Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar.

Transkript

1 KVISTBERGSSKOLAN Plan för skolans arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling (direkt underställd Likabehandlingsplan Torsby kommuns skolor) Läsåret 2013/2014 Fastställd Skolan ska erbjuda alla elever lika rättigheter och möjligheter. Skolans läroplan, skollagen och diskrimineringslagen anger skolans uppdrag, ansvar och skyldigheter i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Elever har ett lagligt skydd mot att utsättas för diskriminering, trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling. På vår skola finns en plan för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vår plan omfattar all verksamhet på skolan och relationen mellan alla som verkar i skolan mellan elever och mellan elever och personal. Planen beskriver hur skolan arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Det framgår på vilket sätt skolan arbetar för att uppnå detta. Planen är ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Den följs upp efter varje läsår och nya målsättningar och planerade åtgärder formuleras. Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar. På skolan finns ordningsregler, vilka på samma sätt utarbetas mellan skola, elever och föräldrar.

2 Vad är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling? Där kränkningar sker handlar det ofta om relationer och maktförhållanden. En kränkning beskriver en relation i obalans. Gemensamt vid alla kränkningar är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan både vara mellan elever samt mellan elever och personal/skola. Begreppet diskriminering förutsätter dock formell makt. Det innebär att skolan eller skolans personal kan göra sig skyldiga till diskriminering men att en elev inte kan diskriminera en annan elev. Då handlar det istället om trakasserier. För den som blir utsatt är det ovidkommande om det är en eller flera som kränker. Det avgörande är en individs upplevelse av kränkning. Exempel på vad kränkande behandling kan vara: fysisk (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) verbal (t ex svordomar, könsord, förolämpningar, hotelser) psykosocial (t ex utfrysning, ryktesspridning) text- och/eller bildburen (t ex SMS, e-post, via chatt -sidor på Internet, klotter) negativ särbehandling En kränkande behandling är oacceptabel även vid enstaka tillfälle. När någon utsätts för kränkande behandling vid upprepade tillfällen och/eller under längre tid är det mobbning. Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar. Dessa är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identiteter eller uttryck ålder (undantag för ålder finns för skolan i diskrimineringslagen 2 kap 6 ) Diskriminering kan vara: direkt, d v s att någon missgynnas genom särbehandling i en jämförbar situation indirekt, d v s att någon missgynnas genom att neutrala regler tillämpas så att de i praktiken diskriminerar någon (t ex att skapa en regel som utestänger någon) trakasserier, d v s ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund är annan kränkande behandling). sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera (någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande) Ingen får utsättas för repressalier för att ha reagerat eller på något annat sätt medverkat i fråga kring diskriminering. Skolan har upplysningsskyldighet till DO (Diskrimineringsombudsmannen) enligt diskrimineringslagen 4 kap 3.

3 Så här vill vi ha det på skolan och så här gör vi Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetas fram i samarbete mellan personal, elever och föräldrar. Både personal, elever och föräldrar ges möjlighet att påverka och lämna synpunkter på planen innan den fastställs för året. Planen finns tillgänglig via internet genom Torsby kommuns hemsida, Som elev kan du förvänta dig att skolan bemöter dig med respekt, att skolan hjälper dig om du behöver, att skolan kommer att ingripa mot alla former av kränkningar och att vi arbetar för att du ska får en så trygg arbetsmiljö som möjligt. Skolan förväntar sig att du som elev bemöter andra med respekt och använder ett vårdat språk, att du aldrig bidrar till att någon annan blir illa behandlad och att du vänder dig till någon i personalen om du eller någon annan behöver hjälp. Som förälder kan du förvänta dig att skolan arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan och för en lugn och trygg arbetsmiljö, att skolan tar kontakt med dig om något särskilt händer och att skolan ingriper mot alla former av kränkningar. Skolan förväntar sig att du som förälder meddelar oss om du märker att ditt barn har råkat illa ut i skolan eller om ditt barn gjort någon annan illa. Främjande insatser All personal som verkar i skolan ska vara väl förtrogna med vad som står i skolans olika styrdokument som rör diskriminering och kränkande behandling och som också tas upp i vår plan. Rektor ansvarar för att en genomgång av planen ska vara en självklar del i det inledande arbetet i arbetslagen inför det nya läsåret. Information om planen ska ingå vid introduktion av varje nyanställd personal. Även skolans elever och deras föräldrar ska vid varje läsårsstart ges information om innehållet i vår plan och kunna lämna synpunkter på innehållet. Den värdegrund som all verksamhet i skolan bygger på och som anges i denna plan ska prägla alla handlingsplaner som upprättas av skolan. Skoldagen ska formas av pedagogik, metoder och förhållningssätt som utgår från skolans värdegrund och som främjar elevernas sociala utveckling. Information, diskussion och debatt i frågor kring mänskliga rättigheter, kränkande behandling och diskriminering ska vara en självklar del i undervisningen. Ordningsregler ska finnas framtagna i samråd mellan personal, elever och föräldrar. Dessa ordningsregler ska framgå tydligt i skolan och vara väl kända för alla. Tillämpningen av ordningsreglerna ska präglas av respekt där alla förväntas följa dessa ordningsregler. Klassråd samt skolans elevråd och skol-if ska ge eleverna goda färdigheter i demokratiska arbetsformer. Skolan ska erbjuda en fysisk och psykosocial studiemiljö som tryggar mänskliga rättigheter för alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionshinder. Vi arbetar för att

4 hålla skolan ren och välstädad och fri från skadegörelse eller nedskräpning. Vi arbetar också för att skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla, som t ex att ramper ska finnas vid skolans entréer och att klassrum ska vara anpassade för elever med hörselnedsättning. All verksamhet i skolan inklusive aktiviteter utanför skolans lokaler ska vara utformade så att alla elever kan delta. Skolan ska även hålla en god nivå av kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen. Under raster ska det finnas rastvakter ute på skolgården. Detsamma gäller inomhus i skolans lokaler då elever vistas där under rast. Vid planerade möten mellan skola och hem (t ex utvecklingssamtal) där språkliga kommunikationssvårigheter finns, skall skolan tillhandahålla tolkservice. Vid informationsmöten till större grupper (t ex föräldramöten) skall skolan om möjligt använda lokal där hörslinga finns installerad. Hörslingan skall vara i funktion och påslagen. Varje undervisande lärare ansvarar för att de läromedel som används inte förmedlar fördomar eller förlegade föreställningar kring någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Mentor ansvarar för att frågor som rör elevens sociala situation i skolan inklusive kränkande behandling och diskriminering ska ges tillräckligt utrymme vid utvecklingssamtalen. Skolan ska varje läsår kartlägga eventuella förekomster av kränkande behandling och utvärdera det egna arbetet mot detta genom t ex anonyma enkäter till elever och föräldrar. Uppföljning och utvärdering av planen ska göras efter varje läsår. Här ska anges vad skolan har valt att specifikt arbeta med under det gångna läsåret utifrån tidigare kartläggningar och vilket resultat arbetet har gett. Med utgångspunkt i de nya kartläggningar som genomförts under innevarande läsår ska nya målsättningar och planerade åtgärder formuleras för skolans främjande och förebyggande arbete. Under förra läsåret påbörjades ett arbete utifrån diskrimeringsgrunden etnisk tillhörighet, för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet och för att förebygga trakasserier kopplade till denna diskrimineringsgrund. Vi kommer att fortsätta det arbetet även under det här läsåret, bl a i form av ett ämnesövergripande tema kopplat till utställningen 1001 Inventions som alla elever ska besöka vid Värmlands museum. Personalen ska tillsammans med eleverna planera hur vi mera konkret ska arbeta med detta i undervisningen. Vi ska dessutom arbeta fram en skolplan för hur vi kan integrera det främjande arbetet kring diskrimineringsgrunderna i den dagliga undervisningen. Förebyggande insatser Under senare delen av läsåret 2012/13 har grundskolan i Torsby kommun genomfört en samlad digital elevenkät bland eleverna i åk 2, 5, 7 och 9. Varje svarsalternativ i elevenkäten har ett värde mellan 1-6, där 1 = Instämmer inte alls och 6 = Instämmer helt. Elevenkäten har mycket hög svarsfrekvens (93%) på Kvistbergsskolan. En brukarenkät har på samma sätt genomförts till föräldrar i åk 3, 6 och 8 med låg svarsfrekvens (7 svar) vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser från denna. Eleverna har även besvarat en trivselenkät, med hög svarsfrekvens för låg- och mellanstadiet. Ur elevernas enkäter kan man finna uppslag till ett flertal förbättringsområden. Vår utvärdering av förra läsåret visar att vi har arbetat en del med likabehandlingsplanen i klasserna tillsammans med eleverna. 3-4:an har haft ett kontinuerligt samarbete med kuratorn.

5 Eleverna på högstadiet haft besök av föreläsare från polisen. Synpunkter som tagits upp i elevrådet har åtgärdats. I förra årets plan fanns följande förbättringsområden: 1. Öka tryggheten på raster både i korridorer, i kapprummet och ute på skolgården. Vi har uppfyllt en del; för de yngre eleverna i högre grad men för de äldre i inte lika stor grad. Kartläggningen visar att det inte är tillräckligt. 2. Stärka gemenskapen, motverka utanförskap och utveckla förmågan att samarbeta med andra genom att införa fast bänkplacering på samtliga lektioner för alla elever. Fast bänkplacering har vi infört och det har blivit lugnare på lektionerna, men kanske inte större samhörighet. Vid utvärdering med eleverna tyckte de flesta att fast placering var bra. 3. Skapa en lugnare ljudnivå i matsalen samt att eleverna ska äta av skollunchen. Det är ej uppfyllt, då det inte bildades en kostgrupp som det var tänkt. En liten förbättring skedde men det var fortsättningsvis trångt vissa dagar och en hög ljudnivå. 4. Arbeta med hur man bemöter varandra och mot negativa attityder och språkbruk. Negativa attityder och språkbruk är något vi måste fortsätta att aktivt arbeta med, även bland personalen. Det är viktigt att vi som personal är lösningsfokuserade. Årskurs 8 har arbetat kring etnisk tillhörighet i undervisningen men vi behöver alla arbeta vidare med detta. Under läsåret 2013/14 ska fokus ligga på det dagliga arbetet med att främja ett gott skolklimat där alla har ett gemensamt uppdrag. Målsättningen är att alla ska trivas och känna trygghet på skolan och att ingen ska utsättas för kränkande behandling i någon form. För att identifiera förbättringsområden har kartläggning har gjorts på flera sätt. Vi har här använt de genomförda enkäterna, haft diskussioner med och fått information från föräldrar, elevråd och skol-if. Vi ska sträva efter att få en skolvärd eller liknande. Vi ska också sträva efter att ha dubbla rastvakter. För eleverna kan det vara bra med olika rasttider. Vi vill undersöka möjligheten att erbjuda frukost där kanske ett samarbete mellan skolvärd/matpersonal/fritids kan vara en modell. Vi ska bilda ett kostråd för att verka för förbättringar av skolmaten, där vi t ex vill ha mindre halvfabrikat och ge eleverna inflytande över matsedeln. Vi kommer under året att arbeta för att ytterligare förbättra arbetsmiljön med hänsyn till hörselnedsättning och tillgänglighet för rörelsehindrade. Vuxna ska fungera som förebilder när det gäller språkbruket. Betygskriterier behöver ytterligare tydliggöras för eleverna så att inte misstanke kan uppstå att betygssättningen grundar sig på personlighet istället för reella kunskaper. Dörrarna på pojkarnas toaletter borde bytas så de blir lika bra som på flickornas toa. Schemaläggningen nästa läsår bör bygga på mer gemensamma raster för att öka sammanhållningen på skolan mellan olika åldrar. Detta läsår prioriteras arbetet om etnisk tillhörighet men målet är att under senare delen av läsåret påbörja ett arbete kring diskrimineringsgrunden sexuell läggning, då kartläggning har visat att behovet finns.

6 Vid kartläggningen har framkommit att det finns elever som utsätts för kränkande behandling och där måste skolan ytterligare identifiera berörda elever och vidta förebyggande åtgärder samt snabbt åtgärda vid minsta misstanke om kränkning. Målet är att så många föräldrar som möjligt ska besvara brukarenkäten och de ska därför erbjudas att göra detta i samband med utvecklingssamtalen. Alla berörda elever ska erbjudas att besvara elevenkäter under skoltid. Skolans uppdrag All personals ansvar Anmäla till rektor om man får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. (Skollagen 6 kap 10 ). Ansvara för att likabehandlingsplanen följs. Uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck. Visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningsätt. Bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt. Att ha en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad vi som vuxna ska reagera på. Rektors särskilda ansvar Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder samt att motverka annan kränkande behandling. Årligen utvärdera och upprätta en plan mot kränkande behandling i samarbete med personal, vårdnadshavare och elever. Om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Anmäla till huvudmannen att anmälan om kränkande behandling har inkommit.

7 Se till att personal får kompetensutveckling och möjlighet att ta del av litteratur inom ämnet. Mentors särskilda ansvar Regelbundet samtala med eleverna om deras situation i skolan. Delta i och genomföra minst två utvecklingssamtal per år tillsammans med elever och vårdnadshavare. Aktivt arbeta med likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna fortlöpande under läsåret. Genomföra aktiviteter och ha diskussioner som syftar till att motverka kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna. Genomföra och sammanställa trivselenkäten. Elevers ansvar Eleverna på Kvistbergsskolan ska påtala om diskriminering och kränkande behandling förekommer på skolan. Bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt. Göra Om mig och Min utveckling i Unikum inför varje utvecklingssamtal. Svara på trivselenkäten en gång per termin. Så här arbetar vi med att utreda och åtgärda kränkande behandling: Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att omedelbart reagera om man uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling. Alla har också en skyldighet enligt skollagen att anmäla detta till rektor. Rektor anmäler sedan vidare till barnoch utbildningsnämnden (enligt skollagen 6 kap 10 ska rektor anmäla varje ärende till huvudmannen). Var och en som bevittnar eller åhör en pågående kränkning ska omedelbart ingripa till skydd för den som är utsatt. Enligt skollagen är skolan skyldig att utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. Mentorer/klasslärare till berörda elever skall snarast möjligt informeras och har därefter ansvar för fortsatta åtgärder. Elevhälsans personal ska informeras om enskild situation och därmed göras delaktiga i det fortsatta arbetet. Hur utredningsarbetet fördelas avgörs i varje enskilt fall. Berörda föräldrar ska tidigt informeras och göras delaktiga i planering och genomförande av åtgärder. Om den som utfört eller blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är personal i skolan, ansvarar rektor för handläggningen av dennes ärende. I situationer där anmälan till polis eller socialtjänst kan vara aktuell ska företrädare för elevhälsan inklusive rektor vara delaktiga i bedömningen. Fakta som är av betydelse ska dokumenteras av mentor (t ex sakfakta, åtgärder, överenskommelser, uppföljning), ev annan berörd personal ansvarar för egen dokumentation. Rektor ansvarar för beslut som rör utredning och upprättande av åtgärdsprogram. En bedömning ska även göras om en s k incidentrapport ska upprättas.

8 Exempel på hur man som mentor/klasslärare kan gå tillväga: Mentor/klasslärare ansvarar för att information om kränkningen samlas in från den utsatte och/eller kamrater. Vad har hänt? Var? Av vem eller vilka? Finns det någon ledare? Ju mer detaljerad information desto effektivare fungerar arbetsmetoden. Informationen bör vara insamlad så fort som möjligt. Mentor/klasslärare ansvarar för att den utsattes vårdnadshavare informeras om att skolan har fått vetskap om situationen och därmed kommer att agera enligt gällande handlingsplan. Eleven och vårdnadshavare skall vara delaktiga och ha inflytande över de åtgärder som vidtas. Rektor och elevhälsans personal informeras. Berörd personal ansvarar för att den utsatte får det stöd som situationen påkallar. Berörd personal har samtal med den/de som utfört kränkningen, var och en för sig. 1. Börja med ledaren 2. Inled samtalet med en utfrågning 3. Övergå till att tala om att man vet vad som pågår 4. Poängtera att man ser mycket allvarligt på händelsen och att den omedelbart måste upphöra Under samtalen redogör personalen konkret för vad de vet. Den som utfört kränkningen ska själv ge förslag till hur han/hon kan bidra till att den utsatte får det bättre. Den som utfört kränkningen får avslutningsvis i uppdrag att gå hem samma dag och redogöra för vårdnadshavaren för det samtal som genomförts. Personalen kontaktar vårdnadshavare för information och dialog om händelsen inom 48 timmar. Efter dessa samtal ska personalen kontrollera den som utfört kränkningen extra, så att ingen låter sin eventuella frustration gå ut över den utsatte och därmed får det hela att bli värre. Efter 1-2 veckor genomförs uppföljningssamtal. 1. Man samtalar först med den utsatte och förhör sig om att kränkningarna har upphört. I samband med detta kontaktas och informeras även vårdnadshavare. 2. Därefter tar man den/de som utfört kränkningen, i samma ordning som förut, och tar upp samma sak samt informerar vårdnadshavare. 3. Återkoppling till rektor och elevhälsan. Om det vid uppföljningen har framkommit att kränkningarna inte har upphört eller att situationen på annat sätt inte är tillfredsställande, avgör rektor i samråd med elevhälsan hur arbetet ska gå vidare. 4. Skolan har enligt skollagen 5 kap möjlighet att besluta om: skriftlig varning enligt 11, tillfällig omplacering enligt 12, tillfällig omplacering vid annan skolenhet enligt 13 och avstängning enligt 14.

9 Elevsignaler som kan vara tecken på att eleven är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling Elevsignaler att uppmärksamma i skolsituationen: Eleven går ensam, säger sig vilja vara ensam och drar sig undan. Eleven försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer. Kamrater förlöjligar och driver med eleven. Eleven har ofta ont i huvudet eller magen. Ströfrånvaro är vanligt. Eleven uteblir från fester och utflykter. Eleven uteblir från idrottslektioner. Det förekommer bråk och stoj, som ofta upplöses när någon vuxen kommer i närheten. Eleven söker upp skolsköterskan eller annan skolpersonal för bagatellartade problem. Det händer att eleven går hem på raster. Eleven tar lång tid på sig att gå ut på rasten. Elevens böcker, teckningar och kläder är förstörda. Högstatuselever kan använda ett visst ögonspel runt elevens situation. Eleven har svårt att tala högt på lektionerna. Eleven ser olycklig ut och gråter lätt. Eleven har svårt att koncentrera sig. Eleven saknar vänner. Elevsignaler att uppmärksamma i hemmet: Barnet verkar ledset, deprimerat och har stora svängningar i humöret. Barnet sover dåligt, har mardrömmar, gråter i sömnen och har ofta ont i huvudet eller i magen. Barnet går motvilligt till skolan och träffar sällan eller aldrig kamrater på fritiden och saknar vänner. Barnet kommer hem med trasiga kläder. Barnet ger krystade förklaringar angående förstörda saker och har skråmor eller blåmärken utan naturlig förklaring. Barnet blir sällan eller aldrig bjuden på fester. Barnet väljer omvägar till och från skolan samt har tappat intresset för skolarbetet. Barnet stjäl pengar hemma, som används för att muta sina klasskamrater.