Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Transkript

1 Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund

2 Pedagogista? Planera, starta, driva och sammanställa tema/projekt. Ställa frågor som leder till reflektion Leda samtal hålla fokus Utmana What if? Ögon utifrån Koppla teori/praktik Spindeln i nätet Synliggöra läroprocesser Struktur organisation Identifiera frågeställningar Värdebärare Se sammanhang

3 Första träffen Arbetslag och jag träffades tillsammans med våra chefer. Positiva och vill verkligen vara med. Utveckla sin verksamhet och jobba med projekt över hela dagen. Träffas, varannan vecka, tisdag ca 1,5-2 tim. Vi bestämde att vi ska mötas kring någon litteratur / teoretiskt. Till nästa träff : Vi förbereder oss på våra tankar kring projekt och projektinriktat förhållningssätt.

4 First-class och gemensam ikon. Gruppkontrakt: Hur ska våra samtal vara? Olika tankar kring projekt.

5 Hur? Organisationen - tid Hur får vi projektet i lekmiljöerna så att barnen kan jobba under hela dagen? Hur vi skulle kunna förbereda oss nu i vår. Att läsa lyssnandets pedagogik något att mötas kring. Barnens projekt.

6 Hösten: Organisationsförändring/arbetslaget förändras Lyssnandets pedagogik Hur är en fungerande miljö? Varför är ateljén den bäst fungerande miljön?

7 Utmaningen blev att använda våra och barnens lärdomar kring ateljén i andra miljöer. Hur kan vi tänka då? Vi tittar på miljöer utifrån några frågeställningar: Observationer

8 Pedagogernas reflektioner kring byggen Fråga barnen Delaktiga barn Intressant och spännande. Vad är aktuellt i barngruppen? Grundmaterial - spännande och fantasifullt som barnen inte har hemma. Återbruksmaterial Mötesplatser rum i rummet. Pedagogerna: observera och dokumentera barnens byggande.

9 Byggrum

10 När det finns ett rikare byggmaterial

11

12 Hur får ni föräldrarna delaktiga? Vi har anslagstavlor där vi sätter upp dokumentationer med barnens tankar i olika språk. Men vi behöver bli mera medvetna i dokumentationen med vad vi sätter upp. Barnens intressen ska synas. Barnen ska kunna se varandras dokumentationer och arbeten. Föräldrarna blir delaktiga genom dokumentationen, barnens berättelser. Att det syns när det kommer upp nytt.

13 Pedagogerna fick några funderingar. Hur blir barnen huvudpersoner i sina liv? Vilket inflytande ger vi barnen? Under dagen? I det vi gör? I organisationen? Hur organiserar vi dagen så att barnen kan utforska sina intressen? Vilka olika språk erbjuder vi? När finns de tillgängliga? Hur möter vi barnen? Vilka olika möten erbjuder vi?

14 Mina tankar Start av projektet: Hur blir miljöerna intressanta för barnen? En process Lyfta in ett projekt kring något i miljöerna. Organisation miljö projekt hör ihop.

15 Olika byggen

16

17 Jag citerar Ebba Theorell i boken OM världen och omvärlden: Det är viktigt att arbeta i parallella spår att både försöka utveckla miljön på en avdelning och samtidigt skapa kontexter för barnen. Barnen finns hela tiden framför oss och de väntar på att bli utmanade.

18 Pedagogerna ser barnens intresse av: Vandrandepinne

19 Vandrandepinne

20

21 Pedagogerna ser barnens intresse..

22 Barnens funderingar kring vandrandepinnar

23 Vandrandepinnar utforskas i olika miljöer utifrån barnens tankar bl.a. hur den ser ut och hur den lever..

24

25 Barnen undrar om den äter äpple. Vi provar.

26 Utforskande med ett annat uttrycksmedel, målning, i ateljén.

27 Målningar av vandrandepinnar Fanns i hallen så att föräldrar ska se vad barnen är intresserade av just nu. Barnen kan även se varandras tankar.

28 Barnens berättelse om vandrandepinnar.

29

30

31 .

32

33 .

34

35 Att skärpa ögat och se detaljer.

36

37 Vi byggde en Vandrandepinne tillsammans.

38

39 Olika språk möts mer och mer

40 Vilka förändringar har vi gjort i miljön och hur har de påverkat projektet? Ateljén Barnen har fått arbeta i ateljén med sina tankar om hur vandrandepinnar ser ut, utifrån fantasi tillsammans med andra barn så de kan ta idéer av varandra under arbetets gång. Pedagogerna kan använda barnens tankar och reflektioner till att erbjuda och iordningställa andra miljöer och andra verktyg och möten kring vandrandepinnar. När barnen arbetar och skapar estetisk öppnas nya vägar till att hitta samband i relation till omvärlden. Barnen sätter sig i relation till vandrandepinnar och sig själv. Vi lär genom att göra enligt Vygotskij och vi tar hjälp av fiffiga kompisar och lånar idéer så vi kan genom att imitera andra.

41 Ett nytt språk: Vandrandepinnar i lera och möte med lera

42 -Det här är ett löv som vandrandepinnen ska äta.

43 -Det här är barnet.

44 Pedagogernas reflektioner: Arbetsro och miljöerna börjar att fungera och rutinerna. Nu börjar de andra avdelningarna bli intresserade av vad vi håller på med.vi behöver få med dem det är en process och de behöver komma med. Vi bestämde att jag skulle komma och prata om projekterande och berätta om möten. Nu har jag fått insikten, nu börjar jag förstå att vi jobbar med miljöer, organisation och projekt samtidigt. Vandrandepinnarna hjälper oss att utmana i miljöerna.

45 Vilka olika språk har barnen tillgång till: Ateljé: färg, lera, rita, återbruk (konstruktion) Bygg och konstruktion Sand Vatten Sång, dans Rollek

46 -Jag gör en vandrandepinnebäbis fin och vacker då klädde jag den så här!

47 Vandrandepinnefamilj som är på en djurgård med en skötare.

48

49 Barnen har hittat en vandrandepinne i skogen!

50 Vi tar den till förskolan! Hur kan vi bygga en stor?

51 Benen ska vara brunorange tycker barnen. - Kolla man kan se skelettet.

52 Kroppen har en speciell grön färg. Barnen blandar, provar sig fram och kontrollerar på staffliet tills de blir nöjda.

53

54 Lite svart med lite glittrigt på det svarta, det blir jättefint. En pojke blir inbjuden att hjälpa till. Nu är den snart färdig vi ska bara glittra lite mer här.

55 -Vad gör du? -Jag ska göra en bäbisvandrandepinne.han ska sitta där bak på ryggen.

56

57 -Vart hade du tänkt sätta den? - På det gröna så klart. - Ja, det var en bra idé. Jag ska också ta en.

58 - Vandrandepinnar har jättesmå ögon. - Också har de nå slags fötter av nå slag.

59 Koppling till litteratur/teori. Citat från Vygotskij i praktiken: En stor del av lärande handlar om att göra lärande, att vara engagerad i läraktiviteter, att utveckla färdigheter och därför ar det viktigt att underlätta detta görande genom bruk av hjälpmedel. Allt det som såsmåningom finns i huvudet har tidigare varit yttre aktiviteter tillsammans med andra och med hjälp av verktyg.

60 OH en ny mötesplats

61

62 Förstorar och tittar på hur det blev.

63 Ja!

64 Bygga och förstora. Hur fungerar OH:n?

65 Nu är bilden/skuggan högt upp.

66 Verktyg för att kunna observera och reflektera över barnens och vårt lärande. Vi har använt oss av de verktyg som har funnits tillgängliga i kommunen bl.a. Observationsprotokoll/reflektionsprotokoll Reflektionsfrågor Foto Tid till reflektion

67 Vad har det tillfört att möta en pedagogista? Pedagogerna: Arbetet har blivit lustfyllt! Vi har fått verktyg som gynnat barnen. Vi har fått ett nyfiket, utforskande förhållningssätt där vi lyssnar på barnen i våra möten. Barnen får prova och kan vara självständiga. Vi har fått en ökad medvetenhet och kan sätta ord på det vi gör och hur vi tänker kring vår verksamhet. Barn och pedagoger har fått arbetsro och arbetsglädje. Våra miljöer fungerar som tredje pedagogen och pedagogerna får tid till att delta, observera och dokumentera. Det har berikat oss när vi fått tid till att reflektera. Vi har fått ökad kunskap teori/praktik. Barnen: Vad mycket roliga saker det händer här nu! Nu är det ateljé överallt. Barnen kommer igång direkt på morgon och kan arbeta under hela dagen.