lättare att analysera och tolka processen. För syftet med loggbokskrivandet säger Björndal är att genom en skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett. Men han tar också upp dilemmat med att det kan vara ont om tid över till skriftlig reflektion. Att följa processen utifrån vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek har gett oss insikt om att det är viktigare med engagerade och delaktiga pedagoger än att man måste ha dyra och kostbara projekt för att kunna utveckla en lärande miljö. Varför vi inte tidigare har utvecklat Humlangården kan bero på att vi som vuxna ofta vill göra så stora projekt av allting. Inte förrän vi lyssnade på barnens behov och intresse upptäckte vi att vi kan förändra miljön med små medel för att främja barnens fria lek. I Rigmor Lindös bok Det tidiga språkbadet kan vi läsa Det är inte självklart vad som är lek, men ändå är forskare och pedagoger överens om att leken är förskolebarnets viktigaste kunskapsform. Det flesta barnforskare hävdar i dag att leken har stor betydelse för barnets allsidiga utveckling. Det gäller motoriken, fantasin, kreativiteten, identiteten, den intellektuella och kognitiva utvecklingen, språket och de sociala färdigheterna (2009,sid.110). Fortsättning? Genom aktionsforskningen har vi fått djupare insikt om vårt eget lärande och hur viktigt det är att tolka och analysera för att kunna utvecklas och gå vidare. Vi vill fortsätta utveckla Humlangården och användandet av de olika verktygen planera, agera, observera, reflektera i aktionsforskningens spiral hjälper oss att förstå hela processen. Den ska ju fortlöpa utan slut och nya frågor ska uppträda och vi tror att vi har förstått det förhållningssättet nu. Det vore intressant ur ett genusperspektiv att inspirera pojkarna till att utveckla sin fordonslek vidare. För att inte aktionsforskningen ska stanna upp tror vi att det är viktigt med en fortsättning med t.ex. en form av nätverk där vi som gått aktionsforskningen har möjlighet att träffas för att diskutera, reflektera och stötta varandra över denna metod. Avslutningsvis håller vi med Rönnerman då hon (2000, s 64) skriver att kompetensutveckling genom aktionsforskning leder till en ökad medvetenhet om yrkesrollen, respekt för barnets kunskaper, kunskaper om förändringsarbete och dokumentation. 9
10 6 Referenslista Björndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Kinda kommun. Lokal arbetsplan för Förskolorna i Kisa Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Poland, Pozkal: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD- rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Västerås: CE Fritzes AB. Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber 10
11 Bilagor Bilaga 1 Delaktighet och inflytande Hälsa Matte Fri lek Lärande utemiljö Genus Språk Kreativitet Tankekarta 11
Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson
Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merBarnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merLokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLokala arbetsplan 2014-2015
Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av
Läs merFörskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merVandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs mer2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan
2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merVargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merVerksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad 2014-09-07
Verksamhetsplan för Förskolan Kluringen Reviderad 2014-09-07 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Vår vision...3 Vår verksamhetsidé...3 Förskolan Kluringens prioriterade målområden... 4 Barnen...
Läs merKvalitetsredovisning för Förskolan Lilla jag läsåret 2011-2012
Kvalitetsredovisning Förskolan Lilla Jag Läsåret 2011-2012 1 Kvalitetsredovisning för Förskolan Lilla jag läsåret 2011-2012 Inledning Förskolan Lilla jag startade den 15 augusti 2011. Höstterminen blev
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merLokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merArbetsplan Skärsätra Förskola
Arbetsplan Skärsätra Förskola Vi som arbetar på Skärsätra förskola Biet Helena Jensen Cicci Edin Sländan Eivor Pada Anna Furuvik Marita Eriksson Fjärilen Carin Stålhandske Maija Eriksson Sandra Jadesköld
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merArbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merÖnnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.
Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merGuldmedens Förskola. Lokal arbetsplan
Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen
Läs merPedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola
Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Kanehalls förskola är en plats för lek, lärande och utforskande där barnens behov och intressen styr verksamheten. En förskola som är mer bortalik än
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merHallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15
Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merKvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merKvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola
Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper
Läs merArbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merGRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola
GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merBlästad friförskolor 2010/11
Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning
Läs merNormer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Läs merUtvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015
Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
Läs merArbetsplan för Västra Bodarna fritidshem
150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merErsnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merArbetsplan 2014/Förskola
Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden
Läs merArbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14
Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merVår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs mer