Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl Lindqvist GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Handledarutbildning för lärare 7,5 hp Handledare: Åsa Liljekvist 1

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion 1.1 Bakgrund sid Frågeställning sid Syfte sid 4 2 Metod sid 5 3 Resultat 3.1 Resultat enkät sid 6 4 Diskussion sid 11 5 Referenslista sid 13 Bilagor Bilaga 1 sid 14 2

3 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Under mina tre år som lärare i ämnet idrott och hälsa och som medlem i antimobbingteamet har jag märkt förändringar hos mig som lärare och bland mina undervisande klasser. Den personliga förändringen antar jag har olika orsaker, dels genom att jag upplever det som att mitt förhållningssätt till ämnet idrott och hälsa har förändrats med tiden, det vill säga tolkningen av styrdokumenten, vad undervisningen skall ha för inriktning och syfta till. Samt att jag utvecklats genom möten med elever, utbildning, kurser, erfarenheter och samarbete med övrig personal på skolan (Bergdahl & Wallgren 25). Med den bakgrunden har jag också lärt mig att barnen öppet och tyst ger signaler när något är fel. En annan förändringsdel var hur jag upplevde att klasserna jag undervisade blivit tryggare och fler individer vågar synas och ta plats i idrottshallen. När jag kom till den undervisande skolan, upplevde jag det som att kränkande handlingar var något som skedde varje dag och varje timme. g upplevde det som att skolan inte hade någon speciell strategi för att komma åt problemet med kränkningar. Skolverket skriver bland annat att ingen i skolan skall utsättas för mobbning och att alla tendenser till trakasserier aktivt skall bekämpas (Skolverket 1998, s. 5), vilket jag inte uppfattade att skolan jobbade för. Som jag upplevde det och med erfarenhet av de antimobbingsamtal jag haft, så gick det att härleda problemen med kränkningar och mobbning ända ner till 6 års ålder. Då hade dessa handlingar pågått i lågstadiet och delar av mellanstadiet innan de upptäcktes. Som jag tolkar det så har också eleverna blivit duktigare på att informera personalen när något inte är som det ska. Det kan vara händelser i omklädningsrummet, när två klasser möts och det blir trångt, så uppstår ofta en konflikt, eller att killarna kastar bollar omkring sig innan lektionen börjat, där någon ofrivilligt får bollen på sig. Om mitt antagande stämmer och vad det kan bero på att eleverna blivit bättre på att informera vuxna, tror jag handlar om att skolan idag har fler som jobbar aktivt kring varje klass. g tolkar det som att kurator, skolpsykolog, anti mobbingteamet, kamratstödjare, klasslärare jobbar mer aktivt med eleverna. Vilket i så fall betyder att skolans elever bland annat lärt sig ta avstånd från att människor utsätts för kränkande handlingar och berättar om något hänt som är strävansmål enligt skolverket (Skolverket 1998, s. ). 3

4 En studie gjord 27 i ämnet idrott och hälsa visade dock att kränkande handlingar sker innan, under och efter idrottslektionen. Bland annat visade resultaten att det var vanligt med kränkande handlingar när barnen stod i led, i omklädningsrummet och i olika tävlingsmoment. Ett annat resultat av samma studie visade att de vanligaste kränkningarna var verbala, men även att det förekom tysta, fysiska och sexuella kränkningar (Sjöstrand & Sjöstrand 27). 1.2 Frågeställningar Mitt mål som undervisande lärare är att skapa klimat där eleverna lyckas och får en känsla av att de kan, de vill och att de vågar. Men den bakgrunden, vad kan då konsekvenserna bli om vi missar dessa kränkande handlingar i idrott och hälsa? Frågeställningar: Hur och var i ämnet idrott och hälsa sker kränkande handlingar? Hur vanligt är det med kränkande handlingar? Känner eleverna sig trygga i omklädningsrum och i idrottssalen? Upplever eleverna att vi vuxna lyssnar till barnens varningssignaler? 1.3 Syfte g anser det är av vikt att tidigt hitta och identifiera problem i ett tidigt stadium. g har ungefär haft 3 mobbingsamtal med positivt utfall där mobbningen upphört helt. Min tolkning och min erfarenhet har varit att mobbningen idag inte sträcker sig över lika lång tid innan den upptäcks. Men kränkande handlingar sker fortfarande utan vår vetskap, eftersom alla elever varken visar eller berättar att de blivit utsatta, därför anser jag det som mitt uppdrag att försöka hitta metoder till att komma tillrätta med problemen. Troligen påverkas eleverna prestationer av om de känner sig trygga eller inte, det är därför relevant att ta reda på om kränkande handlingar kan påverka sättet hur eleverna visar vad de kan. Eftersom det är av vikt då eleverna skall bli bedömda i ämnet idrott och hälsa. Men hur kan då en elev visa vad de kan om inte undervisningsmiljön bygger på att eleverna känner sig trygga? För mig är det av vikt att varje elev känner att de kan utvecklas från den de är, hur påverkas de då av om de blir kränkta? 4

5 Syftet med studien är att försöka identifiera och hitta var, när och hur kränkande handlingar förekommer. Att upprepa den studie som gjordes 27, (Sjöstrand & Sjöstrand 27) för att se om samma problematik finns på den undervisande skolan. 2. Metod En litteratursökning har skett i GIH bibliotekets databas efter tidigare studier, därtill har kursplanen LPO-94 studerats. För att besvara frågeställningarna gjordes en kvantitativ enkätstudie på alla elever i årskurs 3-6 (cirka 2 elever) på den undervisande skolan. Urval skedde efter diskussioner med undervisande lärare i år 1 och 2, dessa togs bort ur studien beroende på elevers utveckling i läs och skrivförståelse. Enkäten besvarades anonymt, där jag närvarade. Information till rektor för godkännande skickades och information om enkäten skickades ut vi en informationsplattform till samtliga vårdnadshavare där de också hade möjligheten att komma med synpunkter eller frågor till mig. Vårdnadshavaren hade också möjlighet meddela om de ville låta deras barn helt avstå från att svara på enkäten. Svaren på enkäterna sammanställdes och bearbetades, efter de svar som angavs. 5

6 3. Resultat 197 av 2 elever svarade på enkäten, resultaten anges i procent. 1. Vet du vad en kränkande handling är? Har du någon gång utsatt andra för kränkande handlingar? Sällan Ofta 6

7 3. Har du blivit utsatt för kränkande handlingar i skolan? Sällan Ofta 4. Har du utsatt andra för kränkande handlingar i idrottssalen? 2 Sällan 5. Har du blivit kränkt i idrottssalen? 2 Sällan Ofta 7

8 6. Har du blivit kränkt i omklädningsrummet? Har du kränkt andra i omklädningsrummet? 5 8. Känner du dig trygg i idrottssalen? Ibland Inte alls 8

9 9. Känner du dig trygg i omklädningsrummet? Ibland Inte alls. Lyssnar vuxna på skolan till barnens varningssignaler? Ibland Inte alls 9

10 11. Vart är du som mest otrygg?

11 4. Diskussion Mina frågeställningar var om hur och var i ämnet idrott och hälsa sker kränkande handlingar? Hur vanligt är det med kränkande handlingar? Känner eleverna sig trygga i omklädningsrum och i idrottssalen? Upplever eleverna att vi vuxna lyssnar till barnens varningssignaler? Kan en elev visa vad de kan om inte undervisningsmiljön bygger på att eleverna känner sig trygga och hur kan de då påverkas om de blir kränkta? Att kränkande handlingar sker i skolan var tydligt efter sammanställningen av resultaten, i studien visade det sig att 48 % av alla barn i årskurs 3-6 någon gång blivit kränkta. Det visade sig också att i och kring ämnet idrott och hälsa har 17 % blivit kränkta i omklädningsrummet och 16 % i idrottssalen. Hur och när de blir kränkta framgår dock ej av enkäten. Däremot så framgår det att 2 % ibland eller inte alls känner sig trygga i salen och att 28 % av alla elever ibland eller inte alls känner sig trygga i omklädningsrummet. I pricka i mallen som fanns med i enkäten, framgår var eleverna kände sig som mest otrygga i idrottssalen och i omklädningsrummet. 46 % av eleverna uppger att vuxna på skolan lyssnar till elevernas olika varningssignaler, medan 2 % tyckte att vuxna lyssnar ibland och % upplevde inte att alls att vuxna på skolan lyssnar till elevernas varningssignaler. Att skolan har jobbat mer med samtal i olika former, livskunskap m.m. kan enligt min tolkning ha sänkt det antal som blir kränkta i skolan. Detta genom att barnen blivit mer medvetna om vad de har för rättigheter och skyldigheter. Förhoppningen torde också vara att eleverna får en form av forum där de kan ta upp och prata om olika saker, att lär sig att bli mer öppna och lär sig att våga prata om svåra teman. Men det krävs mer än så för att siffran skall sjunka mot. Ett sätt kan vara att vuxna på skolan blir bättre på att läsa barnens olika varningssignaler när något inte är som det ska. Att vuxna inte alls eller bara ibland lyssnar till dessa varningssignaler är inte enligt min mening acceptabelt. Troligtvis blir en elev som försökt berätta, bara tystare av att ingen vuxen på skolan lyssnar. Skolan skall vara en trygg plats för alla elever på skolan och vi som jobbar på skolan har som uppdrag att se till att så sker. Det finns en plan för arbete mot kränkande handligar på skolan, men kan det vara så att den inte efterlevs då nästan hälften av alla elever i år 3-6 blivit kränkta? Samtidigt så kan inte alla barn ha någon vuxen vid sin sida hela tiden, vilket betyder att mycket av ansvaret ligger hos den enskilde eleven. Att arbeta förebyggande från första dagen barnen börjar i skolan är av enligt mig av vikt för att stävja all form av mobbning och kränkande handlingar, för att sedan få det som en röd tråd genom hela skolgången. Eleverna hade enkäten olika förslag till att få bort kränkningar bland annat så ville de att läraren skulle t upp om något hänt på rasten, de vill inte ha så stora grupper, de vill också att vuxna ska lära sig att lyssna och säga ifrån, att vuxna ska ta det seriöst även om man är gammal, att lärarna uppträder så man vågar prata med dem istället för kuratorn, att vuxna ska vara mer uppmärksamma, fler rastvakter och mer aktiva rastvakter och de ville också prata mer om kränkande handlingar. I slutändan är det rektor på skolan som ansvarar för att alla vuxna på skolan på ett eller annat sätt jobbar förebyggande mot all form av mobbning och kränkande handlingar. Efter sammanställt resultaten så blev förvånad över att 17 % av eleverna upplevde att de blivit kränkta av en vuxen på skolan. Samtidigt hade 2 % svarat att de blivit kränkta av en vuxen i idrottssalen. Alla elever har dock haft olika lärare, olika ledare från kommunen i idrottslyftet och personal från fritids i idrottssalen vilket enligt min tolkning inte behöver betyda att det kanske var jag som kränkte eleverna i fråga. Men vetskapen om att det kan vara så, är svårt att 11

12 smälta. Vi som vuxna skall verka som förebilder och då skall denna siffra vara %. Det är inte okej att en vuxen kränker ett barn, detta är något som behöver tas upp i kollegiet, så att lämpliga åtgärder vidtas. I och kring ämnet idrott och hälsa sker kränkande handlingar både i omklädningsrummet (17 %) och i idrottssalen (16 %). Att göra åtgärder för att få eleverna mer trygga i omklädningsrummet kan därför te sig ganska enkelt, men svårare att genomföra i praktiken när man är ensam som idrottslärare. Men att det alltid finns en vuxen i omklädningsrummet, samt draperier i duschen kan göra fler elever trygga. Samtidigt kan det vara en idé att se över om det finns möjligheter till att göra förändringar av själva omklädningsrummet. Men vad blir konsekvenserna av att nästan var sjätte elev inte känner sig trygga i salen? I ämnet idrott och hälsa skall alla elever bli bedömda. g antar att dessa elever som inte känner sig trygga, inte fullt ut kan visa vad de kan. Anledningen till det förmodar jag handlar om att de på något sätt blir hämmade i sitt rörelsemönster och att de blivit rädda att misslyckas. Men min uppfattning är dock att det inte gäller alla dessa elever, jag tror snarare att det handlar om ett fåtal av dem. Därför anser jag att det är viktigt att rätta ett felaktigt beteende och att ha noll tolerans mot all form av kränkande behandling och mobbning. Samtidigt är det viktigt att all personal på skolan agerar och jobbar förebyggande. Min förhoppning är att alla former av kränkningar försvinner helt från skolan, men det tror jag kan var mer eller mindre svårt. För att se om arbetssättet vi nu har på skolan har effekt kan ju denna undersökning användas för framtida uppföljningar av studien på skolan. 12

13 Referenslista Bergdahl Jonas & Wallgren Lisa, En studie av idrottslärarrollen i skolor med Waldorfpedagogik, examensarbete 2:25, GIH. Skolverket, Lpo 94 (1998). Sjöstrand Kristina & Sjöstrand Jenny, Får alla vara med och leka?, examensarbete 7:27, GIH. 13

14 Bilaga Bilaga 1 Vad är kränkande handlingar? Några vanliga begrepp: Kränkande behandling: Enkätundersökning för år 3-6 Kränkningarna kan vara fysiska - slag eller knuffar, verbala - hot, svordomar eller öknamn, psykosociala - utfrysning, blickar, alla går när man kommer, eller kränkningar i texter och bilder - sms, msn, fotografier och på olika sociala forum på nätet. 1. Är du (ringa in) Tjej 2. Vilken årskurs går du? Kille 3. Vet du vad en kränkande handling är? 4. Har du någon gång utsatt andra för kränkande handlingar i skolan? 5. Hur ofta händer det? 6. Har du någon gång blivit utsatt för kränkande handlingar i skolan? 7. Hur ofta händer det? 8. Har du någon gång utsatt någon för kränkande handlingar i idrottssalen? 9. Hur ofta händer det? 14

15 . Har du någon gång blivit utsatt för kränkande handlingar i idrottssalen? 11. Hur ofta händer det? 12. Var någonstans i idrottssalen blev du utsatt 13. Har du blivit kränkt i omklädningsrummet 14. Har du kränkt någon i omklädningsrummet 15. Känner du dig trygg i idrottssalen Ibland 16. Känner du dig trygg i omklädningsrummet Ibland 15

16 17. Här känner jag mig som mest otrygg i salen och omklädningsrummet. (rita ringar med pennan) 18. Här känner jag mig som mest trygg i salen och i omklädningsrummet.(rita kryss med pennan) 19. Har du berättat för någon att du blivit kränkt? 16

17 2. Har du berättat att du blivit kränkt för någon vuxen på skolan? 21. Fick du hjälp av en vuxen i skolan? 22. Har du försökt berätta för någon vuxen på skolan men inte fått hjälp? 23. Har en vuxen kränkt dig i skolan? 24. Har du blivit kränkt av någon vuxen i idrottshallen 25. Upplever du att vuxna i skolan lyssnar till elevers varningssignaler? 26. Har du några förslag till förbättringar för att få bort kränkningar Tack för Din medverkan 17