Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Transkript

1 Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1

2 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det nödvändigt att göra dem delaktiga

3 En definition av begreppet delaktighet Delaktighet innebär att: man ska ha tillträde dvs. få vara med, att man ska bli informerad så att man kan delta, att man ska få yttra sig och bli lyssnad till med respekt (Näsman, 2004) Möjligheten till delaktighet är det mest centrala uttrycket för respekten för barn och ungas status som subjekt och aktör med rätt att få vara deltagare i sina egna liv. (Mattsson, T. 2008, sid 57) 3

4 Delaktighet i socialtjänstlagen och LVU 1 2 När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (11 kap. 10 SoL) Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. 3 (36 första och andra styckena LVU) 4

5 Barnets bästa Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande (SoL 1 kap 2 ) Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande (LVU 1 ) Av förarbetena till förändringen i SoL angående barnets bästa framgår att barnets bästa och barns rätt att komma till tals ska tolkas i förhållande till varandra. En bedömning av vad som är barnets bästa ska (enligt förarbeten i SoL) baseras på: Vetenskap och beprövade erfarenhet, underlag från närstående och yrkespersoner som har kunskap om barnet och det som barnet själv ger uttryck för (vilket ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad). 5

6 Hur gör vi detta i praktiken och vad vill barnen? 6

7 1. Att få relevant information 7

8 Barn beskriver brist på information i samband med att de placeras i samhällsvård Att barn upplever att de inte fått någon information betyder inte att ingen informerat dem, men det visar att vi inte nått fram med informationen till barnen. 8

9 Att informera barn som placeras i samhällsvård Barn beskriver att placeringarna går snabbt. Det bara gick så fort ( ) Vi satt oss i socialtjänstens bil och vi hann inte säga hejdå eller något, vi bara åkte. Jag vet ju liksom varför jag flyttade till fosterhem, men dom har aldrig liksom sagt orsaken till varför det var så bråttom att jag var tvungen att flytta dit. Sen så helt plötsligt så ringde farmor till soc och så flyttade jag dit bara. 9

10 Att informera barn som placeras i samhällsvård fort. Barn beskriver att informationen är bristande i samband med placeringen. I vissa fall vet inte ens barnen om att de ska placeras. Det var inte ett dugg kul faktiskt... när man kom dit med morsan och så soctanten då, liksom 9 bast och tänkte ja men morsan ska väl vara här också, näe så vart man lämnad då skulle de åka iväg en fett tung känsla. Jag tror att jag hade varit på socmöte och sen sa dom bara att vi skulle gå till ett ställe och så bara här ska du bo, vi vet inte hur länge. Ja så skulle jag vara där och jag visste ingenting. 10

11 Att informera barn som placeras i samhällsvård fort. Barn beskriver också att de inte vet skälet till att de placerades. Alltså jag har ju aldrig riktigt fått nån konkret riktig förklaring på varför jag blev placerad första gången. Men vad jag har hört det var att ja att morsan inte ville att det skulle gå dåligt för mig och såhär ( ) Näe jag tror nog att morsan tyckte det var jobbigt så fort jag var lite för jag har ju DAMP eller ADHD eller vad man ska säga nu för tiden. Jag var ju sjövild när jag var lite så jag misstänker att det kan vara lite sånt att hon inte riktigt orka med att kunde uppfylla mina behov. 11

12 Att informera barn som placeras i samhällsvård fort. Insikt om föräldrarnas problematik innebär inte att barnet förstår att detta är skäl till placering. Hon fått över såhär över såhär fem sex chanser, nu får du som ta tag i dig om du vill ha kvar dina barn annars får dom flytta därifrån. Så håller hon ändå bara på att dricka och dricka som att hon nästan inte brydde sig om oss. En gång liksom det här var sista chansen hon skulle få. Då sa hon åt oss att hon skulle gå och köpa mat. Då satt vi i lägenheten och var jättehungriga så skulle vi vänta tills mamma skulle komma hem och köpa maten och så där. Men hon åkte hellre dit det var fest. Jag var ju jättevan att mamma drack och höll på och festa och sådär med sina kompisar så det var inget ovanligt. Men sen liksom vad var det som hände nu då. Då sa de det är ju vanligt att mamma dricker och så där och vi bara åkte iväg. Visar hur svårt det är att lämna information som barnen förstår! 12

13 Att informera barn som placeras i samhällsvård fort. Barns och ungas rätt till information är en viktig förutsättning för att de ska kunna komma till tals och bli delaktiga. Med relevant information avses vederhäftig information som är av betydelse för den unge i ärendet eller målet. Informationen ska anpassas utifrån barnets ålder och mognad på ett sådant sätt att barnet eller den unge kan ta den till sig. Informationen får inte vara till skada för barnet. Socialstyrelsen 2012 (Barn och unga i familjehem och HVB) Vi måste hitta strategier för att förvissa oss om att barnen har tillgodogjort sig den information de har rätt till. Vi måste komma ihåg detta i alla ärenden även då vi tar över ansvaret från någon annan. 13

14 Information till barn som flyttat mycket 14

15 Att få information om sin placeringshistoria Barn som flyttat mycket kan ha svårt att minnas sin placeringshistoria och får i någon mån kanske en bristande livshistoria. 11år familjehem A familjehem C HVB-hem A SiS-institution A familjehem B HVB-hem B Sen så flyttade dom mig till ett annat hem och så bodde jag där och så rymde jag därifrån. Sen fick jag komma hem och bodde hemma ett tag sen blev jag flyttad igen typ. Sen blev jag flyttad till familjehem så bodde jag där ett tag. Sen flyttade dom mig från familjehem igen till låst SiS-institution A HVB-hem C familjehem D, pågår 15 år familjehem D SiS-institution B 15

16 Vi måste komma ihåg att Vi som arbetar inom socialtjänsten besitter ett överläge redan från början vad gäller kunskap om systemet d.v.s. vi riskerar att glömma bort att informera om det som är självklart för oss. Vuxna har historiskt och fortfarande många gånger ett maktövertaget gentemot barn. Barn i samhällsvård har dessutom fler vuxna att förhålla sig till. Vi måste utgå från vad det unika barnet vet och inte vet för att förstå vad vi behöver informera om. Det är inte för sent att ge information! 16

17 2. Att berätta/framföra sina åsikter Socialtjänsten borde lyssna på ungdomar och inte bara placera liksom sådär. Dom ska tänka sig att det ska bli bra. Inte för att dom tycker att det ska bli bra,det är ungdomen också. Vad den personen som hamnar där känner 17

18 Barns möjligheter att kunna berätta påverkas av oss vuxna Barn kan berätta och är viktiga informanter om de får chansen men de påverkas av ålder, utveckling, motivation och individuella förutsättningar. Barn berättar på ett annat sätt än vuxna och rätt ställda frågor är en förutsättning för att barn ska svara utförligt och korrekt. 18

19 Lite korta tips! Öppna frågor (invitationer) uppmuntrar barnet att öppet ge ett svar t.ex. berätta för mig om när du blev placerad i familjehem. Denna typ av frågor kan även knytas till något barnet berättat om tidigare t.ex. du sa att du fick flytta till Eva, berätta om det. Orden berätta, förklara eller beskriv används. Specifika frågor ger mer specifik information om något barnet berättat om. Denna typ av frågor innehåller vem, vad, när, hur eller varför t.ex. Vem var där? Varför kan ibland upplevas anklagande och går att formulera om till av vilken anledning. 19

20 Lite korta tips! Få barnet att förtydliga: Du berättade förut Jag förstod inte riktigt, berätta för mig igen så att jag förstår. Du sa förut Jag är lite glömsk berätta för mig igen så att jag kommer ihåg. Du sa förut. Vad menade du med det? Jag blir förvånad. Hur kommer det sig att du tänker så? Få barnet att förtydliga: Berätta mer om Berätta så mycket du kan om. Berätta allt om Berätta allt som hände från början till slut. Berätta om en annan gång när 20

21 Att berätta kräver tillit och en relation. Barn vill att socialsekreterare ska: Lyssna Dom jag har haft har jag varit nöjd med för dom har lyssnat på vad jag tycker och tänker och dom är inte så stränga dom är bra helt enkelt. Dom kunde väl ha lyssnat i alla fall. Alltså det hjälper inte att sätta mig på ett ställe bara och tro tvinga en att det ska fungera om det inte gör det liksom då är de ju ingen idé att jag bor där så. Var snäll Dom ska vara smarta och snälla ( ) man ska trösta barnen och inte säga fula saker till dom. Ja man ska inte säga någonting alltså såhära jag struntar i om ni är ledsen.. 21

22 Att berätta kräver tillit och en relation. Barn vill att socialsekreterare ska (forts.) Visa ett genuint intresse Alltså soc vet man bara att man är en av typ hundra alltså för dom. Dom hinner inte lyssna så jävla mycket och dom känns bara stressad hela tiden och har inte tid egentligen ( ) soc känner ju inte mig heller kan man säga, dom har ju bara träffat mig på möten och läst papper och sånt där så det är väl mer dom som bestämmer Alltså vissa visar att det här är mitt jobb och jag jobbar här från tolv till fem typ ( ) de ska visa att de verkligen bryr sig att det inte bara är ett jobb för dem. För så kunde jag känna vissa dagar jaha nu har hon semester och hon sa ingenting innan. Nu måste jag vänta två veckor i mitt liv. Nu stannar mina två veckor i mitt liv upp. De fattar inte riktigt det för dem är det bara ett jobb men det handlar faktiskt om att de håller ju på att utreda mitt liv. ( ) De borde visa mer respekt för barnet och för familjehemmet. För det handlar ju faktiskt om en människas liv även om det bara är ett jobb för dem. Det är det viktigaste. 22

23 Glöm inte att du som möter barn i ditt yrke är viktig för barnen! 23

24 Det kan finnas skäl till att inte berätta Barn träffar inte sin socialsekreterare enskilt Vi pratatade ju i telefon med vår socialsekreterare och då hörde man liksom att familjehemsmamman lyssnade. Hon tog upp en annan telefon och lyssna vad vi sa ( ) och så fråga socialsekreteraren -Är det någon mer som lyssna. Min syster sa Nej. Hon visste ju att det var familjehemsmamman men annars kunde hon fått stryk av henne. Barn har dåliga erfarenheter av att berätta. Jag har aldrig berättat för dom [socialsekreterna] vad jag tycker. Någon gång kanske jag har gjort det men dom lyssnar inte och säger fortfarande bara det som dom tycker är bäst. Då tycker jag det är onödigt att prata överhuvudtaget då om dom ändå inte lyssnar på vad man säger. Då säger dom ändå bara ja men det här är ändå bäst för dig men dom vet egentligen ingenting om det. Barn vet inte deras rättigheter (artikel 42 i barnkonventionen handlar om 24 att informera barn om deras rättigheter).

25 Kontakten mellan barn och socialsekreterare påverkar deras möjlighet att berätta Barn har ofta en uppfattning om hur de vill ha kontakt med sin socialsekreterare, fråga efter den och förklara vad som är möjligt Det har varit olika på olika ställen. På ett ställe har dom varit där en gång i veckan och på ett annat ställe då har dom inte kommit alls nästan ( ) [Vad tänker du att det beror på att det varit olika?] Alltså jag vet inte riktigt. Alltså det är jävligt svårt att få tag i dom och sånt och typ om man ska fråga något så tar det flera dagar innan man får tag i dom Det finns olika sätta att hålla kontakt t.ex. träffas, sms:a, maila osv. Barn beskriver att det är jobbigt att deras socialsekreterare slutar och de vet inte alltid varför detta sker Jag har bytt så jävla mycket också det har jag inte heller gillat som när jag väl har fastnat med en socialsekreterare då byter dom. Det tycker jag är för djälvligt. [Vad är det som gör att det byts då?] Äh jag börjar misstänka att man inte fårbinda några riktiga band mellan soc och patienten eller klienten eller vad fan man nu säger. 25

26 Barnen kommer att agera utifrån tidigare erfarenheter av kontakt med socialsekreterare Jag hade först Anna och Maria när jag bodde i Stockholm. Sen fick Maria en dotter. Anna hon skulle ju börja på ett nytt jobb eller hon kanske gjorde något annat jag vet inte, men henne skulle jag gärna vilja ha kontakt med igen för dom var jättebra soc. Sen så fick jag en annan soc det var Linda hette hon, hon var jättebra hon lyssna på mig och allting. Efter det så fick jag chefen Gunilla och sen kom den nya, Kerstin. Jag tycker det är roligt att träffa nya människor men det är ändå jobbigt att träffa så olika hela tiden, byta soc. För om man bor hos fosterfamilj då får man såhär fosterfamiljssoc alltså då får man inte den vanliga soc då måste man byta till en soc som jobbar med fosterhem och sådär fast nu tänker dom inte göra det, dom tycker att dom ska köra på samma istället för att byta. 26

27 Kom ihåg att Höra barnens röster bland de vuxna. Barn är underordnade i samhället och barn i samhällsvård har ännu fler vuxna att förhålla sig till. Soc lyssnade inte på min berättelse, dom lyssnade mer på personalens berättelser om hur jag har haft det och såna saker. Det tycker jag är jättefel för om dom vill hjälpa mig då ska dom lyssna mer på mig för att förstå hur jag vill ha det Att barn blir lyssnade till kan hjälpa dem att hantera sin situation utifrån att de får sina upplevelser bekräftad. Det blir ett sätt att giltiggöra barns perspektiv (Eriksson & Näsman, 2011). Det enskilda barnets perspektiv och verklighet är vad hen ser, hör, upplever och känner. Barnet kommer att agera utifrån sitt perspektiv och vi behöver lyssna för att förstå barnet. Barns har olika önskemål om hur de vill blir lyssnad till och dessa kan variera över tid. 27

28 Att lyssna för att förstå barnens perspektiv. Exemplet ett vuxet- eller barnperspektiv på instabilitet. Flytt inom eller med familjen Flytt till samhällsvård Hemflytt Återplacering till samhällsvård Hemflytt Flytt inom eller med familjen Planerat byte av vårdmiljö Sammanbrott, ny placering 28

29 3. Att tillmäta barns åsikter och inställning betydelse Jag rymde ju för att jag inte ville vara där. För att jag mådde så jävla dåligt där så då hade de väl kunnat lyssna mer och kanske gjort något åt det. 29

30 Vad händer om vi inte beaktar barns åsikter? Barnen beskriver att de försöker tala om när de är missnöjda eller utsätts för kränkningar men i flera fall upplever de att ingen lyssnar När jag inte hade några bevis lyssnade de inte på mig. Mina ord var tomma för dem. Om barnen känner att ingen lyssnar beskriver de olika strategier för att agera. -De ger upp och finner sig i situationen. Jag har ändå ett ganska vanligt liv nu så det gör inget om jag inte trivs så jättebra för jag behöver inte vara där jämt liksom. ( ) Det är ingen ide att kämpa emot heller. Det är bara ja man kan ju inte göra någonting förrän de är nöjd. - De agerar ut i ord eller handling. Jag mådde sämre och sämre och alltså jag började skära mig då ett tag för soc vägrade lyssna och sen liksom när polisen sa till då börja de lyssna så jag blev så sur för att det känns som att det var det ända sättet att få soc att lyssna att åka fast eller någonting. 30

31 Vi behöver komma ihåg att barn agerar utifrån hur de förstår sin situation Det är omöjligt att säga något generellt om när barns åsikter ska tillmätas betydelse men instabilitet som exempel visar att: När barn tydligt uttalar att de inte vill bo kvar i en vårdmiljö tyder forskning på att placeringen har få utsikter att fungera Då packa jag mina grejer socialsekreterarna blev ju helt chockade och bara satt. Men jag packa mina grejer, ställde dom på gräsmattan bredvid socialtjänstens bil och sa till socialsekreterarna att nu åker vi men dom vägrade ju följa med. Dom ville ju att jag skulle komma tillbaka och prata vilket jag tyckte var helt rubbat eftersom dom såg ju att jag var hur förstörd som helst. Jag tokgrindade, jag var jätteledsen så då tog jag det jag kunde bära och så gick jag till bussen sen åkte jag hit. Alltså sådär har det i alla fal varit med mig, dom kan inte göra någonting. Känner jag att jag inte vill då vill jag inte. Barn kan hamna i farliga situationer om de agerar med att t.ex. rymma för att de inte blivit lyssnade till. 31

32 Är det en motsättning mellan att låta utsatta barn vara delaktiga och att ge dem skydd? Delaktighet kan ses som en del i omsorgen om utsatta barn: Barn som levt i en oförutsägbar miljö behöver kontroll över sin situation och behöver uppleva sin situation som begriplig vilket delaktighet kan bidra till (Eriksson & Näsman, 2001) Att göra barn delaktiga dvs. att informera dem, lyssna på dem och beakta deras åsikter kan vara en förutsättning för att ge adekvat skydd/omsorg.

33 Delaktighet det vill säga att ge information, att bli lyssnad till och att få sina åsikter beaktade sker inte linjärt och går inte att skilja ifrån varandra Att åsikterna tillmäts betydelse Att bli lyssnad till Att få information

34 Kom ihåg att: Lyssna Informera Ta reda på om barnet förstått Upprepa Var genuint intresserad! Stanna kvar, finns med barnen. Hör av dig!

35 En tanke om delaktighet att ta med härifrån Att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är nödvändigt för att göra dem delaktiga Annars vet vi inte vilken specifik information just det här barnet behöver, på vilket sätt barnet vill ha kontakt eller bli lyssnad till vilket är en förutsättning för att tillmäta barnets åsikt betydelse

36 Tack! Viktoria Skoog,