Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling Skarpnäcks Fria Skola 2012 Upprättad: jan. 2012

2 Skolans uppdrag Skolan har som uppdrag att målmedvetet och systematiskt arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta likabehandlingsarbete på skolan regleras av två regelverk; diskrimineringslagen och 14a kap i skollagen. Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2010:800). Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Skolan ska också ha en plan för arbetet att främja allas lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskriminering, trakasserier och kränkningar kan ta sig uttryck som mobbning (upprepad kränkning) sexism sexuella trakasserier rasism främlingsfientlighet homofobi Diskriminering, trakasserier och kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar, sparkar, fasthållning) verbala (hot, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, miner, suckar, skratt) text- och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, chatt) sexuella trakasserier (pussar, i vissa fall kramar på den vuxnes villkor) Främjande arbete/värdegrund På Skarpnäcks Fria Skola låter vi vårt förhållningssätt inspireras av Nonviolent Communication ( NVC) i alla relationer människor emellan. Vi har funnit att det arbetssättet bidrar till respektfullt bemötande både elever emellan och i pedagogernas relationer. Vi ser kränkningar som ett symptom på ej uppfyllda behov hos den person som kränker. Vi gör en tydlig skillnad på person och handling. Vi ser konflikter

3 som ett gyllene tillfälle att lära oss förstå varandra, oss själva och hur vi kan fungera tillsammans. För att kunna lära och leva de demokratiska värderingarna i skolan behövs grundläggande kunskaper i kommunikation och konflikthantering. Vi hämtar inspiration och kunskap från NVC när det gäller förhållningssätt och kommunikation som stöder vår samverkan. Genom NVC finns ett redskap för att kunna uttrycka respekt för sig själv och andra och att kunna hantera alla de konflikter som uppstår i skolans vardag. Vi lägger mycket vikt vid att använda ett språk som tydliggör värderingar, vuxna ska vara självklara auktoriteter utan att behöva använda hot om straff. Förebyggande arbete För att växa som individ är gruppen viktig. Att både kunna vara sig själv och att kunna samspela med andra i en grupp är viktiga kompetenser. Vi har även flera traditioner för hela skolan där eleverna får umgås över klassgränserna (t ex vakbad, OS, höstvandring). Våra pedagoger utbildas, fortbildas och får handledning i NVC. När regler behövs formar vuxna och barn dem tillsammans. Alla ska få vara med och bestämma och påverka sin vardag. Vi bygger upp forum för delaktighet och inflytande som klassråd, samlingar, utvecklingssamtal och stormöten. Vi kollar av hur barnen mår och uppmärksammar konflikter när dom uppstår. Vi jobbar kontinuerligt med konflikter ser det arbetet som en grund till allt lärande och växande. Vi har tjej- och killsnack i alla barngrupper vid behov. Vi gör t ex värderingsövningar, rollspel för att träna på att uttrycka våra känslor och behov. Vi har alltid vuxna med på raster och på fritids som känner barnen och kan hjälpa dom direkt när något händer. När de äldre eleverna har innerast har vi alltid en pedagog som har uppsikt över vad som händer. Skolan är liten både till ytan och elevantalet, vilket gör att alla elever har möjlighet att göra sin röst hörd, ingen riskerar att försvinna i mängden. Med de yngre barnen följer vi upp raster och frågar hur dom haft det. Barnen får då träna i att uttrycka sina känslor och behov. Vi har varje vecka reflekterande elevvårdssamtal på våra planeringsmöten. Där lägger vi upp handlingsplaner och strategier för arbetet. Vi fördelar också ansvaret för arbetet mellan ansvarig pedagog, rektor, arbetslagsledare, psykolog, skolsköterska och föräldrar. Där tar vi också upp konflikter som har uppstått bland barnen under veckan. Vi motverkar traditionella könsroller och eftersträvar en jämn könsfördelning bland pedagoger. Alla pedagoger delar på ansvaret för undervisning, omsorg och de praktiska vardagssysslorna. Vi vill bidra till att eleverna utvecklas bortom stereotypa ideal om hur flickor och pojkar skall vara. Frihet att välja oavsett kön ska vara en självklarhet. Vi jobbar mycket, mycket med att stärka alla elevers självkänsla. Vi försöker bedriva verksamheten på många olika arenor för att kunna stärka eleverna. Vi vill att allas kvalitéer och styrkor ska synas och att alla ska få visa vad de kan. Utvärdering av förebyggande arbete Vid varje terminsslut genomför vi anonyma elevenkäter där eleverna får ytterligare ett tillfälle att uttrycka hur dom upplever arbetsmiljön.

4 Vi följer upp enkäterna och jämför med tidigare år. Pedagogerna på skolan har ett nära samarbete kring konfliktsituationer och kränkande handlingar. Vid utvecklingssamtal tar vi alltid upp elevens sociala utveckling, och ser den som en grund för all annan utveckling i skolan och i livet. Samtalen dokumenteras. Föräldrar, både den utsattes och den som utsätter, kontaktas alltid vid allvarliga kränkningar. Att levandegöra planen i föreningen är viktigt för oss. Därför diskuteras den i personalgruppen, bland barnen och på föräldramöten. Vi utvärderar varje vår och går igenom våra dokument, reviderar om så behövs. Handlingsplaner Arbetsgång om elev kränks av annan elev Utredning görs Åtgärdsplan upprättas Uppföljning/utvärdering av insatser enligt åtgärdsplan Samtalen dokumenteras Föräldrar informeras i samband med mobbningsutredningar. Vid behov skrivs åtgärdsprogram. Ansvarig: all personal på skolan/klasslärare/arbetslagsledare/rektor (i nämnd ordning) Arbetsgång om personal kränker elev Om en elev känner sig diskriminerad eller kränkt av någon vuxen vänder sig denna eller dennes förälder till mentor, skolledning, skolsköterska, Elevhälsateam eller annan personal. Rektor informeras och ser till att ärendet utreds samt dokumenteras. Den som blivit anmäld/tilltalad informeras av rektor, om så önskas tillsammans med facklig representant/medlare. Rektor vidtar åtgärder i enlighet med det som utredningen visar. Det kan handla om samtal mellan parterna. Då ska även rektor samt föräldrar finnas med. Skolledningen kan ha tillrättavisande eller rådgivande samtal med den anmälde. Vid allvarlig kränkning framförs en skriftlig erinran. Om utredningen visar att brottsmisstanke finns görs polisanmälan av rektor. I samband med att polisanmälan görs tas också kontakt med Sociala myndigheter så att de, vid behov, kan erbjuda stöd till elev med familj. Vid allvarlig kränkning kontaktas alltid PU Om ärendet behandlas på skolan görs en uppföljning av ärendet inom 3 veckor

5 Arbetsgång om elev kränker personal Rektor informeras och ser till att ärendet utreds samt dokumenteras. Föräldrar informeras Beslut om ev. åtgärd fattas tillsammans med berörd personal, elev och föräldrar Information om planen Eleverna är delaktiga i att ta fram denna plan. Information om denna handlingsplan ska ges till elever, föräldrar och personal. Handlingsplanen skall finnas lättillgänglig, tillsammans med andra dokument om skolan på skolans hemsida. Ansvarig: rektor Uppföljning av planen Denna handlingsplan skall kontinuerligt utvärderas i arbetslagen (AL), på arbetsplatsträffar (APT), elevråd samt i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Utvärdering av 2011 års likabehandlingsplan Mål: Att öka tryggheten för alla elever Delfiner: Eleverna i f-klassen är ju nya den här terminen så vi kan inte göra någon jämförelse. Där har 75% uppgett att de känner sig trygga på rasten. 100% känner sig trygga med sina pedagoger. Guldfiskar: 90% av eleverna känner sig trygga på rasten vilket är en ökning från förra läsåret med 5 procentenheter.. 100% känner sig trygga med sina pedagoger. Sjöhästar: 90% känner sig trygga på rasten vilket är en förbättring från föregående mätning då antalet som kände sig trygga var 80%. 95% uppger att de känner sig trygga med sina pedagoger. Hajar: 100% har uppgett att de känner sig trygga på rasten även det en förbättring av förra årets resultat som då låg på 90%. 100% har uppgett att de känner sig trygga med sina pedagoger. Äldre: 90% procent känner sig trygga på rasten och med sina pedagoger. Det är en försämring med 5 procentenheter från förra året. Allmänt kan vi konstatera att det verkar som om de aktiviteter t ex fadderverksamhet samt övrigt arbete som gjorts i tvärgrupper i det yngre arbetslaget har gett önskat resultat även om vi inte kan känna oss helt nöjda förrän vi uppnått 100% trygghet i alla grupper. Mål: Att tydliggöra skillnaden mellan mobbning och konflikter Yngre arbetslaget anser att eleverna i högre grad kan skilja på konflikter och mobbning. Äldre arbetslaget konstaterar att de inte har arbetat med specifikt med frågan och att målet bör kvarstå för de äldre eleverna under 2012.

6 Mål och plan för likabehandlingsarbetet 2012 Mål: Att alla våra elever känner sig trygga i skolan och på fritids. Insatser/åtgärder: Att öka kontakten och mellan eleverna i yngre och äldre arbetslaget. En pedagog från yngre AL och en från äldre AL startar en aktivitetsgrupp för att i samråd med äldre elever diskutera fram möjliga aktiviteter. Två pedagoger deltar i Skolverkets utbildning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik Ansvarig: rektor+ aktivitetsgrupp Tidplan: Minst en aktivitet/månad under Fortbildning genomförs under hela 2012 med start i april. Utvärdering: enkätundersökning genomförs vid terminsslut vår och höst Mål: Att motverka könsdiskriminering Insatser/åtgärder: Analys och reflektion över vårt eget förhållningssätt. Ansvarig: samtliga pedagoger individuellt och AL-vis Tidplan: vt 2012 Utvärdering: juni 2012 Ett medvetet arbete med de föreställningar vi har om män/manligt och kvinnor/kvinnligt genom att t ex analysera skolans läromedel, sagoböcker.. Inköp av böcker med ett medvetet genusperspektiv. Ansvarig: samtliga pedagoger ansvarar för arbetet som genomförs AL-vis under ledning av AL-ledare Tidplan: ht 2012 Utvärdering: december 2012 Genomföra värderingsövningar med genusperspektiv Ansvarig: samtliga pedagoger respektive klass/grupp Tidplan: löpande under 2012 Utvärdering: december 2012 görs en sammanställning över resultatet av övningarna. Studiebesök t ex på förskolan Igor på Södermalm för de i yngre AL Fortbildning: Genus- och likabehandlingsnätverk för skolan Ansvarig: rektor Tidplan: vårterminen 2012 Utvärdering: Vi undersöker vilka idéer som implementerats i vår verksamhet i december 2012