En rapport om villkor för bemannings anställda

Transkript

1 maj 2013 Storgatan 19, Stockholm Telefon Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar om utbildning, arbetsmarknad föränderligocharbetsmarknad framtid

2 Förord Kanske är dagens ungdom historiens bästa generation. De har vuxit upp under priviligierade förhållanden i en plattare, krympande, gränslös värld av möjligheter. De är bättre utbildade, smartare, mer företagsamma, kreativa och mer vidsynta än äldre åldersgrupper. De har haft goda möjligheter att resa och möta andra kulturer. De navigerar skickligt i informationssamhällets kunskapsnav. De finner sig väl tillrätta i ett tilltagande mångkulturellt Sverige. De äger med andra ord en lång rad egenskaper som efterfrågas av näringslivet, men trots detta står många unga människor utanför arbetsmarknaden. I Kalmar län har näringslivet en fantastisk tillgång med Linnéuniversitet i regionen, men samverkan har mer att önska säger företagen när vi frågar. Studenterna vid Linné universitetet å sin sida säger att det inte finns några jobb och att de tvingas flytta även om de kan tänka sig att stanna i regionen. När vi gav uppdraget till denna kartläggning bland Linnéuniversitetets studenter i Kalmar ville vi få en bild av hur de ser på sin framtida arbetsmarknad efter avslutade studier. Har de förtroende för Arbetsförmedlingen? Finns samverkan med näringslivet under studietiden? Vill de stanna och bo i Kalmar län efter avslutade studier? Kalmar maj 2013 Christina Fosnes Regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län 1

3

4 Innehåll Rapporten är skriven av Emmelie Lindberg. Handledare, Christina Fosnes, regionchef för Svenskt Näringsliv i Kalmar län Förord Inledning Sammanfattning Metod och tillvägagångssätt Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metodval och tillvägagångssätt Resultat De medverkande Utbildningen Arbetslivserfarenhet Framtiden Slutsatser och diskussion Slutsatser Diskussion

5

6 1 Inledning Arbetslösheten bland unga fortsätter att öka. Statiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökning (AKU) för första kvartalet redovisar att ungdomar i mellan var arbetslösa i april. Detta motsvarar 27,2 procent, att jämföra med arbetslöshetsgraden på 8,7 procent när det gäller hela befolkningen mellan år. Av de arbetslösa ungdomarna var arbetslösa heltidsstuderande, vilket är en ökning med från samma månad Många ungdomar börjar alltså studera för att de inte får något jobb. En utbildning kan i väldigt många lägen vara vägen ur arbetslöshet, så på det viset resonerar ungdomar som väljer att börja studera istället för att gå arbetslösa rätt. Men den utbildning som finns tillgänglig och de svenska företagens behov av kompetens överensstämmer inte alltid, vilket gör att en utbildning inte per automatik leder till jobb. Att se efter vilka behov som finns på arbetsmarknaden är därför en god idé innan studierna inleds. Så hur har studenterna i Kalmar resonerat kring sitt utbildningsval och hur tror de att deras framtidsutsikter på arbetsmarknaden ser ut? Denna rapport redovisar en kartläggning av 100 Linnéstudenters syn på sin utbildning, samverkan med näringslivet, syn på Arbetsförmedlingen och, det viktigaste av allt, sin framtid aspx 5

7 2 Sammanfattning Resultatet från enkätundersökningen visar att de tillfrågade studenterna vid Linnéuniversitetet har hög tilltro till framtiden efter studierna. Nästan 80 procent tror att de kommer att få jobb inom ett år efter examen, trots att bara 11 procent angav att den största anledningen till att de valde utbildningen var för att det verkade lätt att få jobb. Att 25 procent inte vet hur framtidsutsikterna för deras utbildningsområde ser ut är rätt anmärkningsvärt och kan kanske komma att vara ett problem för åtminstone några av de 70 procent som valde utbildning på grund av intresse. Desto klarare var synen på samverkan med näringslivet under utbildningstiden, vilket 92 procent av studenterna tyckte var väldigt eller rätt viktigt. 82 procent av studenterna svarar också att de samverkat med näringslivet under utbildningstiden i form av praktik, uppsatsarbete, projekarbete och/eller övrig samverkan. Samverkan mellan studenter och näringsliv är också något som värderas högt av Linnéuniversitetet, åtminstone sett till de 27 olika utbildningar som studenterna i undersökningen läser: samtliga ger möjlighet till någon form av samverkan med näringslivet och många av dem har samverkan som en regel, snarare än ett undantag. Om de bara fick jobb skulle närmare 70 procent av studenterna kunna stanna i Kalmar efter examen. Det är det svaret som borde glädja alla som bor och verkar i Kalmar mest. Så den stora frågan efter kartläggningen är vad som krävs för att skapa fler jobb i Kalmar? Skulle mer samverkan mellan näringsliv och studenter, inte bara på planerad undervisningstid, höja bägge parters tilltro till framtiden? Studenter behöver jobb och företag behöver kompetenta anställda, så att öka samverkan låter som en logisk och rimlig lösning för att få dem att få upp ögonen för varandra och i förlängningen få fler utexaminerade att stanna i Kalmar. Att starta eget företag är också ett sätt att få jobb. Behövs det mer information till studenter om hur det går till att starta och driva företag? Att öka medvetenheten om egenföretagande kan också vara ett steg på vägen till att få fler kompetenta människor att stanna kvar i Kalmar. 6

8 3 Metod och tillvägagångssätt 3.1 Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att kartlägga hur studenter vid Linnéuniversitetet ser på sin utbildning, sin samverkan med näringslivet och, framför allt, sin framtid. Hur ser studenterna på sin framtid, både när det gäller möjlighet till arbete och huruvida de kan tänka sig att stanna kvar i Kalmar efter avslutad utbildning? Vad för samverkan har studenterna haft med näringslivet under och innan utbildningen och hur ser de på denna samverkan? Tror studenterna att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem att få jobb? 3.2 Avgränsningar Endast studenter från Linnéuniversitetet i Kalmar har deltagit i undersökningen. 3.3 Metodval och tillvägagångssätt Resultatet är baserat på en enkätundersökning som utförts med sammanlagt 100 studenter vid Linnéuniversitetet; 59 kvinnor och 41 män. Urvalet var helt slumpmässigt. Trots att urvalet var slumpmässigt så finns studenter från alla fakulteter representerade, det vill säga från Ekonomifakulteten, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, Fakulteten för konst och humaniora, Fakulteten för samhällsvetenskap, Fakulteten för teknik, samt Nämnden för lärarutbildning. Datainsamlingen gjordes i Kalmar, främst på Universitetsbiblioteket, men även i Linnéuniversitetets lokaler på Kalmar Nyckel. Drygt 70 procent av alla enkäter utfördes på biblioteket, då studenter från alla utbildningar befinner sig där, till skillnad från Kalmar Nyckel, där nästan uteslutande studenter som läser där vistas. Fördelen med en enkätundersökning vid en kartläggning är att det går att dra generella slutsatser utifrån den, då alla medverkande svarar på samma frågor. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, som djupintervjuer, skulle inte ge samma generella bild, om än djupare förståelser för hur ett fåtal studenter tycker och tänker. Frågorna har utformats för att i minsta möjliga mån skapa missförstånd, just för att det ska kunna gå att generalisera. Men det går trots det aldrig att helt gardera sig från att de medverkande gjort egna tolkningar. 7

9 4 Resultat 4.1 De medverkande Inledningsvis ska studenterna som är med i undersökningen presenteras lite kort. 59 av studenterna i undersökningen är kvinnor och 41 är män, sammanlagt 100 personer. Åldersskillnaden på studenterna överstiger ett decennium, men merparten (77 procent) av de tillfrågade studenterna är födda mellan 1992 och Figur 1. Studenternas ålder 25% 2 21% 15% 14% 1 5% 6% 12% 12% 8% 1 7% 5% 4% 1% 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år 27 år 28 år 29 år 30 år 31 år 32 år 100 svarande studenter, 59 kvinnor och 41 män Det kan också vara intressant att få en överblick över vilka fakulteter studenterna tillhör, även om grupperna är för små för att kunna användas som statistiskt underlag det är exempelvis bara sex procent som representerar Fakulteten för samhällsvetenskap: Figur 2. Fördelningen av studenter per fakultet Ekonomifakulteten % Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Fakulteten för konst och humaniora 6% Fakulteten för samhällsvetenskap 16% Fakulteten för teknik 32% Nämnden för lärarutbildning 8

10 Efter denna överblick kan resultatet från enkätfrågorna presenteras. Enkäten bestod av tio frågor, från vilka svaren redovisas under rubrikerna Utbildningen, Arbetslivserfarenheter och Framtiden. 4.2 Utbildningen Den inledande frågan i enkäten löd Varför valde du din utbildning? och av de hundra svarande uppgav 70 procent (71 procent av kvinnorna och 66 procent av männen) att de valde utbildningen för att de är väldigt intresserade av huvudämnet: Figur 3. Varför valde du din utbildning? % 66% Alla Kvinnor Män 1 11% 14% 7% 13% 12% 17% Jag är väldigt intresserad Det verkade lätt att få Jag vill göra karriär av huvudämnet jobb efter examen 100 svarande studenter sammanlagt. I detta diagram redovisas svar från 94 studenter, 58 kvinnor, 36 män. Övriga 6 studenters svar står nedan. Överlag skilde det inte mycket mellan könen, förutom att kvinnor i lite högre utsträckning än män valt utbildning eftersom det verkade lättare att få jobb efter examen, medan män i lite högre utsträckning än kvinnor valde utbildning för att de ville göra karriär. I figur 3 har de tre vanligaste svaren (som 94 procent angett ) från studenterna presenterats. Det fanns tre andra alternativ, som endast sammanlagt sex studenter svarade var deras främsta anledning till varför de valde sin utbildning: Jag vill tjäna mycket pengar (0 svar), Jag studerar för att jag inte får något jobb (1 svar) och Annan anledning, vilket fem studenter svarade: Ville ha en bred utbildning, Personlig anledning, Jag gillade inte det jag gjorde, Jag är konstant nyfiken på allt och ville ha ett jobb där jag får hänge mig åt det och Det lät intressant och nytt som kanske passade mig. En fråga gällde vilken samverkan studenterna har med näringslivet under utbildningen. Av de 100 tillfrågade studenterna så uppger 82 procent att de har praktik, uppsatsarbete/ projekt knutet till näringslivet, och/eller övrig samverkan med näringslivet under utbildningen. 23 procent har dessutom samverkat med näringslivet på minst två av ovan nämnda sätt. 9

11 Figur 4. Studenteras samverkan med näringslivet under utbildningstiden 45% 4 35% 3 38% 41% 25% 2 27% 15% 18% 1 5% Praktik Uppsatsarbete/projekt Övrig samverkan Nej, inte alls 100 svarande studenter, 59 kvinnor och 41 män Flervalsfråga De 18 procent som uppger att de inte har samverkan med näringslivet läser dock alla på utbildningar som samtliga minst ger möjlighet till samverkan med näringslivet, genom antingen praktik, uppsatsarbete, projekt eller i annan form, som företagsbesök eller genom gästföreläsare. Alla 100 studenter läser alltså på utbildningar eller kurser där samverkan med näringslivet är en möjlighet och oftast mer regel än undantag. I de fall som studenter inte har någon samverkan med näringslivet under utbildningstiden så beror det på att studenten själv valt bort möjligheten, inte att den inte erbjudits. De programansvariga för utbildningarna anser att samverkan mellan studenter och näringsliv är betydelsefull. Så här ser svaren ut på frågan Hur ser du [programansvariga] på samverkan mellan studenter och näringsliv? : Jag tycker det är en mycket viktig del av utbildningen. Efter projekt och examensarbete förlagda på företag leder det ofta vidare till anställning för studenterna. Johan Leitet, programansvarig för Webbprogrammerarprogrammet vid Linnéuniversitetet Extremt viktigt för ett program som oss som en gång i tiden initierades av näringslivet själva. Samverkan är en integrerad och naturlig del i allt vi gör och så har det alltid varit. Henric Lindström, programansvarig för Music & Event Managementprogrammet vid Linnéuniversitetet Otroligt viktigt inslag i all akademisk utbildning. Tråkigt nog så upplever jag det som om denna typ av samverkan fått allt sämre status inom akademin under de senaste åren. Verksamheten måste ständigt försvaras då den ses som allt för marknadsorienterad av väldigt många kollegor. Örjan Petersson, programansvarig Media management-programmet vid Linnéuniversitetet Det är ett viktigt inslag i utbildningen, i synnerhet då detta program leder till en yrkesexamen. Åsa Lindström, programansvarig Civilekonomprogrammet Marknadsföring 10

12 Även studenterna tycker att samverkan med näringslivet under utbildningstiden är av stor vikt. Hela 92 procent av alla tillfrågade anser att samverkan antingen är väldigt viktig eller rätt viktig : Figur 5 Hur viktigt tror du det är att samverka med näringslivet som student? 66% 62% 53% % 3 25% 3% 1% 5% 1% 1% 4% 3% 5% Väldigt viktigt Rätt viktigt Varken viktigt Rätt oviktigt Väldigt Det har jag eller oviktigt oviktigt inte funderat på 100 svarande studenter, 59 kvinnor och 41 män Alla Kvinnor Män 4.3 Arbetslivserfarenhet Även om bara en person i denna enkätundersökning uppgav att han valde att börja studera för att han inte fick något jobb så är det många ungdomar som i verkligheten väljer att börja studera för att de inte får något jobb. Att ha jobbat innan studierna har utrustat studenten med kunskap och erfarenhet om arbetsmarknaden och hur verkligheten är på en arbetsplats, vilket är väldigt positivt. Studenternas svar i enkäten på frågan om deras tidigare arbetslivserfarenhet: Figur 6. Har du jobbat innan du blev student? 7 67% 67% % 5% 12% Ja, jag fick jobb genom Arbetsförmedlingen Ja, jag fick jobb genom kontakter 1% 2% Ja, jag var egenföretagare 24% 22% 17% 16% 17% 14% Ja, jag fick jobb på annat sätt Nej, jag har inte jobbat innan Alla Kvinnor Män 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män Flervalsfråga 11

13 I snitt svarade 16 procent att de inte jobbat innan, varav 14 procent kvinnor och 17 procent män. Minst 12 procent av studenterna hade haft flera jobb innan de började studera, vilket även kan ses i diagrammet, där alla jakande svarsalternativ tillsammans utgör 93 procent, jämfört med det nekande på 16 procent. De allra flesta, 67 procent, har någon gång fått jobb genom kontakter. Näst flest hade någon gång fått jobb på ett annat sätt : Sökte direkt till företaget, Tidigare meriter och min gymnasieutbildning, Ansökte som au pair på internet, Jag sökte jobbet själv, Jag har sökt och fått, Sökte själv, Praktik, Fixat dem själv, Jobbannons i GP, Praktik genom gymnasieskola, Jag ordnade det själv!, Sökte själv genom att kontakta jobb, Har sökt själv via olika cv-databaser, Motivation, engagemang, sommaranställning, Sökte utannonserad tjänst, Kommunen, Mässa, Jag sökte jobb själv, Genom att vara aktiv själv, Knacka på och fråga om jobb, Telefonringning, Skapade mitt eget jobb. En student av alla tillfrågade var egenföretagare innan hon började studera. Endast 8 procent svarade att de fått jobb genom Arbetsförmedlingen i figur 6, men i svaren på frågan Har du någon gång fått jobb genom Arbetsförmedlingen? syns det att det är något fler: Figur 7. Har du någon gång fått jobb genom Arbetsförmedlingen? % 83% 76% 23% 3% 5% 14% 7% Ja, flera Ja, ett Nej, aldrig Alla Kvinnor Män 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män 3 studenter svarade att de fått flera jobb genom Arbetsförmedlingen och 14 studenter att de fått ett jobb. Men det är fortfarande 83 procent av studenterna som aldrig har fått ett jobb genom Arbetsförmedlingen. I figur 11 redovisas studenternas syn på Arbetsförmedlingen. 12

14 4.4 Framtiden Många av frågorna i enkäten rörde studenternas framtid, det vill säga vad de tror eller vet kommer hända efter studierna. Så här tror studenterna att framtidsutsikterna ser ut när det gäller arbete inom deras utbildningsområde: Figur 8. Vet du hur framtidsutsikterna ser ut inom det du utbildar dig till? 45% 4 35% 3 39% 36% 32% 32% 25% 2 26% 22% 25% 25% 24% Alla 15% Kvinnor 1 5% 12% 11% 1 2% 2% 2% Män Bra, de flesta får jobb inom ett år efter examen Hyfsade, lite mer än hälften får jobb inom ett år efter examen Sådär, mindre än hälften får jobb inom ett år efter examen Dåliga, nästan ingen får jobb inom ett år efter examen Jag vet inte 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män Att en fjärdedel av alla studenter inte vet hur framtidsutsikterna för jobb inom deras utbildningsområde ser ut är anmärkningsvärt. Men när det inte generaliseras utan frågan blir personlig så har studenterna ändå tilltro till att de själva kommer att få jobb: 5 Figur 9. Tror du att du kommer få jobb inom det du utbildar dig till? 45% 4 46% 42% 46% 35% 37% 3 25% 2 15% 1 5% 3 32% 8% 15% 5% 2% 3% 2% 14% 11% 7% Alla Kvinnor Män Ja, inom ett halvår efter examen Ja, inom ett år efter examen Ja, men inte inom ett år efter examen Jag tvekar på om jag kommer få jobb Jag vet inte 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män 13

15 Just när det gäller frågan om tron på jobb inom utbildningsområdet så är det intressant att jämföra med enkätens första fråga, Varför valde du din utbildning?. Bland de 70 procent som svarade att de valde utbildningen främst för att de var väldigt intresserade av huvudämnet så är tron på ett framtida jobb inom deras utbildningsområde lite lägre än när alla svarande jämförs: Figur 10. Tror du att du kommer få jobb inom det du utbildar dig till? % % 28% 2 33% 37% 15% Alla Kvinnor Män 3% 5% 1% 2% 4% 9% 7% Ja, inom ett halvår Ja, inom ett år Ja, men inte inom ett år Jag är tveksam Jag vet inte 70 svarande studenter, 43 kvinnor, 27 män Bland de 70 studenter som först och främst valt utbildning efter intresse tror 20 procent att de kommer få jobb inom ett halvår, 33 procent inom ett år och bara 1 procent svarade att de betvivlar att de kommer få jobb inom sitt utbildningsområde. I figur 7 visas det att 83 procent av de svarande studenterna aldrig fått jobb genom arbetsförmedlingen. När det gäller tilltron till Arbetsförmedlingens förmåga att kunna hjälpa dem få jobb i framtiden var den låg bland studenterna: Figur 11. Tror du att Arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa dig att få jobb? 14% 28% Ja Nej Jag vet inte 58% 14

16 Närmare 60 procent betvivlar att de skulle kunna få hjälp av Arbetsförmedlingen med att hitta jobb, medan ungefär en tredjedel inte visste. Bara 14 procent trodde att Arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa dem få jobb. En viktig aspekt när det gäller framtiden är vart en ska bo och verka. För kommunen är det såklart önskvärt att studenterna stannar kvar i Kalmar efter examen, men det är studenterna dessvärre inte lika pigga på: Figur 12. Kan du tänka dig att stanna kvar i Kalmar efter avslutat utbildning? % 57% 3 Alla % 33% 28% 19% 2 18% Kvinnor Män Ja Nej Jag vet inte 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män Hälften svarar rakt nej till att stanna kvar i Kalmar, medan den andra hälften antingen ställer sig positiva till att stanna (31 procent) eller inte vet (19 procent). Intressant är också att se att män överlag är lite mer negativt inställda till att stanna kvar än kvinnor är. Men trots den initiala motsträvigheten så finns det ändå saker som kan få studenterna att ändra uppfattning: 8 Figur 13. Vad skulle kunna få dig att stanna kvar i Kalmar? 7 75% 6 67% 5 56% % 34% 37% Alla Kvinnor 2 1 Jobb Vänner, familj eller partner 2 12% 7% 7% 7% 7% Annat Inget alls Män 100 svarande studenter, 59 kvinnor, 41 män Flervalsfråga 15

17 På frågan om vad som skulle kunna få dem att stanna kvar efter examen svara närmare 70 procent jobb, 35 procent vänner, familj eller en partner, och sju procent annat : Om stället varit större och haft mer saker som händer., Behöver någonstans att landa när man är hemma ifrån sjön, Ett bra jobb med möjlighet att utvecklas och få bra betalt, samt om jag skulle träffa en partner, Jag trivs i staden, fint, Jag vill stanna, men var är jobben???, Träningsklubb, Trivs bra här, Influx av massa sköna människor. 12 procent av alla studenter vill fortfarande inte stanna kvar i Kalmar, även om de skulle erbjudas jobb eller exempelvis träffa en partner, varav 7 procent kvinnor och 20 procent män. Det är ändå en stor skillnad från figur 12 där 50 procent sa att de inte kunde tänka sig att stanna kvar efter examen: bland kvinnorna så har 39 procent ändrat sig och kan tänka sig att stanna, bland männen har 36 procent ändrat sig. Att 75 procent av de kvinnliga studenterna och 56 procent av de manliga kan tänka sig att stanna kvar i Kalmar efter studierna borde vara ett glädjande besked för inte minst kommunledningen, men då krävs det också att studenterna finner arbete, eller skapar sitt eget. 16

18 5 Slutsatser och diskussion 5.1 Slutsatser Studenterna har hög tilltro till att de kommer få jobb efter examen. Detta trots att många varken kände till de faktiska framtidsutsikterna för deras utbildningsområde eller låtit framtidsutsikterna för jobb spela störst roll vid utbildningsvalet. Om de får jobb vill nästan 70 procent av studenterna stanna kvar i Kalmar efter examen. En solklar majoritet av studenterna tycker att näringslivssamverkan är mycket eller rätt viktigt under studietiden. Att ansvariga på Linnéuniversitetet tycker detsamma avspeglas utbildningarnas upplägg. Tilltron till att Arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa dem att få jobb är väldigt låg bland studenterna. 5.2 Diskussion En utbildning är för många en väg ut ur arbetslöshet, inte minst när det gäller ungdomar. Men en utbildning betyder inte att en får jobb per automatik, om utbildningen inte är matchad mot den kompetens som företagen i Sverige behöver. När studenterna i undersökningen valde utbildning så gjorde de det främst för att de var väldigt intresserade av huvudämnet. Det uppgav 70 procent av studenterna, medan endast 11 procent valde utbildningen för att det verkade enkelt att få jobb efter examen. Samtidigt saknade en hel fjärdedel av studenterna kunskap om hur framtidsutsikterna för jobb inom deras utbildningsområde ser ut. Trots detta tror 79 procent av studenterna ändå att de kommer få jobb inom ett år efter examen. Av de 25 procent som svarade att de inte visste hur framtidsutsikterna ser ut så tror ändå 53 procent att de kommer få jobb inom ett år. Så har studenterna för gott självförtroende sett till verkligheten, eller har de en klarare bild av vad för kompetens som efterfrågas än vad de avslöjar i enkäten? Beror tilltron på att 84 procent av dem arbetat innan de började studera? Eller har deras samverkan med näringslivet under deras utbildningstid gett dem en mer reell bild av verkligheten? För klart är åtminstone att studenterna inser vikten av samverkan med näringslivet under utbildningstiden: 62 procent tror att det är väldigt viktigt och 30 procent tror att det är rätt viktigt, vilket tillsammans är 92 procent av alla studenter. Bara en enda person anser att samverkan är väldigt oviktig. Linnéuniversitetet delar som tur är studenternas syn på vikten av samverkan med näringslivet, åtminstone sett till de 27 olika utbildningar som studenterna i undersökningingen läser på. På alla utbildningar ges nämligen möjligheter till samverkan med näringslivet och på många av dem sker samverkan kontinuerligt under utbildningstiden. 17

19 82 procent av studenterna har under utbildningstiden haft samverkan i form av praktik, uppsats/projektarbete och/eller annan samverkan med näringslivet, som gästföreläsningar. 23 procent har dessutom haft samverkan med näringslivet på minst två av sätten ovan. Men trots att alla studenters utbildningar erbjuder samverkan så uppger 18 procent att de inte haft någon samverkan med näringslivet under sin utbildning, vilket då antagligen är något de själva valt att avstå ifrån. Till skillnad från studenternas syn på vikten av samverkan med näringslivet så visade sig deras tilltro till Arbetsförmedlingen vara låg: endast 14 procent av studenterna trodde att Arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa dem att få jobb i framtiden, medan 58 procent svarade Nej på den frågan. När det gäller framtiden så skulle 67 procent av studenterna kunna stanna i Kalmar, bara fick jobb. Detta är såklart något som skulle gagna kommunen och staden, och den stora frågan är då vad som krävs för att skapa mer jobb i Kalmar? Mer samverkan med näringslivet, inte bara på planerad undervisningstid, skulle kanske kunna få studenterna att få upp ögonen för de jobb som inte syns så bra, medan företagen i sin tur kanske skulle få upp ögonen för studenterna och deras kompetens? Om företagen såg att den kompetens de efterfrågar kommer att finnas inom några år så kan det öka deras tilltro till framtiden. Detsamma gäller för studenterna, om de såg att deras kompetens efterfrågas när de är färdigutbildade. Mer samverkan mellan näringsliv och studenter låter som ett bra recept för att få fler utexaminerade unga människor att stanna kvar i Kalmar det vill säga, det är en åtgärd som kan leda till fler jobb. Att skapa sitt eget jobb är också att få jobb. En student av alla tillfrågade hade haft egen företag innan studierna. Ges det tillräckligt med information om och är medvetenheten om vad det innebär att starta och driva ett företag hög bland studenterna? Annars är det en åtgärd som också skulle kunna generera fler jobb och därmed fler utexaminerade som stannar i Kalmar. 18

20 maj 2013 Storgatan 19, Stockholm Telefon Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar om utbildning, arbetsmarknad föränderligocharbetsmarknad framtid