Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Transkript

1 Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren Utvecklingsledare Förskolorna Prästkragen, Tjädern och Skruvlådan Siv Holm Utvecklingsledare Förskolorna Violen och Talgoxen Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Förskolan Prästkragen

2 Datum: Utv.ledare Anette Aspgren 2

3 Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning Presentation av enheten Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 4 3. Kunskaper och färdigheter Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning 7 4. Kompetensutveckling Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning 9 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Likabehandlingsplanen 6. Delaktighet/Inflytande Måluppfyllelse Resultat Analys Fortsättning Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 11 3

4 Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är beläget centralt i Avesta men med närhet till skog och grönområden. Förskolan är en byggnad med fyra hemvister, två för yngre barn och två för syskonbarn. Två av hemvisterna är i behov av upprustning som väntas komma igång under våren Runt förskolan finns en stor och inspirerande gård att leka på. Förskolan Prästkragen har totalt 74 barn fördelat på åldrarna, se nedan. 1-2 år 3-5 år flickor pojkar Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal heltidstjänster Tjänstgöring 09/10 Utvecklingsledare 1 Förskollärare 8 Barnskötare 6 Resursperson, vikarie Barnskötare 1 18 tim/v Mångfald på förskolan finns idag representerat med 18 barn. Ngt annat hemspråk än svenska finns på alla hemvisterna. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Utveckla pedagogiska rum både ute och inne utifrån barnens behov och intressen Arbeta med kärnprocessen Genusarbete Arbetet kring flerspråkiga barn Synliggöra verksamhetidén som gäller Avesta kommuns förskolor Investering i tyst miljö som innebär nya bord i Tapiflex akustik och åtgärder utifrån skyddsrond/buller Likabehandlingsplan SKOLPLANEN Förskolan (Skolplanen har varit ett aktuellt dokument för verksamhetsutvecklingen) Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås 4

5 Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka utvecklingsområden som bör fokuseras på. I huvudsak bygger den på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering. Utvecklingsledaren har tillsammans med pedagogrepresentanter från förskolan arbetat fram denna kvalitetsredovisning Underlag har varit planeringar, utvärderingar, utvecklingsamtal med barn, föräldrar, personal, utvecklingsplan för personal, Lpfö samt skolplanen Föräldraenkät har genomförts Information av Johanna Johansson Kvalitetsredovisningen har varit ute på remiss så alla pedagoger har haft möjlighet att lämna synpunkter. Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka utvecklingsområden som bör fokuseras på. I huvudsak bygger den på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering. 3. Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att 3.1 Måluppfyllelse lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Alla i arbetslaget utgår från barnets erfarenhet och utvecklingsnivå och vägleder och stimulerar lärandet. Arbetssättet genomsyras av en medvetenhet om hur barn lär och utvecklas Samspelet mellan barn och vuxna präglas av glädje och generositet 5

6 Barnet stimuleras till kommunikation och inspirerar varandra till lärande. Förskolan har utvecklat pedagogiska rum med en inbjudande och utforskande miljö utifrån barnets intressen och behov Verksamheten har ett rikt och varierat innehåll där barnet ges möjlighet att använda många olika uttrycksformer och där leken får stort utrymme Pedagogerna skapar engagemang, lust och självtillit hos barnet i verksamheten Språkutveckling har skett genom att pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk samt att det förs en dialog med barnet i alla vardagliga situationer Pedagogerna uppmuntrar barnen att samtala med varandra och därigenom finna glädje och förstå nyttan med att söka kunskap Vi dokumenterar barnets lärande tillsammans med barnet 3.2 Resultat lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov När det skapas tillåtande miljöer utvecklar barnet sin lust och nyfikenhet att lära mer Vetgiriga, frimodiga och kunskapssökande barn som vågar anta nya utmaningar och därigenom får en starkare självkänsla Vi har regelbundna och återkommande samtal med föräldrar om barnets intresse och behov. Pedagogerna får då föräldrarnas mandat och de i sin tur känner sig delaktiga och nöjda. Genom arbetet med portfolio ger vi barnet möjlighet att själv förstå och reflektera över sin utveckling och sitt lärande 3.3 Analys lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Utifrån föräldrasamtal, barnintervjuer och observationer har pedagogerna utformat de pedagogiska rummen Eftersom vi har dagliga samtal och möten med föräldrar och barn kan de pedagogiska rummen förändras efter barnens behov och intressen 6

7 Genom att barnet utvecklas och söker nya utmaningar är pedagogerna lyhörda för att skapa nya miljöer Genom pedagogernas dagliga samtal och reflektioner kring verksamhetsidén skapas ett gemensamt förhållningssätt i alla möten under dagen Pedagogerna skapar tid och utrymme för barnet genom spontana och styrda gruppindelningar, valstunder mm och därmed får barnet möjlighet att utvecklas och lära i sin egen takt. När vi använder experimentlådor, NTA-lådor och annat material som stimulerar språk och matematik väcker vi barnets nyfikenhet och lust att lära Pedagogerna använder tillsammans med barnet portfolio som dokumentationsmodell för att synliggöra barnets utveckling och lärande. 3.4 Fortsättning lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språkoch kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Vi fortsätter att levandegöra Pedagogiska deklarationen och samtala kring det gemensamma förhållningssättet i alla möten som sker under dagen Utveckla arbetet med portfolio Utveckla våra pedagogiska miljöer ute och inne Tillsammans med grundskolan ta fram handlingsplan för matematik i förskolan och grundskolans yngre barn Ta fram handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen 7

8 4. Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska 4.1 Måluppfyllelse ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Fortbildningsdag i IKT i november Återkommande IKT-dropin Pedagogiskt forum med fokus på pedagogiska uterummet NTA-träff Genusnätverk Genusföreläsning Under våren startas en ICDP-utbildning om vägledande samspel för nyckelpersoner som representerar arbetslagen Studiebesök i Fagersta om utevila och rotation Fortbildning och nätverk för hälsoinspiratörerna som inspirerar och motiverar kollegor till friskvård och god hälsa BHT-möten där personalen fått stöd och råd och möjlighet till pedagogiska samtal kring barn med särskilda behov av specialpedagog Irene Björklin och Yvonne Nygård Nätverksträffar för bokansvarig, ekonomi, samverkan, nyckelpersoner 4.2 Resultat ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Pedagogerna har utvecklat portfolioarbetet Matematikföreläsningen och matematikcirkel blev inställd och därmed har vi inte haft förutsättningarna att nå målet i skolplanen Organiserat information i personalrum och arbetsrum från alla möten och träffar så att det är lätt att ta del av informationen Dataanvändandet har ökat både i verksamheten med barnen och som information och kunskapskälla. Varje hemvist har gjort en målplan för sitt genusarbete 4.3 Analys ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Intresse och kunskap i data och IT har ökat hos alla pedagoger tack vare IKT-dagen och dropin Byte av representanter i genusnätverket för att sprida kunskap och nå ut till flera pedagoger Det har varit för lite tid för pedagogerna att delge övriga kollegor information från olika nätverk och utbildningar Nätverksträffarna påverkar ibland verksamheten negativt genom att det kan bli kort med personal och olika vikarier, upplevs som splittrad verksamhet 4.4 Fortsättning ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå 8

9 Till hösten kommer min på varje APT att ges till reflektion, information från utbildningar, nätverksträffar och innehålla arbete med handlingsplaner, kvalitetsredovisning, fokus på pedagogiska samtal, arbetsmiljö o hälsa Det finns ett stort behov av fortbildning kring mångfald och flerspråkiga barn och det är en viktig del av verksamheten att arbeta med och utveckla. Vi kommer att se över organisationen kring våra nätverksträffar och möten Följa upp de individuella kompetensutvecklingsplanerna 9

10 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att 5.1 Måluppfyllelse varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Pedagogerna ansvarar för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda samt att varje barn känner sitt egenvärde oavsett kön och etnisk tillhörighet Alla på vår förskola ansvarar för att ett demokratiskt arbetssätt tillämpas där barnen aktivt deltar Göra barnen uppmärksamma på att människor har olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlingar. Pedagogerna ansvarar, tillsammans med barnen, för att det utvecklas goda normer för samvaron i den egna barngruppen Tillsammans med vårdnadshavare ha en dialog om vardagliga situationer och om regler och förhållningssätt på förskolan Pedagogerna är medvetna om att genusarbetet är en process där man har ett medvetet förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten I arbetet med pedagogiska rum får alla barn samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utifrån ett genusperspektiv 5.2 Resultat varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Medvetna, trygga, kreativa, självständiga, lyhörda och omtänksamma barn som vågar anta nya utmaningar Barnen respekterar varandras likheter och olikheter, och utvecklar ständigt sin sociala kompetens Trygga och nöjda föräldrar som uppskattar pedagogernas arbete och ger dem mandat. Varje hemvist har gjort en målplan för sitt genusarbete 5.3 Analys varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Genom observationer, barnintervjuer och samtal känner barnen sig sedda, respekterade och lyssnade på Genom pedagogernas reflektioner och utvärderingar anpassas verksamheten utifrån barnets behov Genom att pedagogerna deltar i ett genusnätverk utvecklas intresset för ett medvetet förhållningssätt 10

11 5.4 Fortsättning varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Fortsätta utveckla pedagogiska rum med fokus på uterummet och genusarbetet Samarbete med föräldrar kring uterummet Pedagogiska deklarationen ligger som grund för vårt fortsatta arbete 5.5 Likabehandlingsplanen Arbetet med Likabehandlingsplanen fortsätter och beräknas vara klart i slutet av juni 11

12 6. Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter 6.1 Måluppfyllelse att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Barnen ges möjlighet att delta i processen att utveckla pedagogiska miljöer Medvetna pedagoger som lyssnar på barnen i alla situationer Barnen tar ansvar för sina egna handlingar både positiva och negativa Få en förståelse att det är tillåtet att misslyckas och känna glädje över att lyckas Barnen ges möjlighet att uttrycka sig med alla sina språk Alla känner sig inkluderade i gruppen Vårdnadshavare känner sig delaktiga i barnets dag på förskolan 6.2 Resultat att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Barnen vågar uttrycka sina önskemål och funderingar Självständiga barn som vågar prova på nya saker och tar för sig Barnen lyssnar och lär av varandra Få förståelse för vardagsdemokrati Barnen får en insikt i orsak och verkan och förståelse för sin egen del i sammanhanget Barnen utvecklar sin empatiförmåga Vårdnadshavaren blir delaktig i verksamheten på förskolan genom dialoger tillsammans med barn och pedagog 12

13 6.3 Analys att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Digital fotoram, bildcollage, tamburkontakt, årligen återkommande utvecklingssamtal, portfoliopärm, övrig föräldrasamverkan ger vårdnadshavaren delaktighet och inflytande i verksamheten Genom att pedagogerna är goda förebilder och har ett medvetet förhållningssätt ges barnen möjlighet att våga uttrycka sina tankar och åsikter Pedagogerna möter barnet och ger positiv förstärkning i olika situationer i vardagen Pedagogerna skapar möjligheter genom att vara lyhörda för barnens önskemål och behov där de känner att de tillhör en grupp och ett sammanhang I den vardagliga verksamheten tränar barnen turtagning, vänta på sin tur, lyssna på andra I valstunden får barnen möjlighet att påverka sin lekstund och leka ostört Känsloresan, massage, stopphanden och samtal i olika situationer ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå och känna olika känslor och hur man kan agera i konfliktsituationer 6.4 Fortsättning att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Fortsätta arbetet med Pedagogiska deklarationen som grund Fortsätta att utveckla det öppna och tillåtande klimatet som ger barnen och pedagogerna styrka och arbetsglädje 7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Vårt mål är att nå samma fina resultat även nästa år och behålla och uppmuntra arbetsglädjen som finns hos pedagogerna. 13

14 Att skaffa kunskap och utveckla arbetet med mångfald och flerspråkiga barn känns, och är, ett viktigt mål som kommer att prioriteras nästa läsår. Vi kommer att fortsätta ha samtal kring rotation, som är ett sätt att utveckla arbetet tillsammans på hela förskolan och lyfta fram och använda pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande. Att utveckla de pedagogiska rummen både ute och inne, och öka samarbetet kring gemensamma pedagogiska miljöer både inom blocken för de yngre och äldre barnen, men även mellan blocken. Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling och kretsloppspedagogik. Datakunskaperna hos pedagogerna har ökat och därmed intresset för att använda data även i verksamheten med barnen, och det arbetet fortsätter vi att utveckla. Information via e-post fungerar bra och är ett utmärkt sätt att snabbt delge varandra aktuell information. Lärplattformen Ping pong kommer att provas i några grupper bla Hälsoinspiratörerna. Arbeta med ICDP efter genomförd utbildning. Specialpedagogens roll blir handledande i personalgruppen för att höja pedagogens kompetens och synliggöra pedagogens förhållningssätt i mötet med barn och föräldrar. 14