Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Transkript

1 Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar dagen och veckan. Det handlar om vilka verktyg vi använder för att observera, reflektera, och dokumentera. Hur vi bygger upp våra miljöer så att barnen kan undersöka och utforska och bli utmanade på hundra olika sätt Arbetssättet utgår från vilket förhållningssätt vi har, vilken syn vi har på barn, kunskap och lärande.

2 Barn/Barndom Vilka idéer som pedagogerna utgår ifrån skapar också förutsättningarna för barnens lärande och utveckling. Är pedagogerna trogna de utvecklingspsykologiska teorierna om att barn utvecklas och mognar oberoende av tid, miljö, kultur och sociala möjligheter eller kan man tänka om barnen/barndomen på ett annat sätt? Om vi istället för det generella och allmängiltiga tar ett perspektiv utifrån mångfald och variation och att varje tid, kultur och social konstruktion skapar olika barndomar och att den är i ständig förändring, vad krävs av pedagogerna då? Vilka idéer kan vara bärande utifrån ett sådant perspektiv? Vad kan ett barn bli? Vad kan en barndom vara?

3 Det vakna men det fattiga barnet som styrs utifrån. Det är ett barn som lär sig genom att förstå. Detta barn har resurser, men det gäller för den vuxne att stimulera barnet så att det får möjlighet att växa. Det är ett vaket, men passivt barn, som ännu inte står på egna ben. Barnet har inget ansvar för sin kunskap, utan styrs utifrån andra. Denna bild av barnet förutsätter alltid mycket aktiva pedagoger Det innebär också att barnet förblir fattigt, eftersom det inte får använda alla sina resurser.

4 Det rika barnet med kraft och resurser i sig självt. Det tredje barnet är ett barn som vill växa, lära och veta. Det är ett barn som kan skapa sin egen kunskap. Det är ett barn med inneboende kraft, ett barn med hundra språk, dvs. ett rikt barn. Detta barn behöver också en vuxen, men inte en vuxen som bara vill beskydda eller vara ordningsvakt, utan en vuxen som man kan konstruera världen tillsammans med. Eftersom barnet inte klarar av att bygga upp allting själv behöver den en vuxen som kan lyssna och se en vuxen som kan utmana tankarna och som man kan överskrida tankarna med.

5 Meningsskapande genom ett tematiskt arbetssätt. Det handlar inte om att lära ut ett specifikt kunskapsstoff eller något inlärningssystem. Det handlar om i första hand att företeelser hänger ihop och bildar, mönster, helheter, precis som barnet självt är en helhet av olika egenskaper och erfarenheter. Sätta sig i relation till något, göra jämförelser. Alltings föränderlighet! Barnet själv förändras under hela sitt liv, man kan förändras under en dag. Saker och företeelser kan också förändras beroende på vilken synvinkel man betraktar dem ur.

6 Dokumentation är kittet som håller samman teman och projekt! Samtidigt är dokumentationen grunden, beviset för ett integrerat lärande. Den är det som gör det möjligt att förstå vad vi skall göra härnäst. Vilka tekniker ska användas? Hur skall barnen bli delaktiga i dokumenterandet? Hur ska dokumentationen sammanställas? Hur ska den presenteras? Vilket barn ser vi i dokumentationen?

7 Valet! Av vilken anledning väljer vi det här projektet? Hur skall projektet introduceras för barnen? Hur skall det presenteras för föräldrarna? Vad skall göras? Vad vill vi veta? Hur ska barnen bli medkonstruktörer? Vilka miljöer kan understödja arbetet? Vilka material och verktyg kan vara till hjälp? Hur ska vi skapa lust och glädje under arbetet?

8 De hundra språkens förskola, de hundra perspektiven eller de hundra språkens filosofi. Vilka språk/ material leder till kommunikation och lärande? På hur många sätt kan vi kommunicera? Det finns en risk att vi koncentrerar oss på det verbala språket. Förskolan är en kulturell mötesplats för de 100 språken och de många verbala. De 100 språken ger subjektivitet åt varje människa och hennes uttryck, vilket bidrar till demokrati, också för barn med annat modersmål.

9 Hur går det till i praktiken? En dokumentation är alltså inte färdig med detsamma den är nedskriven. Går vi inte vidare riskerar dokumentationen att bara bli ett samlande av händelser, ungefär som ett fotoalbum från sommarsemestern. Vi behöver reflektera tillsammans kring den dokumenterade händelsen för att i nästa steg utmana barnens tankar.

10 Observation Att observera blir ett medvetet samlande av iakttagelser, något jag sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor och gör mig nyfiken på något som jag vill förstå mer om. Det jag blir nyfiken på i min observation fungerar som grund för hur jag i nästa steg kan välja ut vad jag vill dokumentera. Observationsverktyg: Öron/ögon Hjärta/etik papper/penna Observations protokoll Kamera Video Bandspelare/Mp3 Tid/rum/organisation Kollegor Pedagogista Dokumentation När jag dokumenterar har jag gjort ett val. Jag har medvetet valt ut något av allt jag sett och hört i mina observationer som gjort mig extra intresserad. Jag har alltså en klar ide om vad jag är ute efter och väljer att fördjupa mig kring en fråga som väckts. Den dokumentationen blir i nästa steg underlag för reflektion tillsammans med mina kollegor.

11 Dokumentation För att synliggöra praktiken krävs det att dokumentationen blir en naturlig och integrerad del av det vardagliga pedagogiska arbetet inte något som ligger utanför. Detta rymmer i sig ett nytänkande kring pedagogens roll, hållningen till barnen och deras forskande. Genom dokumentation synliggör vi vårt lyssnade på barnen samt deras läroprocesser, för oss men även för barnen och föräldrarna. För att dokumentationen ska ha en mening måste man dela den med andra. Genom att reflektera med kollegor som sett andra saker kan vi borra oss in i det som sker. Vi behöver ibland stanna upp i ett tema/projekt, gå tillbaka och skapa en överblick över vad vi gjort. Reflektionerna leder till nya frågor om hur vi ska ta nästa steg, fördjupa oss och gå vidare. Det gör att dokumentationen blir mer ett sökande efter svaret på en fråga. Vi börjar förstå vad vi vill veta. Dokumentationen är barnens röst i samhället Vea Vecchi Hur påverkar miljö, material, tid, organisation och eget förhållningssätt barnens möjligheter till lärande på förskolan? Genom pedagogisk dokumentation kan verksamheten synliggöras och bli ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Lpfö

12 Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation. Den pedagogiska dokumentationen är ett sätt att föra den pedagogiska processen framåt. Den blir ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. En dokumentation är alltså inte färdig med det samma den är nedskriven. Det är reflektionen som utgör grunden för utvecklingen av arbetet. Pedagogisk dokumentation: Är ett verktyg för att medvetandegöra både barns och vuxnas lärande Är ett viktigt arbetsverktyg för att utveckla den pedagogiska verksamheten på förskolan. Syftar till att synliggöra barns lärande, den pedagogiska miljön, pedagogernas förhållningssätt och viktiga värden i vår verksamhet. Syftar också till att vara ett arbetsmaterial som ska utveckla verksamheten, genom att fördjupa våra kunskaper, vidga våra vyer och skapa nya tankar och idéer. I pedagogiskt arbete består den vuxnes arbete till stor del i att kunna lyssna, se och lära sig av det som barnen säger och gör att hålla barnens frågor, hypoteser, teorier och fantasier vid liv och följa hur de söker svar och skapar mening i sin tillvaro. Det handlar också om att vägleda, skapa situationer och utnyttja tillfällen som kan utmana barnens tankar och teorier Att erövra omvärlden

13 eflektionsverktyg: Kollegor/pedagogista Vad var barnen intresserade av? Vilka skillnad Tid/rum/organisation Reflektionsprotokoll Reflektions frågor Barn/föräldrar : Exempel på reflektionsfrågor Hur /Vad tyckte vi var intressant i det barnen gjorde, uttryckte, sa, tänkte? Använde barnen varandra för att pröva nya/olika sätt, ta intryck av varandra? Hur då? Vilka var olikheterna och likheterna kring barnens sätt att göra /uttrycka sig? Vilka möjligheter fanns det för barnen att lära? Vilka läroprocesser är barnen inne i? Vad är det barnen försöker förstå? Hur kan vi utmana barnen i det som de tyckte var mest intressant? Med vilka frågor? Med vilket material, vilka uppgifter? Hur kan vi använda dokumentationen tillsammans med barnen? Hur får vi föräldrarna delaktiga? Hur skall vi utmana/gå vidare utifrån de kunskaper de nu har? På vilka sätt ska vi fortsätta dokumentera? I reflektionen kan man säga att vi lägger våra tankar på bordet, men inte för att hitta sanningen utan för att upptäcka och diskutera skillnaderna i våra olika sätt att tolka en händelse och använda våra olikheter som en tillgång

14 Tänk på inför tema/projekt arbete: Att det är viktigt på vilket sätt frågorna ställs för hur barnet kommer att svara. Att ge barnen rätt material, bra förutsättningar och tid. Att inte bara se och förundras över barnets kompetenser och upptäckter, utan utmana barnen att tänka och undersöka vidare. Att när barnen använt samma material en tid behöver de en uppgift eller ett dilemma för att utmanas. Att göra överraskande arrangemang så barnen ser möjligheterna i materialet se vad som händer. Att ge tillbaka dokumentationen så här gjorde/sa du förra gången. Att göra och använda sådant du aldrig gjort förut, det får dig att tänka på ett nytt sätt. Att hitta nya infallsvinklar på samma problem. Hur ger vi tillbaka dokumentationen till barnen? Förskolan ska främja lärandet, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att lära och tänka själva. Lpfö

15

16