KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

Transkript

1 DEN 1 JULI 2015 Ishockey är det roligaste som finns, jag älskar att ta ansvar och en ledande roll. Däremot är spelarnas beteende och framförallt föräldrars och ledares beteende under all kritik idag. KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ NIKLAS.BOSTROM

2 Innehållsförteckning 2. Inledning och sammanfattning 3. Metod & genomförande, definitioner & begrepp Resultat Analys 1

3 Inledning Svenska hockeyförbundet kontaktade Stiftelsen Friends för att se över möjligheten att tillsammans jobba för att förbättra ishockeydomares arbetsmiljö som uppfattas kunna vara hård, nedvärderande och otacksam. Arbetshypotesen var att det är en roll som kräver en hög toleransnivå för vad du som person ska stå ut med. I första mötet diskuterades vad som kunde göras och diskussionerna landade i att för att kunna säga något säkert om ishockeydomares arbetsmiljö behövs ta reda på hur de egentligen uppfattar sin situation. Det resulterade i att det beslutades att stiftelsen Friends skulle utveckla en webbaserad enkät för ishockeydomarna i Sverige att svara på. Undersökningen syftade sedan till att se om arbetshypotesen stämmer om en hård och tuff arbetsmiljö. Under en månads tid fick cirka 4000 ishockeydomare på olika nivåer, med olika åldrar och kön möjligheten att svara på enkäten som bestod av 22 frågor om hur de trivs, om huruvida de har utsatts för våld, hot om våld, nedsättande kommentarer, hånfulla skämt eller gester/ignorering och negativt kroppsspråk inom sin roll som domare det senaste året. Om de har känt sig kränkta och om det finns specifika platser som känns mer eller mindre trygga eller otrygga. Några frågor ställdes också kring hur arbetsmiljön är internt mellan ishockeydomare och även hur stöttningen ser ut från förbundet. Sammanfattning Undersökning bekräftade arbetshypotesen, sammanfattningsvis verkar ishockeydomares arbetsmiljö vara en miljö där du förväntas stå ut med att utsättas av nedsättande kommentarer, hånfulla skämt, hot om våld, negativt kroppsspråk och till viss del våld. Det finns en paradox i detta då det ändå är en stor del av deltagarna i enkäten som trivs i ganska eller mycket hög utsträckning med sin roll som domare. Paradoxen förklaras till viss del via fritextsvar där det beskrivs som att det är en fantastisk roll men att det känns jobbigt att det kräver en förhöjd toleransnivå och att du som ishockeydomare måste utstå negativa beteenden som i andra sammanhang skulle vara oacceptabelt. Detta tillsammans med fritextsvar i enkäten tyder på att en ishockeydomare måste ha en förhöjd toleransnivå för att klara av att genomföra sitt uppdrag. Frågan är då varför ska en domare behöva stå ut med detta när det är helt otänkbart i andra arbetsroller? Hur påverkar det en ishockeydomares prestation att behöva hantera den miljön? hur påverkar det möjligheten att locka nya domare eller att behålla befintliga? 2

4 Metod och genomförande För att kartlägga hur svenska ishockeydomare upplever sin arbetsmiljö beslutades att göra en kvantitativ undersökning via en webbaserad enkät. Stiftelsen Friends började med att ta fram ett förslag på en enkät som sedan testades med en fysisk träff med en referensgrupp och efter revidering baserad på den träffen gick den ut i webbformat till ytterligare en referensgrupp. Referensgrupperna valdes av Svenska hockeyförbundet med målet att få en bra spridning på region, nivå och kön. Efter att enkäten färdigställts användes Svenska hockeyförbundets mailregister till Sveriges ishockeydomare som består av 4238 mailadresser. Vi fick 285 studsande mail vilket innebär att enkäten har gått ut till 3953 ishockeydomare. Svarsfrekvensen blev 691 stycken som motsvarar 17 procents svarsfrekvens. Vi anser att enkäten och undersökning ger en generell bild av hur en ishockeydomare riskerar att bli utsatt kopplat till sin roll. Enkäten är uppbyggd med urvalen kön, nivå (elitnivå, förbundsnivå, regionsnivå, distriktsnivå, föreningsnivå), ålder, antal år som domare och vilken region (Norr, syd, väst, öst) domaren dömer i. Det är 22 frågor till aktiva domare med tillhörande följdfrågor för att ta reda på hur de upplever sin arbetsmiljö och två frågor till icke aktiva domare för att ta reda på varför de slutade döma. Efter sammanställning har vi haft en träff där vi gått igenom resultatet för att skapa en samsyn av vad vi kan se i den. Definitioner & begrepp I enkäten har vi använt begreppen nedsättande beteende och kränkning med definitionerna: Nedsättande beteende är beteende som gör att du känner dig mindre värd, förlöjligad, nedvärderad eller förolämpad. Kränkning är när du känner dig sårad, ledsen eller mindre värd. 3

5 Resultat Resultatet visar på ett hårt klimat för ishockeydomare och att det krävs en hög toleransnivå för att klara av rollen. Trots det finns en stor grad av trivsel hos deltagarna samtidigt som fritextsvaren tyder på att det finns en önskan om att den förhöjda toleransnivån inte ska behövas. De som trivs bäst är domare på elitnivå medan domare på de andra nivåerna ligger ganska jämt. Enkäten visar på att de som är mellan år, dömer på föreningsnivå och de som har dömt från 0-1 år tenderar att trivas sämst. Det är otroligt kul men all skit man få ta tar bort mycket av glädjen Det verkar som att oron för att bli utsatt ökar i takt med att ishockeydomarna får döma på en mer elitinriktad nivå där oron är som minst hos föreningsdomare och sedan ökar succesivt till elitdomarna. Händer varje match och min erfarenhet är att domarna inte orkar bry sig och inte utnyttjar regelboken eftersom det då inte skulle finnas några spelare kvar på isen. 4

6 Otrygga platser under en match Vi ställde frågan om ishockeydomarna under det senaste året har känts sig otrygga eller oroliga på ett antal platser i anslutning till en ishall/arena och dessa fem var de som var vanligast. På planen under match 52 % Vid spelarbåsen 37 % Vägen till och från domarrummet 35 % Domarrum 13 % Sociala medier 8 % Deltagarna fick ta ställning till om de någon gång under det senaste året har varit med om att det blivit utsatta för våld, hot om våld, nedsättande kommentarer, hånfulla skämt, gester/miner/ignorering. Den domargrupp som i störst utsträckning utsätts för hot om våld är de som dömer på elitnivå eller regionsnivå och som har dömt mellan 5-15 år. Det är vanligast att hoten kommer från spelare men även ledare och publik relativt vanligt. När det gäller domares utsatthet kring våld kommer det överhängande från spelare. 5

7 Nedsättande kommentarer verkar vara vanligast på elitnivå och lägst på föreningsnivå. 58 % av de som svarade ja upplever att de får nedsättande kommentarer ibland eller ofta. Spelare och ledare är de som utsätter domarna i högst utsträckning. Det är ganska jämt över de olika nivåerna men föreningsnivå ligger lägst. 50 % av de som upplevt hånfulla skämt upplever att det sker ibland eller ofta. De som utför de hånfulla skämten är i störst utsträckning spelare och ledare. Vanligast på elit- och förbundsnivå och minst vanligt på föreningsnivå. 60 % av de deltagare som upplevt att de blivit utsatt för gester, ignorering, miner osv upplever att det sker ibland eller ofta. De som oftast utför handlingarna är spelare och ledare. 6

8 Här ligger elitnivå absolut högst med 64 % som upplevt sig kränkta det senaste året följt av förbundsnivå som ligger på 40 %. Det är vanligast att kränkningarna kommer från spelare och ledare. Kränkningarna handlade om: Ett domslut under match 84 % Ett domslut i anslutning till match 52 % Domslut i tidigare match 47 % Ett försök att påverka mig inför match 27 % Min personlighet 19 % Mitt utseende 12 % Ålder 11 % Sexuell läggning 3 % Etnicitet 3 % Kön 2 % Funktionshinder 2 %. Det vanligaste sättet att bli kränkt är verbalt men det har förekommit även sociala kränkningar och fysiska kränkningar. 7

9 av spelare av ledare av lag av andra domare 8

10 Men om jag skulle bjuda med någon ungdom att följa med på en match och låta han/hon ta del av det vi får höra och det bemötande vi får från spelare och ledare så har jag väldigt svårt att tro att de skulle välja att börja döma. Respekten för vår roll är inte värd vatten. Jag har upplevt att i många spelare och ledares ögon är vi bara där för att någon måste blåsa igång matchen och släppa pucken. Resultat från icke aktiva Det är tydligt att de vanligaste anledningarna till att ishockeydomare slutar är tidsbrist, inte roligt längre eller annat. 9

11 Analys I resultatet framgår det tydligt att svenska ishockeydomares arbetsmiljö kan vara nedsättande, kränkande och hotfull samtidigt som trivseln är hög. Tillsammans med fritextsvar och den vedertagna uppfattningen i samhället av vad som inte är okej att utsättas för går det att anta att det finns en önskan om att förbättra arbetsmiljön och att motverka den negativa arbetsmiljö som kartläggningen visar. Om vi likställer domarrollen med andra yrkesroller och läser denna enkät ur perspektivet att det skulle vara en medarbetarenkät på ett genomsnittligt svensk företag framstår det som en extremt fientlig och kränkande miljö. 56 procent av de tillfrågade upplever att de vid enstaka tillfällen, vid flera tillfällen eller vid nästan varje tillfälle är oroliga inför en match för att utsättas för nedsättande kommentarer, hånfulla skämt, våld, hot om våld eller gester och ignorering. 52 procent har känt sig otrygga någon gång under året under en match de dömer, dessa svar hade ansetts oacceptabla på vilken annan arbetsplats som helst. Det fortsätter på samma sätt genom enkäten med extrema nivåer om vi lyfter ur det ur sammanhanget ishockey och ishockeydomare och sätter in det i ett annat jobbsammanhang skulle det inte accepteras. Som att 79 procent har upplevt att de fått nedsättande kommentarer någon gång under senaste året och att 58 procent av dem upplever att det sker ibland eller ofta. Hur kommer det sig då att det inom ishockey och domaryrket har gått åt det hållet att som ishockeydomare behöver du stå ut med nedsättande och kränkande beteende för att klara av yrket och att det finns tendenser att det är accepterat och en del i att vara domare. Det är tydligt att det har normaliserats bland spelare och ledare och till viss del publik och föräldrar att använda sig av nedsättande och kränkande beteende mot domare. För att bryta detta behöver svensk ishockey titta på var normen och acceptansen för att behandla domare negativt kommer ifrån och börja ifrågasätta den gällande normen som skapar detta beteende. När det kommer till urvalen verkar det som att desto högre nivå du dömer på desto högre risk löper du att utsättas av nedsättande beteende eller kränkning. Detta borde innebära att de personer som ofta är förebilder för barn, ungdomar, publik och föräldrar lever i en miljö där domare behandlas negativt och att det rimligtvis får ringar på vattnet och påverkar beteendet hos de grupperna. Ur ett perspektiv med förebildskap är detta mycket problematiskt att om du som exempelvis tolvårig ishockeyspelare eller förälder till en tolvårig ishockeyspelare ser din favoritspelare eller ledare i SHL, Allsvenskan eller hockeyettan bete sig illa mot en domare blir steget kortare att själv utföra samma handling. Hur påverkar ishockeyns förebilder det negativa beteendet mot domare? Ett resultat som lyser igenom är att det även förekommer nedsättande beteende och kränkningar inom domarkåren och att det även där verkar finnas ett hårt klimat. Det kanske är föga förvånande då du som domare tvingas utstå mycket mer en de flesta andra behöver och att det då speglar av sig på vilket beteende som sker mellan domare och som skapar jargonger och acceptansnivå trots den negativa utgången. 10

12 Om Stiftelsen Friends Friends är en icke-vinstdrivande organisation och vårt uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Friends är verksamma inom skolan, förskolan och idrotten runt om i hela landet. Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning om kränkningar, strukturer och normer samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag. Friends grundades 1997 och finns representerade i hela landet genom kontor i Malmö, Göteborg, Umeå samt Stockholms International Center Against Bullying - som är vårt huvudkontor. Här har vi samlat forskning, rådgivning samt utbildning under ett och samma tak. Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvode från utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vill du läsa mer gå in på Friends inom idrotten 90 % av alla barn i Sverige kommer någon gång i kontakt med en idrottsförening. Friends har jobbat inom idrotten sedan 2005 med den lilla som den stora förening och på förbundsnivå eller liknande organisationer inom idrotten. Det finns mängder med möjligheter att ge barn en meningsfull fritidssysselsättning och idrotten är en av dem. Vi vet också att möjligheten finns att skapa en plats där barnet trivs och vågar utvecklas inom idrotten och att trygghet och prestation går hand i hand. En plats som erbjuder gemenskap, trygghet och glädje. Se till att du som föreningsansvarig, ledare, förälder eller aktiv har förutsättningar att tillsammans skapa en trygg idrott. Friends idrottsutbildningar riktar sig till föreningar och dess ledare, utövare och föräldrar. Vi hjälper er idrottsorganisation att skapa förutsättningar för ett tryggt klimat där vi tillsammans hittar verktyg i det förebyggande och akuta arbetet mot kränkningar och diskriminering. Genom långsiktighet, kunskap, samsyn och engagemang tror vi att vi tillsammans kan göra skillnad! Vid frågor vänd er till niklas.bostrom@friends.se eller info@friends.se 11